Ombyggnad av E22:an

Skriftlig fråga 2023/24:486 av Laila Naraghi (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-01-17
Överlämnad
2024-01-18
Anmäld
2024-01-19
Svarsdatum
2024-01-24
Sista svarsdatum
2024-01-24
Besvarad
2024-01-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Arbetet med att bygga om delar av E22 i norra delen av Oskarshamns kommun till en mötesfri väg med mitträcke har inletts – men inte som det var utlovat.

Vi är många som länge har väntat på och kämpat för förbättringar av E22:an i denna del av Sverige. Syftet med den planerade ombyggnationen är att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. Mitträcken minskar risken för otäcka frontalkollisioner på E22, och genom att sätta upp viltstängsel längs sträckan minskas risken för viltolyckor. Trafikverket kommer också att sätta upp nya sidoräcken som ska fånga upp bilister som av någon anledning kör av vägen. Räckena gör att krocken blir mjukare. Trafikverket räknar med att åtgärden ska minska antalet döda och svårt skadade i trafiken.

Det är sträckan mellan Målbäcken i Oskarshamns kommun och Gladhammar i Västerviks kommun som nu ska byggas om. Sträckan har delats in i tre etapper. Från början var dock en fjärde etapp inplanerad i projektet. Det är sträckan mellan Nygård och Målbäcken, det vill säga den del av E22 som passerar infarterna till Misterhult, som nu har plockats bort. Sträckan är olycksdrabbad.

Orsaken till att den inte byggs om är enligt Trafikverket att det inte finns pengar för den sträckan av E22. Trafikverket har självt betonat att myndigheten inte tycker att detta är bra på något vis. Myndigheten har konstaterat att det är olyckligt och att det är en olycksdrabbad sträcka som är viktig att åtgärda. Man har meddelat att sträckan Nygård–Målbäcken har blivit så pass mycket dyrare, på grund av att projektet har dragit ut på tiden, att prislappen nu är över 100 miljoner kronor samt att förhoppningen är att försöka få med denna sträcka i den nya nationella transportplan som nu är på gång. Trafikverket har beskrivit sträckan som jätteviktig.

Trafikverkets beslut har väckt kraftiga reaktioner hos oss i Kalmar län. Boende, trafikanter och beslutsfattare har kritiserat Trafikverkets besked.

Vägen kom in i transportplanen redan 2014, och vi i Region Kalmar län har länge försökt att påverka Trafikverket så att vägen byggs om och förbättras. Beslutet finns alltså sedan tidigare, men det verkställs inte. Det är orimligt av flera skäl, varav ett naturligtvis är den demokratiska synvinkeln. Varför genomförs inte demokratiskt förankrade beslut som handlar om att förbättra infrastrukturen i Kalmar län? Pengarna det handlar om kommer från statsbudgeten och den del som infrastrukturministern själv ansvarar för, men det är tydligt att regeringen inte prioriterar Kalmar län och E22:an.

Jag har tidigare frågat statsrådet om han avser att vidta några åtgärder så att sträckan Nygård–Målbäcken faktiskt genomförs som planerat liksom övriga tre beslutade vägsträckor, och i så fall vilka åtgärder. Statsrådet har meddelat att det inte ankommer på regeringen eller ett enskilt stadsråd att detaljstyra myndighetens arbete, och jag uppfattar svaret som att ministern inte kommer att agera.

Statsrådet ansvarar dock för utgiftsområde 22 Kommunikationer i statens budget. Där ingår Trafikverket som självt har pekat på kostnaden som orsak till att den planerade sträckan inte genomförs. 

Eftersom det visat sig att Trafikverket inte har tillräckliga medel att genomföra den planerade etappen vill jag utifrån ovan beskrivna bakgrund ställa följande fråga till statsrådet Andreas Carlson:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att Trafikverket ska få tillräckliga medel så att sträckan Nygård–Målbäcken liksom övriga tre beslutade vägsträckor faktiskt genomförs som planerat, och i så fall vilka åtgärder?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:486 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)

LI2024/00111 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Infrastruktur- och bostadsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:486 av Laila Naraghi (S)
Ombyggnad av E22:an

Laila Naraghi har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att Trafikverket ska få tillräckliga medel så att sträckan Nygård–Målbäcken liksom övriga tre beslutade vägsträckor faktiskt genomförs som planerat, och i så fall vilka åtgärder.

Laila Naraghi har, vilket också nämns i frågan, nyligen ställt en liknande fråga till mig och jag lämnar ett liknande svar i dag.

Inledningsvis vill jag dock göra några förtydliganden. Den ombyggnad av sträckan Nygård–Målbäcken till mötesfri väg, som Laila Naraghi frågar om, ingår inte som ett namngivet objekt i den nationella planen, dvs. bland de större investeringsobjekt som regeringen särskilt beslutar om. Trafikverket har tidigare planerat att genomföra åtgärden som en s.k. trimningsåtgärd. Trimningsåtgärder är åtgärder med en kostnad upp till 100 miljoner kronor, och det är Trafikverket som ansvarar för prioritering och genomförande av dessa åtgärder inom den medelsfördelning som är fastställd i den nationella planen. Trafikverket har nu konstaterat att kostnaden för åtgärden har ökat och överskrider den beloppsgräns som gäller för trimningsåtgärder.

Behoven inom transportinfrastrukturen är stora och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag

Regeringen har inlett arbetet med en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för åren 2026–2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag, som myndigheten nyligen överlämnade till regeringen. Inriktningsunderlaget ska ligga till grund för en infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan.

Efter att riksdagen har beslutat om propositionen, inklusive hur stor den tolvåriga ekonomiska ramen ska vara, följer en s.k. åtgärdsplanering. Då kommer regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2026–2037. Det är först i denna del av processen som konkreta projekt och åtgärder utreds och analyseras.

Stockholm den 24 januari 2024

Andreas Carlson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.