Konsekvensbeskrivning av ett system med anonyma vittnen
Skriftlig fråga 2023/24:196 av Rasmus Ling (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-10-31
- Överlämnad
- 2023-11-01
- Anmäld
- 2023-11-07
- Svarsdatum
- 2023-11-08
- Sista svarsdatum
- 2023-11-08
- Besvarad
- 2023-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I utredningen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (SOU 2021:35) analyserades huruvida ett system med anonyma vittnen skulle införas eller inte. Såväl möjliga fördelar som nackdelar behandlades, och i betänkandet framkom att utredaren ansåg att nackdelarna övervägde. Rekommendationen blev följaktligen att systemet inte skulle införas i svensk rätt.
Den nuvarande högerregeringen tillsatte ändå en ny utredning (Anonyma vittnen, SOU 2023:67), där överväganden om för eller emot inte skulle göras. Beställningen var att ta fram förslag på ett regelverk för att möjliggöra anonyma vittnen.
Ett av skälen emot anonyma vittnen i den tidigare utredningen handlade om att det kommer att uppstå förväntningar på möjligheten att vittna anonymt, även i de fall möjligheten inte finns. I betänkandet framgår på sidan 371:
Det måste också beaktas att med hänsyn till det förväntade mycket begränsade tillämpningsområdet, så finns det en risk för att införandet av en reglering med anonyma vittnen kan leda till orealistiska förväntningar på möjligheten att anonymt kunna lämna uppgifter under en brottsutredning och i en rättegång. Detta kan i förlängningen skada tilltron till rättsväsendet.
Denna centrala aspekt av frågan har dock inte analyserats i utredningen Anonyma vittnen. Det fanns inget uppdrag om detta i direktiven, och utredaren har inte själv beaktat frågeställningen i konsekvensbeskrivningen av utredningen. Det är dock en uppenbar farhåga. Frågan är dels varför regeringen valde att utelämna frågeställningen i direktiven, dels om regeringen avser att analysera frågeställningen innan man går vidare med ett eventuellt lagförslag.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Varför ville ministern och regeringen inte analysera vilka konsekvenser ett system med anonyma vittnen kan få för benägenheten att vittna öppet, och kommer detta att analyseras framöver?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:196 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:196 av Rasmus Ling (MP)
Konsekvensbeskrivning av ett system med anonyma vittnen
Rasmus Ling har frågat mig varför jag och regeringen inte ville analysera vilka konsekvenser ett system med anonyma vittnen kan få för benägenheten att vittna öppet, och om detta kommer att analyseras framöver.
Regeringen arbetar hårt för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten och återupprätta tryggheten i Sverige. I det arbetet är vi beroende av att människor vågar berätta för polis, åklagare och domstol vad man har varit med om eller sett. Men en systemhotande tystnadskultur har vuxit sig alltför stark, och i dag är det många som av rädsla för hot och våld från gängen inte vågar vittna eller överhuvudtaget prata med rättsväsendet. Det är ett stort hot mot grunderna i vår rättsstat och i förlängningen demokratin. En viktig åtgärd för att vända den här utvecklingen är att införa ett system med anonyma vittnen.
Jag tog i förra veckan emot delbetänkandet Anonyma vittnen. I betänkandet lämnar utredningen ett förslag till en ny lag om anonyma vittnen i brottmål. Enligt utredningens förslag ska det införas en möjlighet att vittna anonymt i mål om allvarlig brottslighet där det finns en påtaglig risk för att ett vittne eller dess närstående utsätts för något allvarligt brott om han eller hon vittnar i målet. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 9 januari 2024. Jag ser fram emot att ta del av remissinstansernas synpunkter och i ljuset av dessa analysera utredningens förslag.
Eftersom möjligheten till att vittna anonymt kommer att vara begränsad till vissa typer av mål – i de flesta fall kommer det inte att vara aktuellt – är det viktigt att regeringen också vidtar åtgärder för att öka människors benägenhet att vittna även i situationer när de inte kommer att kunna skyddas av anonymitet.
Regeringen kommer därför att ta ett brett grepp om vittnesfrågorna och bland annat genomföra insatser för att öka människors medvetenhet kring vilka rättigheter och vilket skydd vittnen har. Bland annat avser regeringen att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att förbättra den allmänna kunskapen hos vittnen och brottsoffer om hur brottmålsprocessen fungerar, och medel för det tillförs i budgeten för nästa år.
Stockholm den 8 november 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.