Förs. 1983/84: 8

Framställning / redogörelse 1983/84:8

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förs. 1983/84: 8

Förslag
1983/84: 8

Fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag till anvisning av medel på
tilläggsbudget för Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1983/84

1983-11-02 Dnr 61-83787

Till riksdagen

Till Anslaget B 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader har för
budgetåret 1983/84 anvisats ett förslagsanslag av 39852 000 kr.

1 anslagsframställningen för 1983/84 hemställde fullmäktige att medel
anvisas för att inrätta en tjänst som vice riksgäldsdirektör. I anslutning
härtill uttalade finansutskottet (FiU 1982/83:43) att det önskade att fullmäktige
ytterligare skulle belysa tjänstens inriktning. I avvaktan härpå
beräknades inga medel för en sådan tjänst. Fullmäktige lämnar här en
kompletterande redogörelse i denna fråga och hemställer att medel för
denna tjänst anvisas på tilläggsbudget. Vidare hemställer fullmäktige att
ytterligare medel anvisas på tilläggsbudget för förstärkning av revisionsenheten
i enlighet med ett tidigare framlagt förslag från riksdagens förvaltningsstyrelse,
för förstärkning av utlandslåneenheten samt för engångsutgifter
i samband med förändrad emissionsteknik för premie- och ränteobligationer.
Fullmäktige önskar att förslaget behandlas skyndsamt.

Tjänst sorn vice riksgäldsdirektör

Med anledning av fullmäktiges framställning till förra riksmötet att få
inrätta en tjänst som vice riksgäldsdirektör med huvudsakligt ansvar för
administrativa uppgifter anförde finansutskottet i sitt betänkande FiU
1982/83: 43, att utskottet i likhet med fullmäktige anser det motiverat med
en förstärkning av lednings- och administrationsfunktionen vid riksgäldskontoret.
På motsvarande sätt som den på övergångsstat förda tjänsten
som riksgäldskommissarie ersattes av en ny tjänst som byråchef för den
nybildade utlandslåneenheten finns det enligt utskottets mening nu skäl
som talar för att man inrättar en ny tjänst på verksledningsnivå som
ersättning för en tjänst som riksgäldssekreterare, vilken likaledes är förd
på övergångsstat. Utskottet, som anser att den nya tjänsten skall knytas tili
linjeorganisationen, önskade emellertid först få belyst hur detta bäst kan
ske och förväntade sig att riksgäldsfullmäktige snarast skulle återkomma
till utskottet i detta avseende.

1 Riksdagen 1983184. 2 sami. Nr 8

Förs. 1983/84:8

2

Fullmäktige får i anledning av utskottets uttalande anföra följande.

Sedan 1979, då riksdagen med anledning av fullmäktiges förslag till ny
organisation för riksgäldskontoret senast prövade frågan om dimensioneringen
av kontorets ledning, har ökningen av upplåning inom och utom
landet fortsatt. Detta har medfört att kontorets kapacitet för dessa arbetsuppgifter
successivt måst förstärkas. Efter inrättande av en särskild enhet
för utlandsupplåningen i enlighet med riksdagens beslut har kontoret sålunda
tre enheter för upplåning och låneförvaltning. Härtill kommer att
garanti- och rättsenheten samt samhällsekonomiska gruppen också i betydande
utsträckning arbetar med dessa frågor. Samordningen och ledningen
av upplåningsarbetet och låneförvaltningen har därmed kommit att ställa
ökade krav på riksgäldsdirektören. Upplåningen i Sverige förutsätter numera
omfattande och täta personkontakter med ledningen för banker och
kapitalmarknadsinstitut, inte minst för att utveckla nya låneinstrument.
Samarbetet med ledningen för riksbanken resp. finansdepartementet har
likaså påtagligt ökat. Alltmer av riksgäldsdirektörens tid åtgår numera
också för information till allmänheten och kontakter med massmedia.

