Riksbankens vinst för räkenskapsåret 2010 samt riksbanksfullmäktiges verksamhetsberättelse 2010

Framställning / redogörelse 2010/11:RB2

1

Framställning till riksdagen

SAMMANFATTNING 2010/11:RB2
2000-08-11 16.42

2010/11:RB2 SAMMANFATTNING
2000-08-11 16.42

2010/11:RB2

Förslag till disposition av
Riksbankens vinst för räkenskapsåret 2010 samt riksbanksfullmäktiges verksamhetsberättelse 2010

Sammanfattning
Enligt 10 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ska fullmäktige lämna förslag till riksdagen och Riksrevisionen om disposition av Riksbankens vinst.
Fullmäktige tillämpar en beräkningsprincip som i korthet innebär att 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat för de senaste fem åren, exklusive valutakurs- och guldvärdeeffekter men inklusive de priseffekter som redovisas på värderegleringskontot i balansräkningen, ska levereras in till statskassan. För 2010 föreslår därmed fullmäktige en inleverans om 6 200 miljoner kronor.
Fullmäktiges verksamhetsberättelse för 2010 redovisar att fullmäktige sammanträtt vid 11 tillfällen under året och övergripande vilka ärenden som behandlats samt vilken information som fullmäktige fått vid sammanträdena. Verksamhetsberättelsen anger även hur fullmäktige bedrivit sin kontrollerande funktion.

2010/11:RB2

2

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 2010/11:RB2
2000-08-11 16.42

2010/11:RB2 SAMMANFATTNING
2000-08-11 16.42

Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 2
Förslag till riksdagsbeslut 3
Förslag till vinstdisposition för 2010 4
Fullmäktiges verksamhetsberättelse 6
Inleveransberäkning av Riksbankens resultat 2010 10

2010/11:RB2

3

Förslag till riksdagsbeslut

INNEHåLLSFöRTECKNING 2010/11:RB2
2000-08-11 16.42

2010/11:RB2 INNEHåLLSFöRTECKNING
2000-08-11 16.42

Fullmäktige föreslår att riksdagen fastställer förslaget till disposition av Riksbankens vinst för räkenskapsåret 2010.
Resultatet för 2010 före bokslutsdispositioner uppgår till 548 miljoner kronor, och fullmäktige föreslår att

- till statskassan levereras in 6 200 miljoner kronor
- från Riksbankens dispositionsfond förs 6 540 miljoner kronor
- till Riksbankens resultatutjämningsfond förs 888 miljoner kronor.

Fullmäktige föreslår även att inleveransen sker senast en vecka efter riksdagens beslut, lämpligen i samband med Riksbankens genomförande av den veckovisa öppna marknadsoperationen.

Stockholm den 11 februari 2011
På fullmäktiges vägnar

JOHAN GERNANDT
/Maria Svalfors

Johan Gernandt (ordförande), Leif Pagrotsky (vice ordförande), Peter Egardt, Sonia Karlsson, Anders Karlsson, Gun Hellsvik, Lena Sommestad, Allan Widman, Anders Flanking, Hans Birger Ekström och Helena Leander har deltagit i beslutet.

Sigvard Ahlzén och Henrik Gardholm har varit föredragande.

2010/11:RB2

4

Förslag till vinstdisposition för 2010

FöRSLAG TILL VINSTDISPOSITION FöR 2010 2010/11:RB2

2010/11:RB2 FöRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT
2000-08-11 16.42

Riksdagen godkände i anslutning till sin behandling av Riksbankens förvaltning för 2009 (bet. 2009/10:FiU23) att vinstdispositionen för 2009 baserades på 1988 års vinstutdelningsprincip med de kompletteringar av principen som genomförts sedan dess, vilket också var fullmäktiges förslag. Principen innebär i korthet att 80 procent av de fem senaste årens genomsnittliga resultat, exklusive valutakurs- och guldvärdeeffekter men inklusive de priseffekter som redovisas på värderegleringskontot i balansräkningen, ska levereras in till statskassan. Valutakurs- och guldvärdeeffekterna samt i normalfallet 10 procent av det justerade genomsnittliga resultatet ska föras till eller från disposi-tionsfonden. Det belopp som återstår efter detta förs till eller från resultatutjämningsfonden. För 2010 tillämpar fullmäktige samma beräkningsgrund.
Fullmäktige har i enlighet med 10 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank fått en redovisning för räkenskapsåret 2010 från direktionen. Fullmäktige konstaterar att Riksbanken med tillämpning av de nuvarande redovisningsprinciperna redovisar en vinst för 2010 som uppgår till 548 miljoner kronor. I enlighet med 1988 års vinstutdelningsprincip och de kompletteringar av principen som genomförts sedan dess görs följande justeringar av det redovisade resultatet vid beräkning av det inleveransgrundande resultatet:

