Inackorderingsstöden till gymnasieelever
Skriftlig fråga 2023/24:408 av Linus Sköld (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-12-16
- Överlämnad
- 2023-12-18
- Anmäld
- 2023-12-19
- Svarsdatum
- 2024-01-02
- Sista svarsdatum
- 2024-01-02
- Besvarad
- 2024-01-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Stödet för inackordering av gymnasieelever är olika beroende av var eleven bor och var eleven går i skolan. Kommuner ska ge inackorderingsbidrag med minst en 1/30 av prisbasbeloppet per månad, nio månader om året, om eleven går i en kommunal skola och vissa andra villkor är uppfyllda. Elever som går i fristående skolor kan i stället ha rätt till inackorderingstillägg från CSN enligt en tabell som relaterar till avstånd mellan föräldrahemmet och skolan. CSN:s prislista har varit oförändrad sedan 1995.
Syftet med inackorderingsstöden är att gymnasieelevers mobilitet i minsta möjliga mån ska begränsas av familjens ekonomi. Och stöden förväntas täcka sådant som kostnader för boende, resor och merkostnader förknippade med detta.
Inackorderingsstödens nivåer är dock relativt snålt tilltagna, vilket minskar deras förmåga att jämna ut skillnader i elevers möjligheter. Det en elev som måste bo på annan ort för att gå gymnasiet har rätt till är mellan cirka 1 300 och cirka 2 300 beroende på avstånd till skolan, skolans huvudman och elevens hemkommun. Det täcker sannolikt inte ens halva kostnaden för hyra för det genomsnittliga elevboendet. Konsekvensen blir givetvis att föräldrarnas ekonomi blir avgörande för om elever ska kunna välja att gå en gymnasieutbildning på en annan ort än hemorten.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Lotta Edholm:
Hur avser statsrådet att agera för att inackorderingsstöden ska bli mer likvärdiga och för att stärka stödens utjämnande kapacitet?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:408 besvarad av Utbildningsminister Mats Persson (L)
Svar på fråga 2023/24:408 av Linus Sköld (S)
Inackorderingsstöden till gymnasieelever
Linus Sköld har frågat skolministern om hur hon avser att agera för att inackorderingsstöden ska bli mer likvärdiga och för att stärka stödens utjämnande kapacitet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Elever i gymnasieskolan kan under vissa förutsättningar få stöd för inackordering. Ansvaret för inackorderingsstöd är i dag uppdelat mellan kommunerna och staten och stöden styrs av olika regelverk beroende på om en elev går i en kommunal eller fristående skola. Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola hade bl.a. i uppgift att föreslå om staten genom Centrala studiestödsnämnden (CSN) bör ha ett samlat ansvar för inackorderingsstödet. Utredningen föreslog i betänkandet Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (SOU 2020:33) att kommunernas ansvar för stöd till inackordering ska föras över till CSN som därmed får det samlade ansvaret för stödet till inackordering. Utredningen lämnade även förslag om hur stödet till inackordering bör utformas för att bli enkelt, enhetligt och förutsebart. Vidare föreslogs att stödet ska lämnas med ett belopp som följer kostnadsutvecklingen. Den förra regeringen gick inte vidare med förslagen.
Inackorderingsstöden fyller en viktig funktion eftersom de bl.a. syftar till att undanröja geografiska hinder för gymnasieutbildning. Jag avser därför att fortsatt följa frågan.
Stockholm den 29 december 2023
Mats Persson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.