1 riksgäldsdirektörens arbetsuppgifter ingår utrikes resor i betydande
omfattning, något som inte förekom före 1977. Utöver direkt upplåning för
statens räkning, marknadskontakter på hög nivå m. m.. avser resorna erfarenhetsutbyte
och samråd mellan låntagare som representerar stater och
mellanstatliga organisationer. Riksgäldskontorets verksamhet tilldrar sig
numera internationellt intresse på grund av sin nyskapande karaktär, inte
minst bland mindre erfarna låntagare. Administrativa förstärkningar av
statens låneorgan är aktuella i många länder, och Sverige framstår därvid
som möjlig förebild. En viss tjänsteexport från kontoret kan därför bli
aktuell i framtiden.

Den nu berörda utvecklingen har inneburit att riksgäldsdirektören i ökad
utsträckning måst ägna sig åt externa arbetsuppgifter. Vid riksgäldsdirektörens
frånvaro från kontoret till följd av tjänsteresa, semester eller annan
ledighet har som ersättare inträtt riksgäldssekreteraren, såväl som föredragande
inför fullmäktige som i ledningen för det dagliga arbetet inom kontoret.
Vidare har den interna samordningen på verksledningsplanet i väsentliga
avseenden kommit att fortlöpande åvila riksgäldssekreteraren.
Denna har sålunda ansvaret för att fullmäktiges löpande arbete organiseras
och genomförs på ett ändamålsenligt sätt, liksom för översynen av riksgäldskontorets
lagstiftning, arbetsordning och övriga författningar. Riksgäldssekreteraren
har i riksgäldsdirektörens ställe förberett och genomfört
lokala löne- och samverkansförhandlingar samt leder organisationsutredningar
m. m.

Behovet av ledningsinsatser i samordnande syfte har blivit så mycket
angelägnare som kontoret nu står inför vissa strukturproblem sammanhängande
med å ena sidan statsupplåningens och därmed statsskuldens
tillväxt och å andra sidan önskvärdheten av att inte väsentligt öka konto -

Förs. 1983/84:8

3

rets personal. Detta ställer krav på en fortlöpande rationalisering. Riksgäldskontorets
verksamhet kännetecknas också numera av stora och
snabba förändringar vad gäller såväl inriktning som omfång. En betydande
flexibilitet är därför nödvändig inom organisationen. Dessa förhållanden
innebär att den administrativa verksamheten inom kontoret måste utvecklas
och anpassas kontinuerligt.

Enligt fullmäktiges mening bör innehavaren av tjänsten som vice riksgäldsdirektör
i första hand fullgöra riksgäldsdirektörens åligganden vid
förhinder för denne. Detta bör komma till uttryck i lagen om riksgäldskontoret.
I övrigt bör fördelningen av ansvar och befogenheter mellan riksgäldsdirektören
och den föreslagna tjänsten ankomma på fullmäktige, som
har att fastställa arbetsordning för kontoret och tjänsteföreskrifter i anslutning
till denna. Härvid kommer fullmäktige att beakta arbetsbelastningen
för olika grenar av kontorets verksamhet i förhållande till resursläget inom
enheterna speciellt på ledningsnivå. 1 nuvarande läge, då riksgäldsdirektörens
externa verksamhet är omfattande, kommer vice riksgäldsdirektören
att relativt ofta få leda kontoret under riksgäldsdirektörens frånvaro
och företräda det i sammanhang där det är önskvärt med representation på
verksledningsnivå men där riksgäldsdirektören är förhindrad att medverka.
Vice riksgäldsdirektören bör fortlöpande ha ansvar för samordningen
på verksledningsplanet av kontorets verksamhetsplanering, organisatoriska
och administrativa utveckling, personalpolitik etc.

I fullmäktiges anslagsframställning för 1983/84 beräknades kostnaderna
till 300000 kr. Tjänsten torde inte kunna besättas förrän tidigast den 1
januari 1984. För budgetåret 1983/84 beräknas kostnaderna med hänsyn
härtill uppgå till 150000 kr.

