Till innehåll på sidan

Problemen med skarv vid Rudsjön i Gävle kommun

Skriftlig fråga 2023/24:81 av Mattias Eriksson Falk (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-10-05
Överlämnad
2023-10-05
Anmäld
2023-10-06
Svarsdatum
2023-10-11
Sista svarsdatum
2023-10-11
Besvarad
2023-10-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Skarvproblematiken är stor i Gävleborg och har på vissa platser som Rudsjön i Gävle kommun fortsatt, trots vissa åtgärder för att motverka skarven. Exempelvis har det gjorts försök att skrämma skarven med reflexer, drönare och genom att människor har rört sig i närheten av skarven.

Platsen där skarven häckar ligger i ett friluftsområde på ett privat företags mark, och tillåtelse har getts av företaget för att möjliggöra åtgärder. Det är givetvis bra, dock gav Länsstyrelsen Gävleborg bara tillstånd för åtgärder i tre och en halv vecka. De åtgärder som har vidtagits mot skarven har inte heller haft avsedd effekt, utan skarven finns kvar och bringar fortsatt förstörelse av natur och påverkan på annat djurliv.

För att fortsätta att motverka skarven, och helst få den att försvinna från området runt Rudsjön som även är ett populärt fritidsområde, behöver nya åtgärder möjliggöras. Dock kommer länsstyrelsen troligtvis att bevilja skyddsjakt först efter uttömmande försök med andra åtgärder. Här behöver en förändring ske.

Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari:

Vad kan statsrådet och regeringen göra för att möjliggöra skyddsjakt på skarv i större utsträckning och i ett tidigare skede för att skydda människor, djur och natur från skarvens negativa påverkan? 

Svar på skriftlig fråga 2023/24:81 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

KN2023/04035 Klimat- och näringslivsdepartementet Klimat- och miljöministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:81 av Mattias Eriksson Falk (SD)
Problemet med skarv vid Rudsjön i Gävle kommun

Mattias Eriksson Falk har frågat mig vad jag och regeringen kan göra för att möjliggöra skyddsjakt på skarv i större utsträckning och i ett tidigt skede för att skydda människor, djur och natur från skarvens negativa påverkan.

Jag är medveten om att storskarvens kraftiga expansion längst kusterna och i många sjöar under de senaste decennierna har skapat konfliktsituationer. Det kan till exempel gälla skador på vegetation och friluftsintressen samt skador för fisket i form av bland annat skador på fångst och konkurrens om resurser.

Det är länsstyrelserna som ansvarar för att besluta om skyddsjakt på skarv. Regeringen anser att en regionaliserad viltförvaltning är en förutsättning för att förvaltningen av olika viltstammar ska kunna vara effektiv, ekosystembaserad och adaptiv, vilket bland annat möjliggör att skador kan förebyggas.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv samt öka kunskapen om storskarvens predation och födosök för att möjliggöra en mer adaptiv och ekosystembaserad skarvförvaltning. Myndigheterna ska därför inom uppdraget sammanställa nuvarande kunskap och identifiera eventuella kunskapsbrister om storskarvens roll i ekosystemet och effekter på fiskebestånden. Uppdraget ska delredovisas senast den 30 november 2023 avseende en reviderad nationell förvaltningsplan och slutredovisas senast den 30 november 2024. Den nationella förvaltningsplanen ska även fortsättningsvis vara uppbyggd för att vara vägledande och stödjande för länsstyrelserna och den regionala förvaltningen.

Sedan 2021 får också skyddsjakt efter storskarv bedrivas på enskilds initiativ under vissa förutsättningar.

Vidare måste jakt- och viltförvaltningen bygga på vetenskapliga underlag och fungera på ett sätt så att de människor och verksamheter som berörs uppfattar att den har legitimitet. Samtidigt ska Sverige uppfylla sina internationella och EU-rättsliga åtaganden. En utredning är tillsatt i syfte att främja en långsiktigt hållbar jakt och viltvård bl.a. genom att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. Regeringen avser dessutom att ta fram utredningsdirektiv för en översyn av jaktlagstiftningen.

Stockholm den 11 oktober 2023

Romina Pourmokhtari

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.