Vården av personer med psykiska funktionsnedsättningar
Skriftlig fråga 2023/24:83 av Fredrik Lundh Sammeli (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-10-05
- Överlämnad
- 2023-10-05
- Anmäld
- 2023-10-06
- Svarsdatum
- 2023-10-11
- Sista svarsdatum
- 2023-10-11
- Besvarad
- 2023-10-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
I ljuset av den oroande informationen som nyligen har framkommit genom Socialstyrelsens kartläggning, där det tydligt framgår att personer med psykiska funktionsnedsättningar såsom schizofreni och liknande tillstånd får en betydligt sämre vård än den allmänna befolkningen och löper en ökad risk för övergrepp, önskar jag få klarhet i regeringens planer för att hantera denna situation.
Det är särskilt alarmerande att kvinnor och män i åldersgruppen 18–24 år med psykiska funktionsnedsättningar rapporteras vara tio respektive fem gånger mer utsatta för övergrepp än resten av befolkningen. Dessutom visar kartläggningen att dessa individer har svårigheter att få tillgång till rätt vård och att deras sjukdomar ofta upptäcks i senare stadier, vilket kan vara livshotande.
Min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson är följande:
Vilka konkreta åtgärder har statsrådet och regeringen för avsikt att vidta för att förbättra vården, säkerheten och bemötandet av personer med psykiska funktionsnedsättningar, och hur tänker man förebygga de negativa konsekvenser som kartläggningen har avslöjat?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:83 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2023/24:83 av Fredrik Lundh Sammeli (S)
Vården av personer med psykiska funktionsnedsättningar
Fredrik Lundh Sammeli har frågat Acko Ankarberg Johansson om vilka konkreta åtgärder hon och regeringen har för avsikt att vidta för att förbättra vården, säkerheten och bemötandet av personer med psykiska funktionsnedsättningar, och hur man tänker förebygga de negativa konsekvenser som Socialstyrelsens kartläggning har avslöjat.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag har tagit del av Socialstyrelsens rapport och ser allvarligt på det som har framkommit. Av rapporten framgår att somatiska tillstånd som diabetes, fetma och KOL är upp till fem gånger vanligare i målgruppen än i hela befolkningen och att även munhälsan är sämre jämfört med befolkningen i stort. Personer med psykisk funktionsnedsättning har även i högre utsträckning än andra utsatts för övergrepp och riskerna för självskada, suicid och död av annan orsak än suicid är betydlig högre jämfört med befolkningen i stort.
Regeringen satsar i år 2,2 miljarder kronor på området psykisk hälsa och suicidprevention. Av dessa medel får regioner och kommuner ta del av 1,6 miljarder kronor, varav en del går till att främja en kunskapsbaserad och säker vård. Inom ramen för satsningen avser regeringen att fortsätta arbetet för att uppnå målsättningarna i Tidöavtalet och i regeringsförklaringen. Det handlar bl.a. om insatser för att skapa förutsättningar för en utvecklad första linjens vård, att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin samt att stärka det förebyggande och främjande arbetet, inbegripet arbetet med suicidprevention. I satsningen ingår även att ta fram en ny nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention utifrån redovisning av myndighetsuppdrag den 1 september 2023.
Jag kommer att följa frågan och förutsätter att regioner, kommuner och andra aktörer tar till sig rapportens slutsatser.
Stockholm den 11 oktober 2023
Jakob Forssmed
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.