Förstärkning av riksgäldskontorets revisionsenhet

Riksdagens förvaltningsstyrelse tillsatte den 14 oktober 1981 en utredning
för översyn av förvaltningskontorets organisation (RFK-utredningen).
Utredningen har framlagt betänkandet Översyn av RFK:s organisation
och en promemoria med förslag till ny lag med instruktion för riksdagens
förvaltningskontor. Betänkandet och lagförslaget har remissbehandlats
av riksgäldsfullmäktige. På grundval av RFK-utredningen har riksdagens
förvaltningsstyrelse till riksdagen lämnat förslag (Förs. 1982/83:25)
om organisation av riksdagens förvaltningskontor.

I RFK-utredningens betänkande föreslås bl. a. att den interna revisionen
av den inre riksdagsförvaltningen och de mindre verken förstärks genom
att medel anvisas för en tillkommande kvalificerad årsarbetskraft vid riksgäldskontorets
revisionsenhet. Riksgäldsfullmäktige har i sitt remissyttrande
över RFK-utredningen tillstyrkt detta förslag.

Även riksdagens förvaltningsstyrelse har biträtt detta förslag och för sin
del kostnadsberäknat förstärkningen till 156000 kr. Förvaltningsstyrelsen
fl Riksdagen 1983/84. 2 sami. Nr 8

Förs. 1983/84:8

4

förutsatte därvid att riksgäldsfullmäktige inkommer med erforderlig framställning
om anslagsmedel.

I anslutning till sitt tidigare ställningstagande hemställer fullmäktige att
medel anvisas för en förstärkning av revisionsenheten.

En ny tjänst beräknas inte kunna tillsättas förrän tidigast den 1 januari
1984. För budgetåret 1983/84 beräknas kostnaderna med hänsyn härtill
uppgå till 78000 kr.

Förstärkning av riksgäldskontorets utlandslåneenhct

Under våren 1983 bildades riksgäldskontorets utlandslåneenhet. Det
innebar att man sammanförde kontorets arbetsuppgifter i samband med
utlandslåneverksamheten (exkl. de juridiska arbetsuppgifterna) till en enhet.

1 och med omorganisationen kan man bättre än tidigare se vilka resurser
som behövs för utlandsupplåningen och för utlandsskuldens fortsatta hanterande.
Enligt fullmäktiges uppfattning finns möjligheter till minskade
kostnader genom att verksamheten ges ökade resurser. I anslagsframställningen
för budgetåret 1984/85 kommer fullmäktige att redovisa en närmare
bedömning av den fortsatta dimensioneringen av utlandsiåneenheten. För
vissa områden behövs dock omedelbara förstärkningar och fullmäktige
anser att enheten snarast bör tillföras tre kvalificerade tjänster:

a) Handläggare för presentations- och prospektarbete

Framställningen av låneprospekt om den svenska ekonomin och den
ekonomiska politiken är en förutsättning för den statliga utlandsupplåningen.
Det gäller här att framlägga en bild av Sverige som är korrekt men
också ägnad att främja den svenska kreditvärdigheten. Detta arbete bedrivs
av riksgäldskontoret i nära samarbete med regeringskansliet, riksbanken
och andra myndigheter. Kontoret medverkar i samband med utlandsupplåningen
också i andra presentationer av svensk ekonomi för
banker, placerare m. fl.

När utlandsiåneenheten bildades var avsikten att detta arbete skulle
handhas av utlandsiåneenheten. Med hänsyn till de begränsade personalresurser
som då kunde tillföras enheten förutsattes emellertid att större delen
av arbetet under en övergångsperiod skulle utföras av personal inom den
samhällsekonomiska gruppen.

Därefter har den samhällsekonomiska gruppen kraftigt reducerats genom
personalavgångar och den personal som kände till prospekt- och
presentationsarbetet har lämnat kontoret. I denna situation har fullmäktige
bedömt det som nödvändigt att så snart som möjligt inordna prospekt- och
presentationsarbetet i utlandsiåneenheten.

I samband med den planering som gjordes vid början av budgetåret 1983/

Förs. 1983/84:8

5

84 konstaterade fullmäktige att arbetet med prospekt och presentationer
inte kunde klaras med den personalstyrka som i övrigt finns inom enheten.

