Regeringens linje rörande klimat i CSDDD

Skriftlig fråga 2023/24:57 av Elin Söderberg (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-09-29
Överlämnad
2023-10-02
Anmäld
2023-10-03
Svarsdatum
2023-10-11
Sista svarsdatum
2023-10-11
Besvarad
2023-10-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

I EU pågår slutförhandlingar om direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability Due Diligence direktivet, CSDDD) Syftet med direktivet är att öka respekten för mänskliga rättigheter och miljö, skapa rättvisa konkurrensförhållanden för företag inom EU och förbättra tillgången till gottgörelse för dem som har påverkats av negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter, miljö och klimat på grund av företagens agerande.

Företagen har en nyckelroll i klimatomställningen, och det är viktigt att det finns krav i direktivet på företagen att ta ansvar för sin klimatpåverkan. Kommissionens förslag är svagt när det gäller klimat och föreslår att se över om klimat ska ingå som en del i företagens ansvar i fråga om hållbarhet först sju år efter att direktivet trätt i kraft. Kommissionen föreslår i artikel 15 att företag ska anta en plan för att säkerställa att företagets affärsmodell och strategi är i linje med 1,5-gradersmålet i Parisavtalet men har inga krav på företag att genomföra planerna. Parlamentet har å andra sidan i sin position gjort det tydligt att klimatpåverkan ska vara en del av företagens hållbarhetsarbete. Enligt parlamentet ska det vara obligatoriskt för företag att ta fram klimatplaner i linje med 1,5-gradersmålet utifrån tydliga kriterier som omfattar kort, medel och lång sikt, samt krav på genomförande för att uppnå målen. Klimatplanerna ska täcka företagets hela värdekedja (scope 1, 2, och 3).

Med den klimatkris vi är mitt inne i är det avgörande att säkerställa att företagen är med och bidrar till den klimatomställning som behövs för att Parisavtalet ska nås. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har lyft att länder måste se till att företag tar sitt ansvar för sin påverkan på klimatet och deltar ansvarsfullt i insatser för att mildra och anpassa klimatförändringen med full respekt förmänskliga rättigheter.

Nu pågår trilogförhandlingar och jag skulle vilja veta vad regeringen driver för linje.

Jag vill därför fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:

 

Stöder regeringen parlamentets förslag om att klimat ska ingå som en del av företagens obligatoriska hållbarhetsarbete inklusive krav om att ta fram och genomföra klimathandlingsplaner?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:57 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

KN2023/04010 Klimat- och näringslivsdepartementet Energi- och näringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:57 av Elin Söderberg (MP)
Regeringens linje rörande klimat i CSDDD

Elin Söderberg har frågat klimat- och miljöministern om regeringen stödjer parlamentets förslag om att klimat ska ingå som en del av företagens obligatoriska hållbarhetsarbete inklusive krav om att ta fram och genomföra klimathandlingsplaner. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den 1 december 2022 antog rådet en allmän riktlinje rörande aktuellt förslag. När det gäller frågan om klimat som en del av direktivet, och mer specifikt om direktivet ska omfatta krav på företag gällande klimathandlingsplaner, behöll rådet kommissionens förslag att ställa krav på företag att anta sådana planer. Regeringen har i förhandlingen ställt sig bakom den allmänna riktlinjen. Sedan dess har parlamentet antagit sitt betänkande rörande förslaget, och nu pågår fortsatta förhandlingar under vilka rådet företräds av det spanska ordförandeskapet. Regeringen tar inom ramen för nuvarande förhandlingsprocess löpande ställning till frågor som aktualiseras. Det är viktigt för regeringen att inte ytterligare administrativa bördor läggs på företagen eller att sådana i vart fall är proportionerliga och ändamålsenliga i förhållande till förslagets syften. Att i nuläget svara på om regeringen stöttar förslag på specifika tillägg från parlamentet vore dock att föregå den pågående förhandlingen.

Stockholm den 11 oktober 2023

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.