Förlängning av Sveriges deltagande i Internationella valutafondens (IMF) Nya lånearrangemang (NAB)

Framställning / redogörelse 2007/08:RB3

Framställning till riksdagen

Framställning till riksdagen

2007/08:RB3

Förlängning av Sveriges deltagande i Internationella valutafondens (IMF)
Nya lånearrangemang (NAB)

Sammanfattning

I en kris som hotar det internationella monetära systemet har Internationella valutafonden (IMF) möjlighet att som kompletterande finansiering av sin utlåning använda två särskilda kreditarran­gemang, de nya lånearrangemangen, NAB, och de generella lånearrangemangen, GAB. I första hand ska NAB användas. NAB bildades 1998 och utgörs av en uppsättning kreditavtal mellan IMF och 26 medlemsländer och institutioner (däribland Sveriges riksbank) och omfattar totalt 34 miljarder SDR, vilket i dagsläget motsvarar 344 miljarder kronor.

Riksdagen beslutade våren 2003 medge att Riksbanken för Sveriges del då biträdde det inom IMF fattade principbeslutet om förlängning av NAB, med fem år från och med den 17 novem­ber 2003. Eftersom detta arrangemang går ut den 17 november 2008 har IMF:s exekutivsty­relse den 15 november 2007 fattat ett nytt principbeslut om att förlänga NAB i ytterligare fem år.

Riksbanken är avtalspart gentemot IMF när det gäller NAB. Enligt lagen (1988:1385) om Sveri­ges riksbank (riksbankslagen) krävs dock riksdagens medgivande för att Riksbanken ska kunna godkänna en förlängning av NAB.

Riksbanken föreslår i denna framställning att riksdagen med stöd av 7 kap. 4 § andra stycket riksbankslagen medger att Riksbanken för Sveriges del får biträda det inom IMF fattade princip­beslutet om en förlängning av NAB med fem år från och med den 17 november 2008, vilket innebär ett svenskt låne-åtagande om 850 miljoner SDR.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Innehållsförteckning2

Förslag till riksdagsbeslut3

Förlängning av Sveriges deltagande i Internationella valutafondens (IMF) Nya lånearrangemang, NAB4

1 Bakgrund och redogörelse för ärendet4

2 Överväganden och förslag5

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen medger att Riksbanken för Sveriges del biträder det inom Internationella valutafon­den (IMF) fattade principbeslutet om en förlängning av IMF:s nya lånearrangemang, NAB, med fem år från och med den 17 november 2008.

Stockholm den 8 februari 2008

På direktionens vägnar

Stefan Ingves

/ Kerstin Alm

I beslutet har deltagit Stefan Ingves (ordförande), Irma Rosenberg, Lars Nyberg, Svante Öberg, Lars E. O. Svensson och Barbro Wickman-Parak.

Föredragande har varit Björn Segendorf.

Förlängning av Sveriges deltagande i Internationella valutafondens (IMF) Nya lånearrangemang, NAB

Riksbankens förslag

Riksbanken föreslår att riksdagen med stöd av 7 kap. 4 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, i god tid före den 16 maj 2008, medger att Riksbanken för Sveriges del biträ­der det inom IMF fattade principbeslutet att ytterligare förlänga de nya lånearrangemangen, NAB, med fem år från och med den 17 november 2008, vilket innebär ett svenskt låneåtagande om 850 miljoner SDR.

1 Bakgrund och redogörelse för ärendet

Internationella valutafonden (IMF) finansierar normalt sin verksamhet via medlemmarnas insat­ser (kvoter) i fonden. Om IMF behöver låna medel för att avvärja eller förebygga en kris i det internationella valuta- och betalningssystemet kan fonden, vid sidan av sin normala finansiering, utnyttja två särskilda kreditarrangemang, de nya lånearrangemangen, NAB, och de generella lånearrangemangen, GAB.

De generella lånearrangemangen, GAB, omfattar kreditarrangemang med de elva industriländer som ingår i den s.k. G10-gruppen och omfattar totalt 17 miljarder SDR (särskilda dragningsrät­ter), vilket i dagsläget motsvarar ca 172 miljarder kronor. Avtalet om GAB har förnyats regel­bundet sedan avtalet slöts 1962. För svenskt vidkommande fattar Riksbanken beslut om att förlänga GAB-avtalet. Direktionen har den 30 januari 2008 beslutat att Riksbanken ska förlänga detta avtal.