I denna situation tvingades fullmäktige finna en temporär lösning. På grund
av vakanser inom kontoret under innevarande budgetår finns budgetmässigt
utrymme för ett tidsbegränsat göromålsförordnande för arbetsuppgifter
i samband med presentations- och prospektarbetet. Ett sådant göromålsförordnande
har också inrättats och tillsatts. Dock finns inga budgetmässiga
förutsättningar för att fortsätta detta arrangemang efter budgetårets
slut.

Det är nödvändigt att prospekt- och presentationsarbetet kan bedrivas
på ett betryggande och kontinuerligt sätt även efter budgetårsskiftet. Därför
är det nödvändigt att så snart som möjligt klargöra att det tidsbegränsade
göromålsförordnandet kan avlösas av en fast tjänst. Fullmäktige
anser att det är av största vikt att riksdagen medverkar till att kontoret
redan under innevarande budgetår kan tillföras en tjänst för prospekt- och
presentationsarbete.

Kostnaden på helårsbasis för en tjänst i lönefältet F 14-25 har beräknats
till 172000 kr.

h) Handläggare för arbetsuppgifter i samband med nyitpplåning och låneförvaltning F.

n. har utlandslåneenheten tre medarbetare, varav en på deltid, för att
sköta det löpande arbetet med marknadskontakt, nyupplåning och kvalificerade
låneförvaltningsuppgifter. Dessa skall följa utvecklingen på drygt
20 marknader i tiotalet olika valutor för att kunna välja de mest kostnadsbesparande
upplåningsalternativen, genomföra 20-25 låneoperationer per
år och utvärdera ett mycket stort antal låneofferter. Två av dessa tjänstemän
fungerar också som enhetschefens ställföreträdare. De begränsade
personalresurserna innebär stora nackdelar. Vid flera tillfällen har det
visat sig omöjligt att dra fördel av kostnadsmässigt fördelaktiga upplåningstillfällen
och låneförvaltningsmöjligheter, trots ett alltför stort uttag
av övertid.

Med hänsyn till nuvarande och för de närmaste åren förutsebar arbetsbelastning
och med hänsyn till de stora kostnadsbesparingar som står att
vinna genom en resursförstärkning anser fullmäktige att utlandslåneenheten
snarast bör förstärkas för arbetsuppgifter inom detta område.

Personalbristen blir speciellt akut med början under första halvåret 1984.
Det sammanhänger med att utvecklandet av ett datoriserat system för
registrering av utlandslån då nått så långt att utlandslåneenheten måste
avsätta egen personal för samarbete med programmerare, utarbetande av
en handbok, utbildning av enhetens egen personal, inregistrering av lånedata
samt testning av systemet. Detta arbete kommer i första hand att åvila
en av de tre tjänstemän som ovan nämnts.

Ett fullföljande av datoriseringen är en förutsättning för en fortsatt

Förs. 1983/84:8

6

hantering av utlandsskulden på en rimlig säkerhetsnivå. Detta tvingar dock
fram en orimlig och troligen mycket kostsam begränsning av personalresurserna
för nyupplåning och låneförvaltning.

För att undvika detta anser fullmäktige att det är av största vikt att
riksdagen medverkar till att kontoret snarast möjligt kan tillföras en tjänst
för arbetsuppgifter i samband med nyupplåning och låneförvaltning.

Kostnaden på helårsbasis för en tjänst i lönefält F 14—25 har beräknats
till 172 000 kr.

c) Handläggare för uppgifter i samband med upplåning på de internationella
penningmarknaderna samt handläggning av frågor i samband med
andrahandsmarknadsoperationer i svenska statslån utomlands

Svenska staten har ännu inte lånat på de internationella penningmarknaderna
i form av t. ex. skattkammarväxlar i US-dollar.

Andra låntagare, såväl svenska som låntagare från andra länder samt
Världsbanken, har dock genomfört sådan upplåning. Dessa låntagares
erfarenheter tyder på att svenska staten skulle kunna genomföra en sådan
upplåning till en väsentligt lägre kostnad än genom andra upplåningsformer.
Beräkningar för de senaste tre och ett halvt åren tyder på att en
måttlig upplåning av detta slag (USD 500 miljoner) skulle ha inneburit en
besparing lågt räknat om 35 milj. kr. per år.

