Den nedlagda exitskatteutredningen

Skriftlig fråga 2023/24:267 av Mathias Tegnér (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-11-16
Överlämnad
2023-11-16
Anmäld
2023-11-17
Svarsdatum
2023-11-29
Sista svarsdatum
2023-11-29
Besvarad
2023-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

En grundläggande skatterättslig princip är att de vinster som har uppstått när en person är skattskyldig i ett land också ska beskattas i det landet. De flesta industrialiserade länder har system med särskilda skatteregler för personer som lämnar landet. I Sverige förverkligas den här principen genom den så kallade tioårsregeln, där staten utsträcker sin beskattningsrätt på kapitalvinster tio år efter utflyttning.

Tioårsregeln infördes redan 1983 för att Sverige ville skydda sina skatteanspråk och förhindra skatteflykt. Förenklat var idén att tioårsregeln skulle tillförsäkra att skatt betalas på kapitalvinster som uppstått i Sverige.

De senaste åren har Skatteverket konkluderat att tioårsregeln inte fungerar i nuvarande kontext. Detta var orsaken till att myndigheten kom med förslag på ny reglering för ett par år sedan.

I tidigare debatter i riksdagens kammare har finansminister Elisabeth Svantesson försäkrat att regeringen tar skattefusk på allvar. Samtidigt har regeringen lagt ned exitskatteutredningen, som var tillsatt för att åtgärda tioårsregeln. Enligt finansministern arbetar i stället regeringen med att uppdatera gamla skatteavtal.

Vi vet alltså att tioårsregeln inte fyller sitt syfte. Som det ser ut i dag är det möjligt att helt eller delvis slippa undan beskattning av kapitalvinster som tjänats in i Sverige om man väljer att lämna landet. Det här har lett till aggressiv skatteplanering, vilket flera myndigheter varnat om. Detta gör att svenska staten går miste om stora belopp varje år.

Finansministern har i riksdagens kammare gett uttryck för att problemet kan lösas genom uppdateringar av bilaterala skatteavtal. Mycket tyder på att det är svårt att uppnå denna effekt genom skatteavtal.

Därför vill jag ställa följande fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:

 

Hur ska det konkret gå till för att täppa till denna skattelucka genom uppdaterade bilaterala skatteavtal?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:267 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Fi2023/ 02947 Finansdepartementet Finansministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:267 av Mathias Tegnér (S)
Den nedlagda exitskatteutredningen

Mathias Tegnér har frågat mig hur det konkret ska gå till för att täppa till den skattelucka som han anser att avsaknad av exitskatteregler kan skapa, genom uppdaterade bilaterala skatteavtal.

Att upprätthålla ett väl utbyggt och uppdaterat skatteavtalsnät är inte ett arbete som generellt bedrivs som ett alternativ till exitskatt. Vad gäller beskattning vid utflyttning, bidrar skatteavtalen dock till att säkerställa att den så kallade tioårsregeln får genomslag genom avtalsbestämmelser som tillåter beskattning av kapitalvinst på andelar vid utflyttning. Skatteavtal ingås emellertid efter bilaterala förhandlingar där länderna i regel måste göra vissa eftergifter i förhållande till sin interna lagstiftning. Allmänt sett har många av Sveriges avtalspartners sett den svenska tioårsregeln som mycket långtgående och ofta begärt att beskattning endast ska få ske av den värdestegring som skett till och med utflyttning, dvs. enligt en mer strikt exitprincip. Sammantaget har dock den svenska synen på beskattning av kapitalvinst vid utflyttning fått genomslag i det svenska skatteavtalsnätet på ett sätt som ofta går utöver en strikt exitprincip, där ett stort antal avtal innehåller bestämmelser som tillåter beskattning av värdestegring som skett även en viss tid efter utflyttning.

Ett utfall av det OECD/G20-ledda projektet mot skattebaserosion och vinstflyttning som genomfördes 2013–2015 blev utarbetandet av nya standardbestämmelser för skatteavtal som syftar till att motverka avtalsmissbruk. Regeringen fortsätter det arbete som inleddes av den förra regeringen med att successivt införa sådana bestämmelser i de svenska skatteavtalen. Det är ett viktigt arbete för att motverka skatteflykt och skatteundandragande i bred bemärkelse.

Stockholm den 29 november 2023

Elisabeth Svantesson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.