Kommunernas kapacitet i återuppbyggnaden av totalförsvaret
Skriftlig fråga 2023/24:44 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-09-27
- Överlämnad
- 2023-09-27
- Anmäld
- 2023-09-28
- Svarsdatum
- 2023-10-04
- Sista svarsdatum
- 2023-10-04
- Besvarad
- 2023-10-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Styrningsproblematiken mellan stat, kommuner och regioner när det gäller återuppbyggnaden av totalförsvaret är ett återkommande diskussionsämne. Det system som tog decennier att bygga upp raserades på bara några få år av tidigare regeringar, och i dag ska återuppbyggnaden ske från en låg nivå.
Trots att beslutet att återuppbygga totalförsvaret i princip togs 2015 går arbetet mycket långsamt. Många kommuner tyngs fortfarande av migrationskrisen 2015 och efterföljande massinvandring. Till detta kom därefter pandemin, och i dag har många kommuner svårt att lösa sitt grundläggande uppdrag.
I tidigare intervjuer har statsrådet nämnt att kommuner måste skifta fokus från kommunikatörer och verksamheter som inte anknyter till kärnuppdraget mot återuppbyggnad av sin krisberedskap och civilförsvarsförmåga.
Just nu genomförs beredskapsveckan, och enligt statistik från MSB den 26 september deltar endast 172 av 290 kommuner trots att Ukrainakriget är inne på sitt andra år.
Mot bakgrund av det fåtal kommuner som deltar i beredskapsveckan vill jag fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin följande:
Vilka slutsatser drar statsrådet om kommunernas kapacitet att klarar av uppgiften att återuppbygga sin krisberedskap och civilförsvarsförmåga, och avser statsrådet att vidta några åtgärder utifrån sina slutsatser?Svar på skriftlig fråga 2023/24:44 besvarad av Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Svar på fråga 2023/24:44 av Björn Söder (SD)
Kommunernas kapacitet i återuppbyggnaden av totalförsvaret
Björn Söder har frågat mig vilka slutsatser jag drar om kommunernas kapacitet att klara av uppgiften att återuppbygga sin krisberedskap och civilförsvarsförmåga, och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån mina slutsatser.
Kommuner och regioner har ett mycket omfattande samhällsansvar inför och under fredstida kriser och höjd beredskap. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förstärka kommunernas kapacitet.
Kommuner och regioners samhällsansvar på området regleras av bestämmelser som togs fram i en annan tid. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att utreda vilket grundläggande beredskapsansvar kommuner och regioner bör ha inför och under fredstida kriser och höjd beredskap. Syftet med utredningen är att ge bättre möjligheter att förstärka och utveckla kommuners och regioners beredskap.
Det kraftigt försämrade säkerhetsläget och erfarenheter från Ukraina har tydliggjort att takten i förstärkningen av det civila försvaret måste öka. Därför föreslås ytterligare åtgärder under 2024, varav ett antal satsningar som kommer kommunerna till del. Ett av förslagen är att bidragen till kommunernas och regionernas arbete med krisberedskap och civilt försvar ska öka med 100 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2024 utöver den ökning med 50 miljoner kronor som följer av tidigare beslut. Ökningen kommer att fördelas så att bidragen till kommunerna ökar med 130 miljoner kronor.
En viktig del i det civila försvaret är att säkerställa att samhällsviktiga funktioner, vilka i stor utsträckning finns på kommunal nivå, kan fungera även under höjd beredskap och att den personal som behövs finns tillgänglig. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska ta ett helhetsgrepp kring frågan om hur personalförsörjningen inom det civila försvaret kan tryggas. Regeringen ser dock behov av att redan nu skyndsamt vidta vissa åtgärder rörande personalförsörjning. En sådan åtgärd är att skriva in personer, som redan har tillräcklig kompetens, för civilplikt inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet. I budgetpropositionen föreslår därför regeringen ett tillskott om 40 miljoner kronor för aktiveringen av civilplikten inom kommunal räddningstjänst.
Regeringen föreslår även ett tillskott på 40 miljoner kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att stärka den kommunala räddningstjänstens förmåga att agera under höjd beredskap och krig. Medlen ska användas både för att stärka MSB:s egen verksamhet på området, vilket inkluderar stöd till kommunerna i form av bland annat planeringsstöd, och för att MSB ska fördela ut pengar direkt till kommunernas verksamhet för räddningstjänst.
Avslutningsvis vill jag framhålla det som framgår av budgetpropositionen för 2024, att regeringen anser att satsningarna på åtgärder och investeringar för att utveckla och stärka det civila försvaret måste fortsätta att utökas.
Stockholm den 4 oktober 2023
Carl-Oskar Bohlin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.