Anledningen till att riksgäldskontoret inte haft möjlighet att genomföra
denna typ av upplåning är att den är relativt arbetsintensiv. Den kräver
daglig kontakt med den internationella penningmarknaden och kontoret
har inte resurser för detta.

Fullmäktige anser att de kostnadsmässiga fördelarna förknippade med
denna form av upplåning är så uppenbara att kontoret snarast bör ges
erforderliga resurser för att inleda verksamheten på detta område.

Till detta kommer att låneförvaltningsarbetet vad avser val av ränteperioder
för lån med rörlig ränta har vuxit så att det nu gäller ett tjugotal
beslutssituationer varje månad. Vart och ett av dessa förvaltningsbeslut
har en väsentlig effekt på kostnaderna för utlandsskulden.

Dessutom ökar kontorets behov av en kontinuerlig bevakning av och
ökad aktivitet på andrahandsmarknaden för svenska obligationer. I dag har
svenska staten ca 50 obligationslån utestående på åtta olika marknader.
Marknadsmässigt anpassade uppköp och interventioner i andrahandsmarknaden
kan leda till väsentliga besparingar både i samband med amorteringar
och genom att förbättra marknadsläget för nyemissioner.

För arbetsuppgifter på de tre angivna områdena behövs en förstärkning
av organisationen med en tjänst. Den som skall rekryteras måste ha erfarenheter
av motsvarande arbetsuppgifter inom bank eller annat företag.
Marknadsmässig lönesättning torde vara nödvändig.

Fullmäktige anser att det är av största vikt att riksdagen medverkar till
att kontoret snarast möjligt kan tillföras en tjänst för dessa arbetsuppgifter.

Förs. 1983/84:8

7

Kostnaden på helårsbasis har t. v. beräknats för en tjänst i lönefält F 14—
25 och uppgår till 172000 kr.

d) Kostnaderna ander budgetåret 1983184

Den första av de tre angivna tjänsterna kan, som tidigare framgått, under
innevarande budgetår finansieras inom ramen för anvisat anslag.

De två senare av de föreslagna tjänsterna torde inte kunna tillsättas
förrän tidigast den I januari 1984. För budgetåret 1983/84 beräknas kostnaderna
med hänsyn härtill uppgå till 172 000 kr.

Engängsutgifter i samband med förändrad emissionsteknik för premie- och
ränteobligationer

a) 100-brev för premieobligationer

Med den konstruktion av villkoren som premielånen numera har, med
bl.a. garanterade vinster på 100-följder. har efterfrågan alltmer koncentrerats
till detta antal obligationer. Detta har bidragit till att det från olika
håll, särskilt från bankerna, framförts önskemål om att en del av varje ny
emission av premieobligationer skall ges ut i form av svitobligationer, där
varje sådant papper representerar en svit av premieobligationer.

Inom riksgäldskontoret har en projektgrupp studerat möjligheterna att
införa ett sådant papper. Projektgruppens arbete visar att en sådan förändring
är praktiskt möjlig och ger avsevärda förenklingar i hanteringen.

Riksgäldsfullmäktige beslöt den 14 juli 1983 att 100-brev för premieobligationer
skall införas med inriktning på att detta skall ske fr. o. m. 1984 års
första premielån.

Detta kräver ändringar i följande ADB-baserade system: vinstdragning,
vinstutbetalning, vinstkontroll och vinstökning. Kostnaderna beräknas
preliminärt till 530000 kr. och kommer att belasta förvaltningskostnadsanslaget
under budgetåret 1983/84.

Införandet av 100-brev medför minskade kostnader under andra anslag.
Under anslaget B 2. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av
statslån m. m. minskar kostnaderna för obligationspapper och värdepapperstryck.

Även utgifterna under anslaget Räntor på statsskulden m. m. beräknas
minska. Nuvarande princip är att varje vinst utbetalas för sig. Tanken är
att vinsterna på ett 100-brev skall summeras. Därmed minskar alltså antalet
vinstutdelningar från bankerna. Detta ger förutsättningar att minska de
ersättningar till bankerna som belastar detta anslag.

