Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förslag till riksdagen

Riksdagens revisorers förslag angående
Aktiebolaget Tipstjänsts stöd till idrotten

Förs.

1988/89:18

Riksdagens revisorer granskar sedan den 1 juli 1987 även de statliga bolagen.
Den första granskningen av denna art har gällt det av staten helägda Aktiebolaget
Tipstjänsts kostnader i form av reklam samt stöd till olika ändamål
inom den svenska idrotten. Granskningen har i huvudsak avsett verksamhetsåret
1987.

Tipstjänst har enligt beslut av regeringen rätt att bedriva vadhållningsrörelse
i samband med tävlingar (tips och oddset) eller i form av lottning (lotto
och joker). Bolagets årsvinst skall enligt av regeringen utfärdade tillstånd till
vadhållningsverksamheten1 - efter aktieutdelning och sedvanliga avsättningar
- oavkortad inlevereras till statsverket.

Vid granskning av bolagets redovisning för verksamhetsåret 1987 har det
visat sig att bolaget lämnat vissa föreningar och organisationer på idrottsområdet
stöd som inte kan anses vara erforderligt för bolagets löpande vadhållningsverksamhet
utan måste anses som ett allmänt direkt stöd till idrotten.

Mot bakgrunden av riksdagens uttalande, senast under 1987/88 års riksmöte
(KrU 1987/88:22), att statens stöd till idrotten bör beslutas av riksdagen
i samband med bedömning av anslagen för andra ändamål, föreslår revisorerna
att riksdagen ger regeringen till känna att Tipstjänsts allmänna stödverksamhet
till idrotten inte bör få fortgå i den omfattning som nu sker och
att, om stöd skall ges, regeringen beslutar om omfattningen härav.

1 Revisorernas granskning

Över granskningen har upprättats en rapport (1988/89:2) benämnd AB Tipstjänsts
kostnader för reklam och stöd till olika ändamål (dnr 1987:47)2. Rapporten
och yttranden över rapporten, inhämtade från kammarkollegiet och
Tipstjänst, biläggs (bil. 1-3). I granskningsrapporten beskrivs närmare Tipstjänsts
verksamhet och de olika former av vadhållning som bolaget bedriver.

Bolaget får av regeringen tillstånd att för bestämd tid anordna vadhållningsrörelse.

Det för verksamhetsåret 1987 gällande tillståndet har omfattat tiden den
1 januari 1979 t.o.m. den 31 december 1988 i fråga om tips, lotto och joker

‘För verksamhetsåret 1987 gällde beslut den 23 augusti 1984 om tillstånd att anordna
vadhållning och sedermera medgivna tillstånd. Fr.o.m. den 1 januari 1989 gäller tillståndsbesluten
den 1 september resp. 10 november 1988.

2Granskningen har skett på förslag av revisorernas kansli.

1 Riksdagen 1988189. 2 sami. Nr 18

och för tiden den 1 oktober 1986 t.o.m. den 31 december 1988 för vadhåll- Förs. 1988/89:18
ning som förutsätter odds.

Enligt 10 § bolagsordningen får bolaget till aktieägarna årligen utdela
högst 5 % av de till utdelning tillgängliga vinstmedlen. Återstående årsvinst
skall disponeras på sätt regeringen föreskriver. I beslut av regeringen den 23
augusti 1984 med bestämmelser om Tipstjänsts vadhållningsrörelse förordnas
bl.a. följande.

För att bestrida sina kostnader får bolaget ta i anspråk del av insatserna.

Bolagets vinstmedel skall i den mån så lämpligen kan ske förskottsvis inbetalas
till kammarkollegiet. Vad som återstår av bolagets årsvinst efter lagstadgad
fondering, avsättning till regleringsfonder, utdelning till aktieägare och
förskottsinbetalning till statsverket av vinstmedel skall årligen, omedelbart
efter det att ordinarie bolagsstämma har godkänt balansräkningen, inbetalas
till kammarkollegiet.

Härav framgår att, sedan direkta kostnader för verksamheten täckts och av
regeringen bestämda avsättningar och utdelningar verkställts, bolaget ograverat
skall inleverera vinstmedlen till statsverket.

I september resp. november månaderna 1988 förlängdes bolagets tillstånd
t.o.m. den 31 december 1993. Tillstånden har i allt väsentligt samma utformning
som de tidigare.

