Konkurrens i livsmedelsbranschen
Skriftlig fråga 2022/23:879 av Zinaida Kajevic (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-07-28
- Överlämnad
- 2023-07-28
- Sista svarsdatum
- 2023-08-11
- Anmäld
- 2023-08-16
- Svarsdatum
- 2023-08-17
- Besvarad
- 2023-08-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Den nuvarande höga inflationen orsakas i hög grad av att producenter sätter högre pris än vad de egna kostnaderna har ökat enligt Riksbankens bedömning. Detta är oroande då kostnaderna främst har drabbat konsumenterna, det vill säga enskilda hushåll, och drivit på inflationen till rekordhöga nivåer. Prissättningen inom livsmedelsbranschen har uppmärksammats och finansministern har utlovat särskilt fokus på den.
Konkurrensverket har fått uppdrag samt extra medel för att granska prissättningen i livsmedelsbranschen. Med detta i åtanke är det konstigt att Konkurrensverket redan avskrivit granskningen av Icas centralstyrda prissättning. Konkurrensverkets frågetecken kring prissättningsmodellen har inte undersökts på egen hand utan avskrivningen baseras på företagets egen bedömning av prissättningsmodellen. Icas uppfattning att deras prissättningsmodell följer konkurrensregler är välkommen men inte oväntad. Den höga inflationsutvecklingen inom livsmedelsbranschen borde rimligtvis leda till att branschen granskas ytterst ordentligt.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att öka konkurrensen i livsmedelssektorn och för att se till att svenska hushåll inte fortsättningsvis drabbas av orimligt höga matpriser?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:879 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2022/23:879 av Zinaida Kajevic (S)
Konkurrens i livsmedelsbranschen
Zinaida Kajevic har frågat finansministern vilka ytterligare åtgärder, utöver regeringsuppdrag och extra medelstilldelning till Konkurrensverket för att granska prissättningen i livsmedelsbranschen, som ministern och regeringen avser att vidta för att öka konkurrensen i livsmedelssektorn och för att se till att svenska hushåll inte fortsättningsvis drabbas av orimligt höga matpriser.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Livsmedelspriserna för konsumenter har stigit kraftigt. Detta går att härleda – i hög grad – till prisutvecklingen i producentled. Det beror till stor del på att kostnaderna har ökat markant i livsmedelsindustrin och i jordbruket. Kriget i Ukraina har orsakat globala utbudsstörningar av viktiga insatsvaror för produktionen av livsmedel såsom energi, viktiga grödor och gödselmedel. Redan före kriget minskade utbudet av rysk gas vilket också pressade upp energipriserna. Därtill hade pandemin skapat stora störningar i de globala leverantörskedjorna, vilket ledde till ytterligare störningar i utbudet av varor och tjänster. Då livsmedel importeras i hög grad har också en svag utveckling för den svenska kronan haft en stor betydelse för prisutvecklingen.
Med anledning av de stora prisökningarna inom branscher där ökade kostnader och bristande konkurrens kan tänkas vara orsaker till ökade priser finns det behov av att närmare undersöka konkurrenssituationen. Den 22 juni i år gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att analysera konkurrenssituationen inom livsmedelskedjan och hur priserna har ökat i förhållande till kostnaderna inom bl.a. dagligvaruhandeln. För detta uppdrag har Konkurrensverket fått 1 miljon kronor extra under 2023.
Regeringen har vidare gett Konjunkturinstitutet ett liknande uppdrag och motsvarande medel under 2023. Vid genomförandet av uppdragen ska myndigheterna genomföra löpande avstämningar med varandra. Myndigheterna ska nu genomföra sina analyser och regeringen kommer att följa detta arbete noggrant.
Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, ökat Konkurrensverkets förvaltningsanslag med 10 miljoner kronor under innevarande år för att myndigheten ska kunna bedriva en effektiv konkurrenstillsyn, särskilt inom branscher där vi ser stora prisökningar. En del av resurstillskottet ska även användas till ökade informationsinsatser om konkurrensreglerna och konkurrensens betydelse.
Konkurrensverket har i diverse rapporter uttryckt att det finns behov av ett nytt, flexibelt konkurrensverktyg som gör det möjligt att ingripa mot konkurrensproblem som omfattar marknader som helhet och som inte bara riktar sig mot förfaranden från enskilda företags sida. Ett nytt konkurrensverktyg skulle, enligt verket, kunna användas för att åtgärda konkurrensskadliga marknadsstrukturer eller för att förhindra att sådana uppstår inom en snar framtid. Ett arbete pågår i Regeringskansliet för att se över denna fråga.
Den 11 maj i år gav regeringen också Konsumentverket i uppdrag att vidta åtgärder som främjar konsumenters prismedvetenhet och bidrar till rörlighet inom dagligvaruhandeln. Konsumentverket ska bl.a. undersöka förutsättningarna för att rikta åtgärder som kan höja prismedvetenheten hos konsumenter i köpsituationer, exempelvis i fysiska butiker, och bidra till att konsumenter har god tillgång till information som möjliggör att de kan jämföra produkter och välja att handla hos de aktörer som erbjuder prisvärda alternativ. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023.
Stockholm den 17 augusti 2023
Ebba Busch
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.