- Det redovisade resultatet har påverkats negativt av en valutakursförlust om 7 088 miljoner kronor. I enlighet med vinstutdelningsprincipen exkluderas denna förlust vid beräkningen av det inleveransgrundande resultatet.
- Det redovisade resultatet har inte påverkats av någon guldvärdeeffekt och av den anledningen görs ingen justering för guldvärdeeffekt.
- En prisförlust om 859 miljoner kronor har bokförts på värderegleringskontot i balansräkningen till följd av de redovisningsprinciper som till viss del ändrades 2004. Fullmäktige har inkluderat denna förlust vid vinstdisposi-tionsberäkningen i enlighet med vinstutdelningsprincipen.

Fullmäktige föreslår enligt nedan en inleverans till statskassan om 6 200 miljoner kronor.
Eftersom den föreslagna inleveransen är högre än årets redovisade resultat föreslås i enlighet med vinstutdelningsprincipen att 6 540 miljoner kronor förs från dispositionsfonden samt att 888 miljoner kronor förs till resultatutjämningsfonden. För att undvika att överföringen av 10 procent av det genomsnittliga justerade resultatet till dispositionsfonden sker genom överföring från resultatutjämningsfonden begränsas denna överföring i enlighet med vinstutdelningsprincipen till ett belopp motsvarande det redovisade resultatet för 2010. Beräkningsunderlaget för vinstdispositionsförslaget framgår av bilagan.
Fullmäktiges revisionsenhet har granskat underlaget för beräkningen av vinstdispositionsförslaget. Revisionsenheten har inte haft något att anmärka.

Resultatet för 2010 före bokslutsdispositioner uppgår till 548 miljoner kronor, och fullmäktige har den 11 februari 2011 beslutat om att avge följande förslag till disposition av Riksbankens vinst:

- till statskassan levereras in 6 200 miljoner kronor
- från Riksbankens dispositionsfond förs 6 540 miljoner kronor
- till Riksbankens resultatutjämningsfond förs 888 miljoner kronor.

Fullmäktige föreslår även att inleveransen sker senast en vecka efter riksdagens beslut, lämpligen i samband med Riksbankens genomförande av den veckovisa öppna marknadsoperationen.

2010/11:RB2

10

Fullmäktiges verksamhetsberättelse

FULLMäKTIGES VERKSAMHETSBERäTTELSE 2010/11:RB2

2010/11:RB2 FULLMäKTIGES VERKSAMHETSBERäTTELSE

Riksbanksfullmäktige har elva ledamöter och lika många suppleanter. Ledamöterna utses av riksdagen efter allmänna val för en mandatperiod på fyra år. Fullmäktige väljer inom sig ordförande och vice ordförande.
Fram till och med den 18 oktober 2010 bestod fullmäktige av Johan
Gernandt (ordförande), Leif Pagrotsky (vice ordförande), Sinikka Bohlin, Peter Egardt, Susanne Eberstein, Bo Bernhardsson, Elizabeth Nyström,
Anders Flanking, Allan Widman (från den 4 mars 2010), Kjell Nordström och Ebba Lindsö. Suppleanter var under samma period Pär Nuder, Anne-Katrine Dunker, Carin Lundberg, Stephan Tolstoy, Fredrik Olovsson, Lena
Sommestad, Ulla Löfgren, Håkan Larsson, Carl B Hamilton samt Ulf Perbo.
Sedan den 19 oktober består fullmäktige av följande ledamöter: Johan Gernandt (ordförande), Leif Pagrotsky (vice ordförande), Peter Egardt, Sonia Karlsson, Bertil Kjellberg, Anders Karlsson, Gun Hellsvik, Lena Sommestad, Allan Widman, Peter Eriksson och Anders Flanking. Suppleanter är Hans Birger Ekström, Tommy Waidelich, Ulf Sjösten, Ann-Kristine Johansson, Chris Heister, Bosse Ringholm, Ebba Lindsö, Catharina Bråkenhielm,
Christer Nylander, Helena Leander samt Håkan Larsson.
Fullmäktiges uppgifter
Fullmäktige utser ledamöter i direktionen och beslutar om deras löne- och anställningsvillkor. Fullmäktige fastställer också Riksbankens arbetsordning och beslutar om utformningen av sedlar och mynt. Fullmäktige har också till uppgift att löpande följa Riksbankens verksamhet och hur direktionsledamöterna leder verksamheten. Fullmäktige utövar kontroll bland annat genom att fullmäktiges ordförande och vice ordförande har närvaro- och yttranderätt, men inte förslags- och rösträtt, på direktionens sammanträden. Fullmäktige har också en revisionsenhet som bland annat granskar direktionsledamöternas tjänsteutövning och Riksbankens bokslutsarbete med inriktning på beräkningen av Riksbankens resultat. Revisionsenhetens arbete utförs av en extern auktoriserad revisor.
Fullmäktige lämnar förslag till riksdagen om hur Riksbankens resultat ska disponeras och yttrar sig till riksdagen i frågan om direktionsledamöternas ansvarsfrihet.
Fullmäktige lämnar remissyttranden inom sitt verksamhetsområde och lämnar i samråd med direktionen förslag till riksdagen och regeringen om ändringar i författningar eller andra åtgärder från statens sida inom sitt ansvarsområde.
Ordföranden och vice ordföranden lämnar två gånger om året en redovisning inför riksdagens finansutskott.
Fullmäktiges verksamhet 2010
Under året sammanträdde fullmäktige vid 11 tillfällen.
Fullmäktige beslutade under året om direktionens anställningsvillkor och tog även ställning till direktionsledamöternas sidouppdrag. Fullmäktige beslutade även om nominering till riksdagens valberedning av en styrelseledamot i Riksbankens Jubileumsfond.
Skrivelser till riksdagen
Under 2010 lämnade fullmäktige tillsammans med direktionen en framställning till riksdagen om vissa utredningsbehov med anledning av finanskrisen.

