Åtgärder mot PFAS
Skriftlig fråga 2023/24:496 av Katarina Luhr (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-01-19
- Överlämnad
- 2024-01-19
- Anmäld
- 2024-01-23
- Svarsdatum
- 2024-01-31
- Sista svarsdatum
- 2024-01-31
- Besvarad
- 2024-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
PFAS är ett gift som inte bryts ned utan som stannar i mark, vatten och i våra kroppar, och PFAS hittas nu på fler och fler ställen. PFAS hittas även i fisk, kräftor, svamp och i viltkött från exempelvis rådjur som lever nära brandövningsplatser.
Mälaren är Sveriges största dricksvattentäkt, och cirka 2,4 miljoner svenskar får sitt dricksvatten därifrån. Tyvärr ligger även PFAS-halterna i Mälaren på vissa ställen nära och ibland även över det nya gränsvärdet för dricksvatten. Mätningar från Mälarens avrinningsområde visar att PFAS förekommer i Mälarens vatten, sediment och fisk. PFAS-halten i fisk ligger mycket nära vattenförvaltningens gränsvärde på flera platser i sjön.
Halterna riskerar att öka i Mälaren när förorenade brandövningsplatser i Ärna, Arlanda och Tullinge fortsätter att läcka ut PFAS i vårt dricksvatten. Många av dessa brandövningsplatser ligger på statlig mark och har staten som verksamhetsaktör. Staten behöver därför ta ett stort ansvar för att marken saneras innan mer PFAS förorenar våra dricksvatten.
Stora utsläpp av PFAS kommer ofta från statligt ägd verksamhet. Principen om att förorenaren betalar innebär att det är statens ansvar och skyldighet att åtgärda och sanera dessa områden.
I december 2023 skickade Mälarens vattenvårdsförbund en hemställan till regeringen om behovet av åtgärder för att förhindra ytterligare spridning av PFAS och om vikten av att staten tar sitt ansvar. https://www.malaren.org/aktuellt/2023/12/vart-dricksvatten-behover-skyddas-fran-pfas/
PFAS påträffas nu i hela landet och riskerar att bli ett stort problem för oss alla, både genom de negativa effekter på människors hälsa som PFAS ger upphov till och genom stora kostnader för livsmedelsproducenter och kostnader för vattenrening.
Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Vilka åtgärder planerar ministern, inom sitt ansvarsområde, och regeringen för att skydda medborgare, mat och vatten från ökande PFAS-halter?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:496 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2023/24:496 Åtgärder mot PFAS
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2023/24:496 av Katarina Luhr (MP)
Åtgärder mot PFAS
Katarina Luhr har frågat mig vilka åtgärder jag inom mitt ansvarsområde, och regeringen planerar för att skydda medborgare, mat och vatten från ökande PFAS-halter.
Regeringen ser mycket allvarligt på spridningen av högfluorerade ämnen i miljön och i livsmedelskedjan där de utgör en risk för konsumenternas hälsa. PFAS-ämnena är en stor och komplex grupp av ämnen, fler än 10 000, med varierande egenskaper och en bred användning i samhället. Vissa av dessa ämnen kan ha skadliga effekter, både för människor och för miljö. Gemensamt för dem är att de är syntetiskt framställda och att de inte bryts ned, eller bryts ned extremt långsamt till andra PFAS-ämnen. Många av ämnena är också vattenlösliga och mycket rörliga i mark, luft och vatten.
Arbetet med att skydda det svenska folket från exponering för PFAS-ämnen sker längs två parallella spår, dels genom att försöka begränsa fortsatt spridning, dels genom att på bästa sätt hantera konsekvenserna av tidigare spridning.
De PFAS-ämnen som redan finns i vår miljö är tyvärr långlivade och kommer att finnas i vår miljö under överskådlig tid, trots ansträngningar med sanering av mark och vatten. Genom närvaron i miljön kommer dessa ämnen att utgöra en risk i livsmedelskedjan.
Inom mitt ansvarsområde är det främsta verktyget för att skydda befolkningen de gränsvärden som finns fastställda för PFAS-ämnen i livsmedel, inklusive dricksvatten.
När det gäller dricksvatten har Livsmedelsverket sedan 2014 haft nationella åtgärdsgränser. Myndigheten beslutade i november 2022 om nya dricksvattenföreskrifter med anledning av Europaparlamentets och rådets direktiv om kvalitet på dricksvatten. Direktivet fastställer bland annat minimikrav för högsta tillåtna mängd PFAS-ämnen i dricksvatten, vilka också driver på teknikutvecklingen för att öka reningsgraden av PFAS-ämnen. Livsmedelsverket har valt att sätta ett så strängt gränsvärde som det är möjligt att göra. Det nya gränsvärdet omfattas av en övergångsperiod och ska börja tillämpas den 1 januari 2026.
Sedan den 1 januari 2023 har EU även gemensamma gränsvärden för PFAS-ämnen i flera olika animaliska livsmedel. De nya gränsvärdena för PFAS i dricksvatten och livsmedel grundar sig på den riskvärdering som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet publicerade 2020.
Stockholm den 31 januari 2024
Peter Kullgren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.