Ansvar för dödsfall på arbetet
Skriftlig fråga 2022/23:914 av Johanna Haraldsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-08-10
- Överlämnad
- 2023-08-14
- Anmäld
- 2023-08-16
- Svarsdatum
- 2023-08-28
- Sista svarsdatum
- 2023-08-28
- Besvarad
- 2023-08-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
En 20-årig man kom aldrig hem. Han är en av alla de som gått till jobbet för att aldrig komma hem igen. Dödsolyckorna har inte minskat de senaste åren utan ligger kvar på ungefär 50 personer årligen som förolyckas på svenska arbetsplatser, i år ser de till och med ut att öka. Men endast ett av tio fall leder till fällande dom, ingen behöver ta ansvar för deras dödsfall. Enligt tidningen Dagens Arbete tar det i snitt tusen dagar innan åtal väcks. I den 20-årige mannens fall väcktes inget åtal alls och utredningen lades ned i brist på bevis.
Jag träffade hans mamma i början av sommaren, och hon berättade för mig att polisen beklagat sig för henne att de inte hade tillräckliga resurser för att göra en heltäckande utredning, att timmarna inte räckte till som de uttryckte det. Mamman har i minst två år samlat tillräckligt med underlag för att kunna överklaga beslutet om nedlagd förundersökning om sonens död. Hon menar att om polisen kunnat lägga mer tid på fallet hade man kunnat få fram alla de fakta och de vittnesmål om den bristande arbetsmiljön på arbetsplatsen som mamman nu har som underlag till sin överklagan.
Att enbart en tiondel av alla dödsolyckor leder till fällande domar har givetvis flera olika orsaker. Men en viktig anledning i ett flertal fall är att det inte finns tillräcklig med tid eller erfarenhet hos polis och åklagare att utreda den här typen av brott.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Har statsrådet för avsikt att vidta några åtgärder för att förbättra utredningarna av dödsfall på jobbet och på så sätt få fler ansvariga fällda i domstol, och i så fall vilka?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:914 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2022/23:914 av Johanna Haraldsson (S)
Ansvar för dödsfall på arbetet
Johanna Haraldsson har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om hon har för avsikt att vidta några åtgärder för att förbättra utredningarna av dödsfall på jobbet och på så sätt få fler ansvariga fällda i domstol, och i så fall vilka.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det är arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret enligt arbetsmiljölagstiftningen. Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan de allra flesta av dödsolyckorna och arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas. Vid Arbetsmiljöverkets inspektioner undersöks om det finns brister i arbetsmiljön men myndigheten arbetar också med att stärka arbetsplatsens egen förmåga att förebygga risker. Om någon anställd skadas eller dör till följd av slarv eller oaktsamhet från arbetsgivaren ska det anmälas som ett arbetsmiljöbrott.
Eftersom arbetsmiljöbrott ofta är komplexa och svåra att utreda har Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Arbetsmiljöverket tagit fram myndighetsgemensamma rutiner vid utredning av arbetsmiljöbrott. Vid Polismyndigheten finns särskilda utredningsgrupper där förundersökningsledare och utredare hanterar arbetsmiljöbrott. Vid Åklagarmyndigheten handläggs alla ärenden om arbetsmiljöbrott vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål där det arbetar åklagare med särskild erfarenhet och kompetens.
Det strukturerade samarbetet mellan myndigheterna har förbättrat handläggningen och höjt kvaliteten i förundersökningarna. Samverkan har bidragit till att utredningstiden avseende olyckor med dödlig utgång har minskat och att antalet arbetsgivare och företag som lagförs för arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren.
Arbetsmiljöbrott kan också vara del av en mer omfattande kriminalitet i arbetslivet, en form av arbetslivskriminalitet. Inte sällan finns också kopplingar till organiserad brottslighet. I Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2023 avsattes särskilda medel för den fortsatta uppbyggnaden av sju regionala center mot arbetslivskriminalitet för att bekämpa brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden. De myndighetsgemensamma kontroller som genomförs som del av satsningen är en viktig del i arbetet mot denna form av kriminalitet. Brottslighet och fusk i arbetslivet leder till negativa konsekvenser för arbetstagare, företag, samhället och de offentliga finanserna. Det är dessutom en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Arbetstagare riskerar att utnyttjas på arbetsmarknaden, bland annat genom osäkra arbetsvillkor, lägre löner, allvarliga kränkningar av arbetstagares rättigheter och minskat skydd enligt arbetsrätts- och sociallagstiftningen. För att nå framgång i arbetet mot arbetslivskriminalitet är det viktigt att kunna utveckla en effektiv myndighetssamverkan.
En förutsättning för att myndigheterna ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt är att deras resurser används effektivt. I budgetpropositionen för 2023 gjordes stora satsningar på rättsväsendet, bland annat på fler poliser och åklagare. Målet för regeringens politik är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet.
Ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Det är viktigt att utredningar om arbetsmiljöbrott kan bedrivas så effektivt som möjligt.
Stockholm den 28 augusti 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.