Till innehåll på sidan

Polisens kartläggning av gängkriminella

Skriftlig fråga 2023/24:781 av Pontus Andersson Garpvall (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-04-03
Överlämnad
2024-04-04
Anmäld
2024-04-05
Svarsdatum
2024-04-10
Sista svarsdatum
2024-04-10
Besvarad
2024-04-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

I februari presenterade justitieminister Gunnar Strömmer och rikspolischefen Petra Lundh en lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige. Runt 14 000 personer bedöms som aktiva i kriminella nätverk, och runt 48 000 personer bedöms som kopplade till kriminella nätverk. Det är högst oroande siffror som vuxit under en alltför lång tid. Sverigedemokraterna och regeringen tar nu i med hårdhandskarna för att stävja den ökade gängkriminaliteten.

I lägesbilden finns statistik över hur många av personerna som är svenska medborgare. Den siffran ligger på 80 procent. Ytterligare 8 procent har svenskt medborgarskap men är också medborgare i ett annat land.

Siffrorna är intressanta, men mer intressant vore att veta hur många av dessa som är utrikesfödda eller har utländsk bakgrund genom sina föräldrar. Än mer intressant vore att veta vilken nationell bakgrund de gängkriminella har.

Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Finns det mer utförlig statistik över de gängkriminellas bakgrund, såsom om de är utrikesfödda eller har utländsk bakgrund eller vilken nationell bakgrund de har, och, om inte, avser ministern och regeringen att vid ett senare tillfälle återkomma med mer utförlig statistik om de gängkriminellas bakgrund?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:781 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2023/24:781 Polisens kartläggning av gängkriminella

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Svar på fråga 2023/24:781 av Pontus Andersson Garpvall (SD)
Polisens kartläggning av gängkriminella

Pontus Andersson Garpvall har frågat mig om det finns mer utförlig statistik över de gängkriminellas bakgrund, såsom om de är utrikesfödda eller har utländsk bakgrund eller vilken nationell bakgrund de har, och, om inte, huruvida jag och regeringen vid ett senare tillfälle avser återkomma med mer utförlig statistik om de gängkriminellas bakgrund.

 

Frågan är ställd med anledning av Polismyndighetens lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige som tagits fram på uppdrag av regeringen i samverkan med bl.a. Statistiska centralbyrån och som redovisades i slutet av februari i år. Av lägesbilden framgår att omkring 14 000 individer bedöms vara aktiva i kriminella nätverk. Därutöver har ytterligare omkring 48 000 individer koppling till kriminella nätverk.

 

Redan totalsiffran 62 000 individer, och insikten om hur enormt många kopplingar det finns mellan en aktiv kärna och det omgivande samhället, manar till utomordentligt stort allvar och understryker magnituden på det samhällsproblem som vi har att hantera.

 

Av lägesbilden framgår också, utöver bedömningen av antalet aktiva i kriminella nätverk och antalet personer som på olika sätt har koppling till sådana nätverk, en bedömning av hur stor andel av de aktiva som är utländska medborgare. Därtill framgår hur stor andel av de sistnämnda som antingen har endast utländskt medborgarskap, eller både svenskt och utländskt medborgarskap. Till grund för dessa bedömningar finns säkerligen mer detaljerad, högupplöst information hos ansvariga myndigheter.

 

Polismyndighetens lägesbild ger både regeringen och ansvariga aktörer ett bättre kunskapsunderlag i det fortsatta arbetet mot den organiserade brottsligheten och de kriminella nätverken. Ett annat exempel på liknande underlag är Brottsförebyggande rådets rapporter om misstänkta för brott bland personer med utrikes respektive inrikes bakgrund. De innehåller inga uppgifter om brottslighet bland gängkriminella specifikt. Däremot redovisas bland annat skillnader i misstänkt brottslighet för olika brottskategorier och vissa brottstyper, såsom dödligt våld.

 

Fakta och gedigna kunskapsunderlag är helt nödvändiga för att de åtgärder som regeringen vidtar ska vara träffsäkra och effektiva. För närvarande planeras inte för något nytt myndighetsuppdrag kopplat till mer utförlig statistik om just gängkriminellas bakgrund.

 

Stockholm den 10 april 2024

Gunnar Strömmer

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.