År 1987 uppgick spelinsatserna hos Tipstjänst till 5 071 milj. kr. Av dessa
återgick 43,4 % till vinnarna i de olika spelen. Bolagets omsättning har ökat
mycket kraftigt under de senaste tio åren. År 1977 var spelinsatserna 1 004
milj. kr.

För år 1987 uppgick bolagets vinst till 1 291 milj. kr. Vinsten är huvudsakligen
beroende av storleken på den av staten fastställda kvoten för vinstutdelning
men självfallet också av bolagets egna omkostnader för verksamheten.

Kostnaderna för reklam och PR-verksamhet uppgick år 1987 till 73,9 milj.
kr.

Av bolagets redovisning för år 1987 framgår att bolaget dels utbetalat vissa
ersättningar till svenska idrottsföreningar och idrottsorganisationer, dels gett
dessa föreningar och organisationer direkt penningstöd. Sammanlagt har utbetalats
ca 59 milj. kr. Enligt en bokslutskommentar i verksamhetsberättelsen
för 1987 har av detta belopp bolaget i direkt stöd till svensk idrott utbetalat
40,7 milj. kr. Kommentaren lyder

Not 3

STÖD TILL SVENSK IDROTT

För direkt stöd till svensk idrott har avsatts 40.733 tkr enligt följande fördelning: -

Idrottsprofessur
Stora Tipsveckan
Riksidrottsförbundet
Hallar och arenor
Övrigt

(tkr)

2.000

14.808

3.000

20.000

925

40.733

2

Ersättningar till svensk idrott har dessutom utgått med 18.268 (15.204 år Förs. 1988/89:18
1986) tkr.

Regeringen har gett bolaget tillstånd att lämna idrottsorganisationer och idrottsföreningar
bidrag med närmare 15 milj. kr. av vinsten av Stora tipsveckan.
Beslut om övriga ersättningar och bidrag har bolaget fattat på eget
ansvar.

Revisorerna har i sin granskningsrapport satt i fråga om bolaget har rätt
att ge detta stöd till idrotten av bolagets överskott på vadhållningsverksamheten.
Revisorerna är även tveksamma om regeringens rätt att utan riksdagens
medgivande lämna stöd av det här slaget.

2 Över granskningsrapporten avgivna yttranden

Tipstjänst har i sitt remissyttrande över granskningsrapporten för sin del hävdat
att bolaget haft rätt att göra dessa satsningar på idrotten. Bolaget anför.

Tipstjänsts avsikt med de ifrågavarande kostnaderna är bl.a. följande;

att skapa goodwill och upprätthålla goda relationer med idrottsrörelsen
inte minst fotbollen vars tävlingsverksamhet är en förutsättning för bolagets
idrottsanknutna spel,
att genom avtal med idrotten försäkra sig om intressanta spelobjekt på tider
som är anpassade till bolagets spelverksamhet,
att medverka till att idrottsarenorna har en ur publiksynpunkt acceptabel
miljö för att på så sätt öka intresset för idrottsevenemangen och därmed
skapa intresse för våra spel,
att säkerställa tipsobjekt av hög kvalitet om den engelska fotbollen beslutar
att spelstopp skall råda under vintertid i likhet med vad som är fallet i
bl.a. Västtyskland och Frankrike och
att som andra företag i idrottssammanhang sprida kännedom om bolagets
olika spelprodukter.

Tipstjänst anser vidare mot bakgrund av vad som i yttrandet anförts att de
kostnader som revisorerna ifrågasatt ej är att betrakta som direkt stöd, i betydelsen
gåva, till idrotten utan har en klar kommersiell inriktning. De ekonomiska
uppgörelser som bolaget på detta sätt träffar med idrottsrörelsen
utgör naturligtvis ett stöd i dess verksamhet men är alltid förenat med en
motprestation från idrotten. Effekten av bolagets insatser är understundom
inte direkt mätbar och inträffar ibland på sikt, framhålls det.

Bolaget anför vidare

AB Tipstjänst arbetar härvidlag på samma sätt som andra fristående statliga
aktiebolag och måste även framgent göra de bedömningar av olika marknadsföringsåtgärder
och produktutveckling som främjar bolagets omsättning
och vinst samt tillgodoser kundernas krav på service.

Kammarkollegiet anser för sin del att kollegiet endast har att kontrollera att
Tipstjänsts inbetalning av utdelning och årsvinst sker enligt bolagsstämmans
beslut. Däremot har kollegiet inget uppdrag att granska bolagets förvaltning
eller bolagsstämmans beslut. Det ankommer således inte på kollegiet att
pröva riktigheten av bolagets årsredovisning.