Syftet med utredningsarbetet skulle vara att etablera ett sammanhängande och effektivt ramverk som kan bidra till att upprätthålla finansiell stabilitet och minimera kostnaderna för såväl samhällsekonomin som konsumenterna. Förslaget var att ansatsen skulle vara bred och bland annat omfatta rollfördelningen mellan myndigheter samt Riksbankens verktyg på området för finansiell stabilitet. Fullmäktiges ordförande och vice ordförande skrev tillsammans med riksbankschefen en ekonomisk kommentar med anledning av framställningen till riksdagen. Kommentaren publicerades på Riksbankens webbsida.
Direktionen samrådde under året med fullmäktige vid tre tillfällen om skrivelser till riksdagen. Två skrivelser avsåg förslag till ändringar i riks-bankslagen avseende Riksbankens möjligheter till statistikinsamling respektive ändringar med anledning av en ny sedel- och myntserie (se även avsnittet Arbete med utformningen av sedlar och mynt). Den tredje skrivelsen avsåg ett utökat åtagande under Internationella valutafondens modifierade nya lånearrangemang (NAB).
Arbete med utformningen av sedlar och mynt
Fyra ledamöter i fullmäktige och fyra utomstående experter bildar Beredningsgruppen för utformning av sedlar och mynt. Gruppen leds av fullmäk-tigeledamoten Peter Egardt. Övriga ledamöter från fullmäktige är sedan den 19 november 2010 Ebba Lindsö, Sonia Karlsson och Anders Karlsson. Experter i gruppen är statsheraldikern, chefen för Kungliga Myntkabinettet samt en företrädare vardera för Nationalmuseum och Konstakademien. Gruppens uppdrag är att bereda frågor om grafisk och konstnärlig utformning av sedlar och mynt i allmänhet.
Fullmäktige fick löpande under året information om det fortsatta arbetet med en ny svensk sedel- och myntserie. Direktionen samrådde under våren med fullmäktige om en framställning till riksdagen med förslag till ändringar i riksbankslagen beträffande vilka sedel- och myntvalörer som Riksbanken får ge ut. Fullmäktige hade inget att erinra mot att direktionen lämnade framställningen till riksdagen, men ansåg samtidigt att direktionen i sin framställning inte borde föreslå att Riksbanken i lagen skulle ges möjlighet att ge ut mynt i valören 20 kronor. 20-kronorssedeln borde enligt fullmäktiges mening inte ersättas med ett mynt. Riksdagen ansåg att frågan om införandet av ett 20-kronorsmynt tills vidare borde anstå och avslog direktionens förslag i denna del. I övrigt bifölls framställningen.
Uppföljning av direktionens arbete
Fullmäktiges ordförande och vice ordförande följde direktionens arbete under året, bland annat genom sin rätt att delta i direktionens sammanträden liksom i en del informella möten. Detta kan ses som en del i utövandet av fullmäktiges kontrollfunktion.
Direktionens ledamöter deltog normalt i fullmäktiges sammanträden och lämnade då regelbundna redogörelser för viktigare beslut och händelser i Riksbankens verksamhet. Redogörelser lämnades om den aktuella penningpolitiken och för arbetet med att övervaka stabiliteten i det finansiella systemet.

