Till innehåll på sidan

Sveriges nedlagda röst i voteringen om EU:s budget

Skriftlig fråga 2022/23:99 av Malin Björk (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-12-01
Överlämnad
2022-12-01
Anmäld
2022-12-02
Svarsdatum
2022-12-14
Sista svarsdatum
2022-12-14
Besvarad
2022-12-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Sveriges relation till EU har redan börjat knaka i fogarna. I motsats till vad regeringen först signalerade blir det allt tydligare att Sverigedemokraterna, ett i grunden EU-skeptiskt parti, är på väg att få stort inflytande över regeringens EU-politik. Det sker samtidigt som det behövs enighet och bred förankring i en rad frågor som kommer att vara helt avgörande för Sveriges framtid, för skogen, för vår omställning och för vår ekonomi. Det sker också mot bakgrund av att vi snart tar över ordförandeskapsposten våren 2023.

Då är det skrämmande att läsa att regeringen har lagt ned sin röst om EU:s budget för 2023 vid ministrarnas möte i Bryssel den 22 november. Alla länder röstade ja utom Sverige och Ungern, förhoppningsvis av olika anledningar. Värt att anmärka är att Sverigedemokraterna röstade ned budgeten i Europaparlamentet medan regeringspartierna röstade ja.

Transparensen i rådet är katastrofalt dålig. Centerpartiet driver sedan länge att handlingar inför, och inte minst efter mötena, ska göras publika, för att synliggöra hur de olika länderna har röstat. Här vet vi åtminstone att Sverige tillsammans med Ungern har lagt ned sina röster, men vi vet inte varför.

För att undvika spekulationer vill jag därför be finansminister Elisabeth Svantesson att svara på följande fråga:

 

Varför lade Sverige ned sin röst vid voteringen om EU:s budget för 2023, och borde inte denna linje ha förankrats tydligare i EU-nämnden, där regeringen ska söka sitt demokratiska mandat?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:99 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)


Svar på fråga 2022/23:99 av Malin Björk (C)
Sveriges nedlagda röst i voteringen om EU:s budget

Malin Björk har frågat mig varför Sverige lade ned sin röst vid voteringen om EU:s budget för 2023 och om denna linje borde ha förankrats tydligare i EU-nämnden, där regeringen ska söka sitt demokratiska mandat.

Inför omröstningen i Ekofinrådet den 11 november 2022 förankrade regeringen sin ståndpunkt med finansutskottet och EU-nämnden. Såväl finansutskottet som EU-nämnden ställde sig bakom ståndpunkten.

Rådet och Europaparlamentet nådde den 14 november 2022 en överenskommelse om EU:s årsbudget för 2023. Överenskommelsen antogs av Europaparlamentet den 23 november 2022 och av rådet den 22 november 2022. Överenskommelsen innebar en åtagandenivå på 186,6 miljarder euro och en betalningsnivå på 168,6 miljarder euro inklusive instrument utanför ram (specialinstrument). Den överenskomna åtagandenivån var 267 miljoner euro högre än den åtagandenivå som föreslagits, i förslag och ändringsskrivelse, av Europeiska kommissionen.

Överenskommelsen om EU:s årsbudget för 2023 bedömdes inte uppfylla den ståndpunkt som regeringen hade förankrat i finansutskottet och i EU-nämnden. Mot denna bakgrund lade Sverige ned sin röst.

Jag bedömde att nedläggandet av Sveriges röst låg inom ramarna för mandatet från EU-nämnden. Jag noterar dock att frågan om samråd med EU-nämnden har anmälts till konstitutionsutskottet.

Stockholm den 14 december 2022

Elisabeth Svantesson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.