1* Riksdagen 1988/89. 2 sami Nr 18

3 Revisorernas överväganden

Revisorerna har vid sin granskning koncentrerat sig på Tipstjänsts kostnader
för reklam och det stöd som bolaget lämnar den svenska idrottsrörelsen. I
fråga om de egentliga reklamkostnaderna har revisorerna i sin granskningsrapport
inte funnit anledning att göra något uttalande.

Revisorerna har vid granskningen däremot ställt sig frågande till det direkta
stöd bolaget gett idrottsrörelsen. Självfallet har revisorerna inte något
att invända mot att den svenska idrottsrörelsen får allt det stöd den kan få.
Men revisorerna har å andra sidan att bevaka att den vinst som härrör från
den vadhållningsverksamhet som Tipstjänst bedriver också levereras in enligt
meddelade vadhållningstillstånd.

Revisorerna har vid sin granskning funnit att bolaget verksamhetsåret
1987 redovisar kostnader för direkt stöd om åtminstone 40,7 milj. kr. som
bolaget i stället borde ha låtit gå in som vinst till statskassan. Bolaget har
enligt sitt remissvar ansett att de kostnader som revisorerna ifrågasatt ej är
att betrakta som stöd, i betydelsen gåva, till idrotten utan har en klar kommersiell
inriktning. Vidare har bolaget hävdat att detta stöd alltid är förenat
med en motprestation från idrotten.

Revisorerna finner Tipstjänsts förklaringar till stödet oprecisa och föga
övertygande. Revisorerna vill vidare understryka att kritiken inte avser kostnader
av de slag som t.ex. avses i avtalet med Svenska Fotbollförbundet om
viss tävlingsverksamhet. De senare kostnaderna ingår för övrigt inte i ovannämnda
bidragsbelopp.

Med hänsyn till utformningen av nuvarande tillstånd för bolaget att bedriva
sin verksamhet och riksdagens klara uttalanden att riksdagen vill förbehålla
sig rätten att fördela tipsmedlen, finns det enligt revisorernas mening
inte utrymme för Tipstjänst att på så svaga grunder som bolaget redovisat
fortsätta med sitt direkta stöd till idrotten.

Regeringens beslut att medge att överskotten av vissa särskilda tipsveckor
får fördelas på visst sätt till idrotten saknar enligt revisorerna också riksdagens
stöd.

4 Hemställan

På grund av det anförda hemställer revisorerna

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
form av stödverksamhet som Aktiebolaget Tipstjänst för närvarande
bedriver fortsättningsvis inte bör få förekomma,

2. att riksdagen begär att regeringen snarast tar ställning till omfattningen
av behovet av stöd till idrotten för vadhållningsverksamhetens
bedrivande och underställer riksdagen frågan för godkännande.

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit
revisorerna Arne Gadd (s), Hans Lindblad (fp), Kjell Nilsson (s), Bengt Silfverstrand
(s), Torsten Karlsson (s), Rune Jonsson (s), Per Stenmarck (m),
Margit Gennser (m), Ulla Orring (fp), Ulla Johansson (s) och Bengt Kronblad
(s).

Förs. 1988/89:18

4

Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit t.f. kanslichefen Bo Förs. 1988/89:18
Willart (föredragande).

Stockholm den 8 februari 1989
På riksdagens revisorers vägnar

Arne Gadd

Bo Willart

5

Förs. 1988/89:18
Bilaga 1
Dnr 1987:47

AB Tipstjänsts kostnader för reklam och stöd till
olika ändamål

Innehåll

Sammanfattning 7

1 Inledning 7

2 AB Tipstjänst 8

3 Vadhållningsrörelsen 8

3.1 Bestämmelser för vadhållningsrörelsen 8

3.2 Spelformer 9

3.3 Omsättning på vadhållningsverksamheten 9

3.4 Disposition av spelinsatser 10

4 Resultat av bolagets verksamhet 11

4.1 Årsredovisningar för åren 1985-1987 11

4.2 Bolagets kostnader för driften 12

4.2.1 Kostnader för reklam 12

4.2.2 Kostnader för direktstöd till idrotten 13

5 Överväganden 15

6

Sammanfattning

Sedan den 1 juli 1987 omfattar granskningsområdet för riksdagens revisorer
även de statliga bolagen. Revisorerna har valt att granska vissa delar av AB
Tipstjänsts kostnader i form av reklam samt bolagets stöd till olika ändamål
inom den svenska idrotten. Granskningen har i huvudsak omfattat verksamhetsåret
1987.