Fullmäktige fick också löpande information om läget på de finansiella marknaderna, såväl i Sverige som globalt. Fullmäktige fick information om budgeten och verksamhetsplanen liksom om den löpande uppföljningen av risker och resultat i kapitalförvaltningen, utfallet i övrigt av verksamheten och om internrevisionens verksamhet. I februari fick fullmäktige information om att direktionen beslutat om att tillsätta en riksbanksledd utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden.
Fullmäktige fick information om de remissyttranden som direktionen beslutade om under året. Direktionen informerade även om viktiga internationella möten och om viktiga diskussioner i övrigt inom olika internationella organ.
För att komplettera informationen vid sammanträdena bjöd direktionen in fullmäktige vid ett par tillfällen till frukostmöten för att ge direkt information efter de penningpolitiska beslut som inte låg i nära anslutning till fullmäktiges ordinarie sammanträden. Likaså bjöds fullmäktiges ledamöter in till de informationsseminarier som Riksbanken höll för riksdagens utskott.
Fullmäktiges granskning av Riksbankens verksamhet
Under året gjordes en ny upphandling av konsult för fullmäktiges revisionsenhet. Resultatet blev att ett nytt avtal träffades med BDO Nordic Stockholm AB för en period om två år.
Fullmäktige fastställde under våren en revisionsplan för fullmäktiges revi-sionsenhet. I enlighet med planen gjorde revisionsenheten under året granskningar av Riksbankens förslag till vinstdisposition, valutareservsförvaltningen med fokus på verksamhetens verkställande av de restriktioner som direktionen beslutat om liksom av direktionens åtgärder med anledning av internrevi-sionens rapporter. Fullmäktiges revisionsenhet gjorde även en uppföljning och efterkalkyl av försäljningen av 2010 års minnesmynt med anledning av bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Granskningarna ledde inte till några anmärkningar. Fullmäktige fick även information om Riksrevisionens årliga granskning av Riksbankens verksamhet liksom om de åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens rapport.
Ingenting framkom i fullmäktiges löpande uppföljning av direktionsledamöternas arbete under 2010 som föranledde fullmäktige att rikta någon anmärkning mot deras tjänsteutövning.

2010/11:RB2

10

BILAGA

FULLMäKTIGES VERKSAMHETSBERäTTELSE 2010/11:RB2

2010/11:RB2 FULLMäKTIGES VERKSAMHETSBERäTTELSE

Inleveransberäkning av Riksbankens resultat 2010
Miljoner kronor
1 Beräkning av Riksbankens inleverans till staten
Justering av årets resultat
Räntenetto 5 582
Valutakursförlust -7 088
Guldvärdeeffekt -
Övriga kostnader och intäkter 2 054
Årets resultat 2010 548
Avgår valutakursförlust 7 088
Tillkommer prisförlust bokförd i balansräkningen -859
Justerat resultat 2010 6 777

Beräkning av genomsnittligt justerat resultat
Justerat resultat 2006 2 586
Justerat resultat 2007 7 061
Justerat resultat 2008 18 318
Justerat resultat 2009 4 192
Justerat resultat 2010 6 777
Summa justerat resultat för de senaste fem åren 38 934

Genomsnittligt justerat resultat för de senaste fem åren 7 787

Beräkning av inleveransbeloppet
80 % av det genomsnittliga justerade resultatet 6 229
Avrundning till 100-tal miljoner kronor -29
Inleverans 2010 6 200
2 Beräkning av överföringen från Riksbankens dispositionsfond
Från Riksbankens dispositionsfond förs
Valutakursförlust -7 088
10 % av det genomsnittliga justerade resultatet reducerat till årets resultat 548
Summa -6 540

3 Beräkning av överföring till Riksbankens resultatutjämningsfond
Till Riksbankens resultatutjämningsfond förs
10 % av det genomsnittliga justerade resultatet 779
10 % av det genomsnittliga justerade resultatet reducerat med årets resultat 231
Prisförlust bokförd i balansräkningen 859
Avrundning inleverans 29
Justerat resultat minskat med genomsnittligt resultat -1 010
Summa 888

Elanders, Vällingby 2011

bereds i utskott

Händelser

statustext: bereds i utskott Inlämning: 2011-02-14 Bordläggning: 2011-02-17 Hänvisning: 2011-02-18 Motionstid slutar: 2011-03-04

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.

Förslagspunkter (1)