Till innehåll på sidan

Konsekvenser av nedskärningarna av stadsmiljöavtalen

Skriftlig fråga 2023/24:85 av Matilda Ernkrans (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-10-03
Överlämnad
2023-10-05
Anmäld
2023-10-06
Svarsdatum
2023-10-11
Sista svarsdatum
2023-10-11
Besvarad
2023-10-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Sverige är ett innovativt välfärdsland med en stark teknisk utveckling. Vårt Sverige kan driva på en teknikutveckling för högre välstånd och en omsorg om vår gemensamma natur och miljö. Det görs bäst med ett gemensamt ansvar. Det är vad stadsmiljöavtalen varit: ett gemensamt ansvar för planeringen av hållbara städer i svenskt klimatarbete.

Runt om i vårt land ger nu regeringens nedskärningsagenda en helt annan verklighet. I mitt hemlän, Örebro län, har nu beskedet getts att stadsmiljöavtalen för snabbussarna i Örebro inte längre kan räkna med några mer pengar från stadsmiljöavtalen. SD-regeringen har tidigare gett ett första besked att korta avtalen ned till år 2027, vilket fick Örebro att redan efter förra årets besked anpassa planerna på snabbussar och lägga planer efter de beskeden. Nu kommer nästa dråpslag och ytterligare ett löftesbrott från SD-regeringen. Regeringens nedskärningsagenda för stadmiljöavtalen stoppar nu fler och snabbare bussar i Örebro, och enbart en tredjedel av det som planerats utifrån förra årets besked från regeringen kommer att kunna slutföras. Sedan är det stopp.

Nästan var fjärde kommun i Sverige har tecknat stadsmiljöavtal utifrån de premisser som gällde för 2023 och de besked som gavs av SD-regeringen för ett år sedan. Nu står alla kommuner med stadsmiljöavtal inför en helt ny, sämre verklighet. Så gör också medborgare som efterfrågar snabbare och bättre kollektivtrafik och natur och miljö som kräver ansvar för en minskning av utsläppen från transporter och för säkra levnadsvillkor med ny teknikutveckling. Allt detta möter nu en ny, krassare verklighet. För det som nyss var ett gemensamt ansvar mellan staten och lokalsamhällena drar sig nu SD-regeringen sitt ansvar.

När regeringen nu undandrar sig sitt ansvar och rullar tillbaka tidigare långsiktiga besked gällande stadsmiljöavtalen, som skulle ge en snabbare och mer effektiv kollektivtrafik i städerna för minskade utsläpp från transportsektorn, vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari följande:

 

Ska kostnaderna vältras över på kommunerna för att klara nationella klimatmål för transporter 2030 eller har statsrådet, inom sitt ansvarsområde, för avsikt att ta några initiativ, och i så fall vilka, för att staten ska bistå Örebro kommun att minska utsläppen från transporter? 

Svar på skriftlig fråga 2023/24:85 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)


Svar på fråga 2023/24:85 av Matilda Ernkrans (S)
Konsekvenser av nedskärningarna av stadmiljöavtalen

Matilda Ernkrans har frågat klimat- och miljöministern om kostnaderna för att klara nationella klimatmål för transporter 2030 ska vältras över på kommunerna eller om klimat- och miljöministern, inom sitt ansvarsområde, har för avsikt att ta några initiativ, och i så fall vilka, för att staten ska bistå Örebro kommun att minska utsläppen från transporter.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Syftet med stadsmiljöavtalen har varit att främja hållbara stadsmiljöer genom att ge stöd som leder till en ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik samt hållbara godstransportlösningar. Trots att mycket medel betalats ut har en mer genomgripande samhällsekonomisk analys inte genomförts av stödet som helhet.

Enligt förslaget till avveckling kommer det inte att finnas medel till några nya utlysningar inom ramen för detta stöd, men redan ingångna avtal fullföljs som planerat.

Regeringen gör stora satsningar på omställningen av transportsektorn i årets budget, exempelvis stöd till utbyggnad av laddinfrastruktur för lätta och tunga fordon. På så sätt skapas förutsättningar för eldrivna vägtransporter att snabbare ersätta fossila drivmedel. Parallellt fortsätter arbetet med regeringens klimatpolitiska handlingsplan, där transportsektorns omställning kommer att vara en viktig del. Handlingsplanen kommer i enlighet med klimatlagen (2017:720) att lämnas till riksdagen innan årets slut.

Regeringen föreslår vidare i budgetpropositionen för 2024 en förstärkning av Klimatklivets anslag, med 800 miljoner kronor. Det innebär att anslaget totalt uppgår till ca 5 miljarder kronor nästa år, vilket är mer än någonsin tidigare. Klimatklivet finansierar en rad åtgärder som är helt centrala för transportsektorns klimatomställning, bl.a. investeringar i laddinfrastruktur, biodrivmedelsproduktion och stöd till fossilfria fordon. Dessutom påskyndas elektrifieringen av lätta lastbilar och tunga fordon för att nå Sveriges klimatmål och åtaganden i EU.

Klimatarbetet begränsas inte till nationella insatser. Sverige är pådrivande inom EU för att ställa om transportsektorn i Europa.

Sammanfattningsvis tar regeringen alltså många olika initiativ för att ställa om transportsektorn och minska utsläppen från densamma.

Stockholm den 11 oktober 2023

Andreas Carlson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.