Med de angivna besparingarna blir omläggningen lönsam.

b) Riks obligationer

Riksgäldsfullmäktige beslöt den 20 oktober 1983 att introducera en ny
typ av ränteobligationer, riksobligationer, på den s. k. oprioriterade obliga -

Förs. 1983/84:8

tionsmarknaden. Dessa bör registreras i statsskuldboken för att utnyttja
statsskuldbokens automatiska ränteutbetalnings- och inlösenrutiner.

F. n. används en manuell rutin för utskrift av kvitton (certifikat) till
köparna eftersom inte antalet producerade certifikat motiverat en automatisk
utskrift. Med det ökade antal transaktioner som riksobligationer antas
ge upphov till blir det lönsamt att även automatisera denna rutin. Förändringen
kräver viss omprogrammering i statsskuldbokssystemet kostnadsberäknat
till 60000 kr. samt inköp av en skrivare med tillbehör för 77 000
kr.

Utgifterna som är av engångskaraktär uppgår tillsammans till 137 000 kr.
under budgetåret 1983/84.

Allemanssparande!

Regeringen kommer att för riksdagen lägga fram förslag om det s.k.
allemanssparandet. Detta kommer att medföra ökade utgifter för riksgäldskontoret
för regelövervakning, information och kontroll, för arbete med
marknadsföring och för redovisning av upplånade belopp. Fullmäktige
avser att återkomma till riksdagen med begäran om anslag på tilläggsbudget
för verksamheten i samband med allemanssparandet.

Sammanfattning

Enligt ovan redovisade beräkningar kommer utgifterna under budgetåret
1983/84 att öka med 1 067000 kr. enligt följande:

vice riksgäldsdirektör

(300000 kr. för helt budgetår) 150000 kr.

förstärkning av revisionsenheten med en tjänst

(156 000 kr. för helt budgetår) 78 000 kr.

förstärkning av utlandslåneenheten med tre tjänster

(516000 kr. för helt budgetår) 172000 kr.

engångsutgifter i samband med förändrad emissionsteknik

för premie- och ränteobligationer

— 100-brev för premieobligationer 530000 kr.

— riksobligationer 137000 kr.

Kostnaderna för de här avsedda personalförstärkningama, som under
1983/84 beräknas uppgå till 400000 kr., uppgår för helt budgetår till 972000
kr. Kostnaderna är beräknade i löneläget den 1 januari 1982.

Inom anslaget Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader disponerar
fullmäktige 500000 kr. som särskilda medel för extraordinära utgifter.
Finansutskottet har i sitt betänkande FiU 1981/82:45 berört ”hur fullmäktige
bör förfara om kontoret ställs inför problemet att behöva möta plötsligt
uppkommande krav vad gäller kostnader för statsupplåningen m.m. som
inte täcks av anvisade medel. Huvudregeln måste vara, som utskottet
tidigare slagit fast, att om förutsättningarna för en anslagsframställan änd -

Förs. 1983/84:8

9

ras måste en omprövning av medelsanvisningen underställas riksdagen. 1
normala lägen bör det kunna ske utan svårighet. Problem föreligger dock
när omständigheter uppstår så sent under budgetåret att riksdagen inte
hinner pröva frågan eller när riksdagen inte är samlad. Med hänsyn till
riksgäldskontorets speciella verksamhet kan det enligt utskottets mening
finnas skäl att bevilja kontoret en buffert för extraordinära utgifter.”

För kontoret är det värdefullt att posten även i fortsättningen står till
förfogande om andra förändringar uppstår i förutsättningarna för verksamheten
eller om andra nya aktiviteter behöver startas sent under budgetåret.
Med hänsyn härtill och till finansutskottets här citerade uttalande anser
fullmäktige att de nya utgifter som här behandlas inte bör finansieras från
posten extraordinära utgifter utan bestridas genom anslag på tilläggsbudget.

I detta ärende har förhandling enligt 11 § MBL förts med de lokala
arbetstagarorganisationerna.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer fullmäktige att på
tilläggsbudget för budgetåret 1983/84 till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
anvisas 1 067 000 kr.

På fullmäktiges vägnar
SVEN HEURGREN

Lars Kalderén

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983