För att bl.a. utvidga kretsen länder med möjlighet att låna medel till IMF startades de nya låne­arrangemangen, NAB, den 17 november 1998 för en period av fem år. NAB är en uppsättning kreditavtal mellan IMF och 26 medlemsländer och institutioner (däribland Sveriges riksbank). NAB omfattar totalt 34 miljarder SDR, i dagsläget ca 344 miljarder kronor. Det svenska låneå­tagandet i NAB uppgår för närvarande till 850 miljoner SDR, i dagsläget motsvarande ca 8,6 miljarder kro­nor.

Om IMF är i behov av kompletterande lån ska fonden i första hand utnyttja NAB. För att NAB ska kunna användas krävs godkännande från deltagare som sammanlagt svarar för minst 80 procent av totalbeloppet för NAB samt från fondens exekutivstyrelse. Om det godkänns att IMF ska få utnyttja NAB för utlåning till ett medlemsland lånar IMF medlen från deltagarna i NAB. IMF lånar i sin tur ut pengarna till det aktuella landet och står därmed risken gentemot det lån­tagande landet. Fonden måste betala tillbaka medlen till NAB-deltagarna inom fem år.

Riksdagen medgav 1997 ( 1996/97:FiU16) att Riksbanken för Sveriges del biträdde det inom IMF fattade beslutet om deltagande i NAB för en femårsperiod. I november 2002 fattade IMF ett principbeslut om att förlänga NAB med ytterligare en 5-årsperiod. Riksdagen beslöt våren 2003 (2002/2003:
FiU17) att medge att Riksbanken för Sveriges del biträder det inom IMF fat­tade principbeslutet. Eftersom detta arrangemang går ut den 17 november 2008 har IMF:s exe­kutivstyrelse nu fattat ett nytt principbeslut om att förlänga NAB i ytterligare fem år.

2 Överväganden och förslag

Det är Riksbanken som är avtalspart gentemot IMF vad avser NAB. Enligt 7 kap. 4 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank får Riksbanken efter medgivande av riksdagen i valutapolitiskt syfte bevilja kredit till andra finansorgan som Sverige är medlem i och sluta avtal med annan än centralbank om långsiktiga internationella låneåtaganden. Det krävs således ett medgivande från riksdagen för att Riksbanken ska kunna delta i en förlängning av NAB.

Som ovan redogjorts medgav riksdagen 1997 att Riksbanken för Sveriges del biträdde det inom IMF fattade beslutet om deltagande i NAB för en femårsperiod och 2003 att Riksbanken medverkade i en ny 5-årsperiod i NAB i enlighet med principbeslut av IMF.

Det nuvarande NAB-avtalet löper således ut den 16 november 2008. Enligt detta måste IMF:s exekutivstyrelse fatta beslut om eventuell förlängning senast 12 månader före dess utgång. IMF:s exekutivstyrelse fattade den 15 november 2007 enhälligt ett principbeslut om att förlänga NAB med ytterligare fem år när den andra 5-årsperioden tar slut.

Det krävs nu ett nytt medgivande från riksdagen för att Riksbanken ska kunna biträda det inom IMF i november 2007 fattade principbeslutet om en femårig förlängning från och med den 17 november 2008.

Om en deltagare i NAB inte önskar delta i ovanstående förlängning måste IMF informeras om detta enligt avtalet senast sex månader före utgången av innevarande avtal, dvs. senast den 16 maj 2008 i den nu aktuella förlängningen. I annat fall kommer deltagaren automatiskt att delta i det förlängda NAB.

Enligt Riksbankens bedömning finns det ingen anledning att göra någon annan bedömning i dagsläget än i de två tidigare ovan nämnda fallen när riksdagen godkände Riksbankens delta­gande i NAB respektive en förlängning av deltagandet i NAB. Det får anses naturligt att Riks­banken fullföljer sitt åtagande i NAB. Riksbanken anser därför att en förlängning med ytterligare en 5-årsperiod av kreditåtagandet bör medges av riksdagen.

Elanders, Vällingby 2008