Åtgärder för att hindra europeiska företag från att facilitera förtrycket i Iran
Skriftlig fråga 2023/24:53 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-09-28
- Överlämnad
- 2023-09-29
- Anmäld
- 2023-10-03
- Svarsdatum
- 2023-10-11
- Sista svarsdatum
- 2023-10-11
- Besvarad
- 2023-10-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Det tyska företaget Bosch levererade tusentals övervakningskameror till Iran som används för att övervaka kvinnor som trotsar landets strikta islamiska lagar, enligt det tyska public service-bolaget ARD. Kamerorna används också för att slå ned fredliga protester, som inleddes i september 2022 som svar på strikta hijablagar.
Kamerorna ska enligt uppgift vara placerade i trafikerade korsningar för att spåra brott mot Irans teokratiska lagar som tvingar kvinnor att bära slöjan. Amnesty International dokumenterade bevis där kvinnor som körde genom högtrafikerade områden fick textmeddelanden från statens säkerhetsmyndigheter där de varnades att de skulle få böta för olämpligt bärande av den islamiska slöjan, hijab.
Enligt en iransk aktivist som talade med ARD skickas en larmsignal till polisen när en kamera fångar en grupp på 5 till 10 personer vid en protest, och inom några minuter kommer säkerhetsstyrkor för att avbryta demonstrationerna.
Iranska aktivister sa också till ARD att Irans regim även använder kameror från Danmark, Sverige och Nederländerna. Medan det danska företaget namngavs så namngavs inte företagen från Sverige och Nederländerna.
Enligt Boschs egen utsago har företaget sålt 8 000 kameror till Iran mellan 2016 och 2018. Bosch hävdar att de sålde hårdvaran till distributörer i Iran, som sedan sålde enheterna till myndigheter och säkerhetsstyrkor.
Det är i dag oklart om Bosch och andra europeiska företag fortsätter sälja övervakningsutrustning till regimen i Iran, direkt eller indirekt. Bosch har verksamhet i Iran i partnerskap med banken Bank Mellat, som har den iranska staten som en av sina ägare.
Det är självklart oacceptabelt att europeiska företag genom försäljning av teknisk utrustning ska vara delaktiga i att möjliggöra och förvärra förtrycket i Iran, speciellt ett förtryck som är riktat mot specifikt kvinnor.
Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Tobias Billström svara på följande fråga:
Avser ministern att vidta åtgärder inom Europeiska unionen och andra forum för att förbjuda europeiska företag att sälja övervakningsutrustning eller annan utrustning som kan stärka diktaturen i Iran?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:53 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:53 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Åtgärder för att hindra europeiska företag från att facilitera
förtrycket i Iran
Nima Gholam Ali Pour har frågat om jag avser vidta åtgärder inom Europeiska unionen och andra forum för att förbjuda europeiska företag att sälja övervakningsutrustning eller annan utrustning som kan stärka diktaturen.
Som jag betonat i tidigare riksdagssvar och interpellationer, fortsätter situationen för mänskliga rättigheter i Iran att vara mycket allvarlig. Jag delar frågeställarens oro över detta.
Låt mig först konstatera att svensk handel med Iran i dagsläget är mycket begränsad. För varor och tjänster som inte omfattas av krigsmateriellagstiftningen är utgångspunkten i svensk och EU-gemensam rätt att export är tillåten om det inte finns ett förbud mot utförsel i det enskilda fallet. När det gäller handel med Iran omfattas den både av exportkontroll enligt lagen om produkter med dubbla användningsområden och av internationella sanktioner som riktas mot landet.
Alla företag inom EU har att förhålla sig till de sanktioner mot Iran som har beslutats på EU-nivå och som genomförs av medlemsstaterna. Det gäller bland annat MR-sanktioner och icke-spridningssanktioner, men även sanktionsregimer fokuserade på Ryssland och Syrien. Sanktionsregimen mot kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran, som upprättades 2011, innefattar ett förbud mot att sälja eller överföra viss utrustning som kan användas för repression eller övervakning till Iran.
I Sverige är det Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som är ansvarig för att ge tillstånd till export som omfattas av lagen om produkter med dubbla användningsområden eller som kräver undantag från internationella sanktioner i vissa fall. Information om detta finns på ISP:s hemsida. Det är alltid exportörens ansvar att hålla sig underrättad om vilka sanktioner och regler som gäller i det enskilda fallet.
Stockholm den 11 oktober 2023
Tobias Billström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.