Bankernas ansvar vid bedrägerier

Skriftlig fråga 2023/24:581 av Andreas Lennkvist Manriquez (V)

till Statsrådet Niklas Wykman (M)

I fjol nådde telefonbedrägerier en ny rekordnivå med 29 000 anmälningar, samtidigt som mörkertalet bedöms vara stort. Enligt polisen genererade bedrägerier 5,8 miljarder kronor i brottsvinster år 2022; det är nästan dubbelt så mycket som narkotikahandeln. Dessa pengar återinvesteras sedan i annan organiserad brottslighet. Det finns i dag brister i de tjänster som bankerna erbjuder för att motverka bedrägerier, och polisen menar att bankerna måste ta ett större ansvar för att förhindra brotten.

De som utsätts för bedrägerier är inte sällan äldre, och många av brottsoffren blir av med alla sina besparingar. År 2022 avgjorde HD ett fall som legat till grund för Allmänna reklamationsnämndens rekommendation gällande ersättning från bankerna. Rekommendationen är att en person som har förmåtts att lämna ut koder på uppmaning av en bedragare ska ersättas av banken med hela det förlorade beloppet, förutom en självrisk på 12 000 kronor.

Trots detta nekas fyra av fem brottsoffer någon form av ersättning från bankerna med motiveringen att brottsoffren agerat särskilt klandervärt eftersom de har godkänt överföringar genom mobilt bank-id. Det är djupt beklagligt att bankerna hittar kryphål för att slippa ersätta brottsoffer samtidigt som de rapporterar övervinster.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Niklas Wykman:

Kommer statsrådet att vidta åtgärder för att säkerställa att bankerna tar ett större ansvar för att motverka bedrägerier?