Den ökande antisemitismen i Sverige
Skriftlig fråga 2023/24:320 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-11-29
- Överlämnad
- 2023-11-30
- Anmäld
- 2023-12-01
- Svarsdatum
- 2023-12-06
- Sista svarsdatum
- 2023-12-06
- Besvarad
- 2023-12-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Sedan den fruktansvärda islamistiska terrorattacken mot Israel den 7 oktober har vi kunnat se omfattande demonstrationer runt om i Sverige där attacken, som dödade 1 200 barn, kvinnor och män i Israel, hyllas. Det är uppenbart att det finns ett icke obetydligt stöd bland landets muslimska minoritet för det avskyvärda som hände.
Vi har kunnat se hur antisemitismen åter visat sitt fula tryne, där judar i Sverige nu utsätts för ökad hets och trakasserier, vilket är fullständigt oacceptabelt.
I en undersökning gjord av Infostat på uppdrag av Judiska Centralrådet uppger hela 46 procent av de tillfrågade judarna i de judiska församlingarna i Helsingborg, Göteborg, Malmö och Stockholm att man överväger att flytta från Sverige och att den dominerande orsaken är antisemitism. Drygt sju av tio upplever att det blivit mycket otryggare bara den senaste månaden.
En av slutsatserna, enligt tidningen Världen idag, är att otryggheten kring att leva med öppen judisk identitet i Sverige har försämrats markant under den senaste månaden. Endast 15 procent uppger att de skulle känna sig trygga med att bära judiska symboler offentligt.
57 procent menar att svenska makthavare brister i sin förståelse av antisemitismens karaktär och omfattning i Sverige. Media och politiker tycks inte förstå att det är ett importerat problem. 95 % av antisemitismen kommer framförallt från MENA-områdena och från vänstern ändå har media och politiker fokus på de högerextrema som står för 5%, lyder en kommentar i undersökningen.
Jag vill fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Vilka åtgärder vidtar ministern och regeringen för att bekämpa den ökande antisemitismen och trygga judars tillvaro i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:320 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:320 av Björn Söder (SD)
Den ökade antisemitismen i Sverige
Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen vidtar för att bekämpa den ökande antisemitismen och trygga judars tillvaro i Sverige.
Efter Förintelsen var Sverige ett av de länder som välkomnade judar till ett liv i fred och frihet. Men i dagens Sverige är detta inte längre självklart. I den undersökning som hänvisas till beskrivs att flertalet tidigare uppfattat att det varit relativt tryggt att leva med öppen judisk identitet i Sverige under de senaste åren, men att otryggheten nu försämrats under den senaste tiden. I Sverige har anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv ökat och mörkertalet kan vara stort. I mina många möten med företrädare för den judiska gemenskapen hör jag förfärliga berättelser om rå och ogenerad antisemitism.
Den här utvecklingen kommer jag och regeringen aldrig att acceptera. I Sverige ska man kunna leva tryggt, oavsett religion. Regeringen har varit tydlig från start och betonat i regeringsförklaringen att arbetet mot antisemitism ska prioriteras och höjer i en särskild satsning ambitionen i arbetet. Vi har vidtagit flera konkreta åtgärder.
Regeringen har tillsatt statssekreterargruppen Samling för judiskt liv som kommer att arbeta under hela mandatperioden mot antisemitism och för judiskt liv i Sverige. Under 2023 har arbetsgruppens tema varit säkerhet. I arbetsgruppen samverkar representanter från civilsamhället, judiska företrädare och representanter för relevanta myndigheter och organisationer med statssekreterare från sex berörda departement. Arbetsgruppen leds av statsministerns statssekreterare. Hittills har arbetsgruppen haft två möten på temat säkerhet för den judiska minoriteten i Sverige. Vid mötena har företrädare för judiska organisationer gett uttryck för sina behov och önskemål, myndigheter och experter har informerat om sitt arbete och information har lämnats om regeringens insatser på området. Mötena har präglats av dialog, informationsutbyte och kontaktskapande deltagarna emellan.
Som svar på den nu ökade hotbilden mot synagogor och andra judiska organisationer beslutade regeringen vid ett extrainsatt regeringssammanträde i oktober att stödja Judiska Centralrådet med 10 miljoner kronor för innevarande år för att deras säkerhetsarbete ska kunna stärkas och för att församlingar och organisationer runt om i landet inte ska tvingas stänga ned eller begränsa sin verksamhet. Regeringen ändrade då även förordningen om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället så att handläggningen av stödet flyttas från Kammarkollegiet till Myndigheten för stöd till trossamfund och att ett särskilt verksamhetsbidrag införs som syftar till att ge förutsättningar till ett långsiktigt säkerhetsbidrag. I budgetpropositionen för 2024 höjs statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder med 30 miljoner till 74 miljoner årligen.
I våras tog regeringen emot ett betänkande från en enig parlamentarisk kommitté med företrädare från samtliga riksdagspartier där det bl.a. föreslås att det ska införas ett särskilt straffansvar för förnekande, urskuldande och uppenbart förringande av Förintelsen. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Regeringen fortsätter också arbetet med åtgärdsprogrammet mot antisemitism som inbegriper en rad insatser med fokus på att höja kunskapen om antisemitism i samhället, mer forskning om antisemitism och ökade insatser inom skolväsendet. I budgetpropositionen för 2024 tillför regeringen 20 miljoner kronor till arbetet mot rasism, i vilket arbetet mot antisemitism ingår.
För att vi ska kunna vidta träffsäkra åtgärder är det av stor vikt att vi får en bättre förståelse för antisemitismens utbredning och uttryck i Sverige. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2024 tillfört 6 miljoner kronor för åren 2024–2026 till Forum för levande historia för en attitydundersökning om antisemitism för att öka kunskapen om förekomsten av antisemitism i befolkningen, samt för att ta fram en kunskapsöversikt över hur antisemitism sprids på nätet.
Stockholm den 6 december 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.