En Kubapolitik som är synkroniserad med USA

Skriftlig fråga 2022/23:828 av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

Ända sedan den kommunistiska revolutionen på Kuba 1959 har minst var tionde kubansk medborgare valt att fly sitt hemland till följd av fattigdom, brist på fundamentala friheter och statssanktionerat förtryck. Hundratusentals av dessa har valt att riskera livet för att med båt ta sig över till USA, ibland bara genom att paddla hemmasnickrade flottar. 

Vittnesmål om det omfattande förtrycket i diktaturen finns det således gott om, och angreppen mot dem som förespråkar demokrati har varit konstanta – ända till dessa dagar. Trots detta faktum valde en riksdagsmajoritet för några år sedan att trotsa viljan hos de exilkubaner, människorättsaktivister, oppositionella och demokratiförespråkare som klart och tydligt vädjade till svenska makthavare att inte ratificera det djupt kritiserade EU-Kubaavtalet PDCA. Sedan detta avtal tillkom har inte heller situationen för regimkritiker förbättrats i diktaturen, och förtrycket har i flera fall till och med ökat. Det står därmed klart att det inte finns något som tyder på att avtalet har haft någon positiv effekt under de cirka fem år som avtalet provisoriskt har tillämpats.

Glädjande nog har handels- och biståndsminister Johan Forssell öppnat för att se över detta avtal, och även en majoritet från utrikesutskottet har ställt sig bakom Sverigedemokraternas linje i denna fråga – som inte bara innebär att lämna avtalet och införa nya sanktioner mot Kuba utan även att se över möjligheten till att synkronisera EU:s Kubapolitik med USA. 

Mot bakgrund av detta önskas utrikesminister Tobias Billström svara på följande fråga:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att stärka det svenska och europeiska samarbetet med USA för att gemensamt tackla den kubanska diktaturen och stödja oppositionella?