Arbetet med kommande åtgärdsplan

Skriftlig fråga 2022/23:870 av Laila Naraghi (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-07-21
Överlämnad
2023-07-21
Besvarad
2023-08-04
Sista svarsdatum
2023-08-04
Svarsdatum
2023-08-04
Anmäld
2023-08-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

 

Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen följt upp utvecklingen kring hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget är en fortsättning på den kartläggning av domar där myndigheten visade att uppgifter om våld eller andra övergrepp förekommer i 64 procent av dessa mål. Myndigheten har det senaste året haft dialog med 23 tingsrätter och sex hovrätter. Uppgifter om våld är, som tidigare kartläggning visat, vanligt förekommande i mål om vårdnad, boende och umgänge. Myndigheten redovisade uppdraget för några veckor sedan till regeringen. Myndigheten skriver där bland annat:

Eftersom utgångspunkten för processen i vårdnad-, boende- och umgängesmål är att två parter har en tvist som ska lösas är det inte ovanligt att uppgifter om våld uppfattas som en konflikt mellan två jämbördiga parter. Ett sådant synsätt bortser från det ojämlika maktförhållandet som finns där en part utsätter den andra för våld. Utöver att utreda hur förutsättningarna för att pröva frågorna om vårdnad, boende och umgänge kan förbättras anser Jämställdhetsmyndigheten att domstolarna i högre grad behöver säkerställa att lagstiftarens intention om skydd för våldsutsatta barn och vuxna får genomslag. Utifrån att överenskommelser fastställs i stor omfattning i mål där det framkommer uppgifter om våld, behöver det enligt Jämställdhetsmyndigheten förtydligas i lagstiftning när det är olämpligt att verka för och att fastställa överenskommelser. Utgångspunkten behöver vara skydd för våldsutsatta föräldrar och barn, inte att det alltid är bäst för barnet att föräldrarna kommer överens. 

I ett tidigare svar på en fråga som jag ställde till jämställdhetsministern om mäns våld mot kvinnor hänvisade ministern till det uppdrag som Jämställdhetsmyndigheten hade fått. Ministern skrev också att hon arbetar intensivt med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa våld i nära relationer. Sedan dess har myndighetsuppdraget alltså redovisats till regeringen. I redovisningen görs flera rekommendationer för att säkerställa våldsutsatta personers rätt till skydd och ett starkt barnrättsperspektiv.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta med anledning av Jämställdhetsmyndighetens rekommendationer och det pågående arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:870 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)


Svar på fråga 2022/23:870 av Laila Naraghi (S)
Arbetet med kommande åtgärdsplan

Laila Naraghi har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta med anledning av Jämställdhetsmyndighetens rekommendationer för att säkerställa våldsutsatta personers rätt till skydd och ett starkt barnrättsperspektiv och det pågående arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram.

Jag vill tacka för frågan och engagemanget.

Barn har rätt till skydd mot alla former av våld och övergrepp. Jämställdhetsmyndighetens rapport behöver naturligtvis analyseras ordentligt men blir ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete med att stärka barns rätt till en trygg uppväxt fri från våld och att sätta barnets rättigheter i fokus.

Stöd och skydd till våldsutsatta personer utgör kärnan av regeringens arbete mot det könsrelaterade våldet och är det område inom jämställdhetspolitiken som har tillförts överlägset mest resurser från regeringens sida. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder på området. Regeringen har bl.a. föreslagit en reform för att stärka rättigheterna för vuxna och barn som vistas i skyddat boende. För att ytterligare stärka stöd och skydd för barn har regeringen också beslutat att ge länsstyrelserna i uppdrag att stödja kommunerna med att tillämpa ett barnrättsperspektiv i arbetet med barn som vistas i skyddat boende med en vårdnadshavare.

I januari lämnade en särskild utredare förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Betänkandet är för närvarande ute på remiss. En särskild utredare har vidare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera om det finns problem eller begränsningar vad gäller barns reella möjligheter att klaga på rättighetskränkningar enligt barnkonventionen inom ramen för ett mål eller ärende där barnet är part, i domstol och vid förvaltningsmyndigheter, och vid behov lämna förslag om förändringar. I augusti lämnar utredaren sitt betänkande.

Även inom det straffrättsliga området fortsätter regeringen att vidta åtgärder mot våld och andra kränkningar i nära relationer. Ett led i detta arbete är att se till att kontaktförbudslagstiftningen ger skydd åt de som är utsatta. En särskild utredare har i uppdrag att se över kontaktförbudslagstiftningen. Syftet med översynen är att säkerställa att lagstiftningen i så hög grad som möjligt tillgodoser intresset av att förebygga och ge skydd till främst kvinnor och barn som är utsatta för våld och andra kränkningar i nära relationer. Utredaren ser även över straffskalorna för barnfridsbrott, grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning.

För att säkerställa ett samordnat, långsiktigt och effektivt arbete för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck har regeringen påbörjat arbetet med ett nytt åtgärdsprogram som ska gälla 2024–2026. Som ett led i arbetet med det nya åtgärdsprogrammet har regeringen bl.a. bjudit in civilsamhällesorganisationer, myndigheter, forskare och andra aktörer till rundabordssamtal. Det har varit givande möten där jag har fått ta emot flera värdefulla inspel inför det fortsatta arbetet.

Stockholm den 1 augusti 2023

Paulina Brandberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.