Tipstjänsts omsättning har de senaste åren ökat med ca 600 milj. kr. per år
och uppgick till 5 071 milj. kr. år 1987. Bolaget redovisade samma år en vinst
på 1291 milj. kr., och i enlighet med gällande tillstånd för vadhållningsrörelsen
skall vinsten inlevereras till statskassan. Av spelinsatserna under år 1987
återgick något mindre än hälften (43,4 %) i form av spelvinster till vinnarna.

För att bestrida sina kostnader får bolaget ta i anspråk del av insatserna.
Tipstjänsts driftkostnader för år 1987 - förutom ombudsprovisioner om 434
milj. kr. - uppgick till 428 milj. kr. Härav var 74 milj. kr. kostnader för
reklaminsatser och PR-verksamhet. Bolaget redovisar i sin bokföring dessutom
kostnader för direktstöd till svensk idrott i form av ersättningar och
bidrag om ca 59 milj. kr. Av detta belopp anges ca 40 milj. kr. vara stöd i
form av bidrag.

Regeringen har årligen gett Tipstjänst tillstånd att som bidrag till idrotten
lämna överskottet på aktiviteten Stora tipsveckan. För år 1987 innebar detta
att bolagets vinst reducerades med ca 15 milj. kr.

Beslut om övriga bidrag för olika ändamål inom idrotten har bolaget fattat
självständigt.

Revisorerna ställer sig mycket tveksamma till om regeringen resp. Tipstjänsts
ledning skall kunna lämna direkta stödmedel till idrotten av bolagets
överskott, då bolagets överskott på vadhållningsverksamheten skall inlevereras
till staten.

Revisorerna anser att riksdagen snarast bör besluta om hur det totala stödet
till idrotten skall vara organiserat och därvid om Tipstjänsts stödverksamhet
bör få fortgå och i sådant fall efter vilka principer. Revisorerna framhåller
vidare att i vilket fall som helst bör regeringen fortsättningsvis i budgetpropositionerna
ge riksdagen en samlad och fullständig bild av hur stort
belopp det totala statliga stödet till idrotten uppgår till.

I fråga om bolagets kostnader för reklam, som också granskats, har revisorerna
inte haft något att anmärka.

1 Inledning

Från och med den 1 juli 1987 har granskningsområdet för riksdagens revisorer
utökats att även omfatta de statliga bolagen. Som ett första projekt på
detta område har revisorerna valt att granska vissa delar av AB Tipstjänsts
kostnader i form av reklam samt stöd till olika ändamål inom den svenska
idrotten. Avsikten har varit att undersöka om bolagets verksamhet härvidlag
överensstämt med de uppgifter som statsmakterna lagt fast för bolaget.
Granskningen har främst avsett den redovisning bolaget lämnat för verksamhetsåret
1987. Som jämförelse har även verksamheten för 1985 och 1986 ta -

Förs. 1988/89:18

Bilaga 1

7

1** Riksdagen 1988189. 2 sami. Nr 18

gits med. Underlaget till granskningen har huvudsakligen hämtats från bolagets
årsredovisningar och från specifikationer till dessa. Vidare har kompletterande
upplysningar om verksamheten lämnats av företagsledningen.

2 AB Tipstjänst

AB Tipstjänst startade sin verksamhet i oktober 1934 med ett aktiekapital
på 45 000 kr., vilket har höjts till nuvarande 100 000 kr. Sedan år 1943 ägs
samtliga aktier av staten med finansdepartementet som huvudman.

Enligt 10 § i bolagsordningen får till aktieägarna årligen utdelas högst fem
procent av till utdelning tillgängliga vinstmedel. Återstående årsvinst skall
disponeras på sätt regeringen föreskriver. I regeringens beslut den 23 augusti
1984 med bestämmelser om AB Tipstjänsts vadhållningsrörelse fastställs
bl.a. följande.

För att bestrida sina kostnader får bolaget ta i anspråk del av insatserna.

Bolagets vinstmedel skall i den mån så lämpligen kan ske förskottsvis inbetalas
till kammarkollegiet. Vad som återstår av bolagets årsvinst efter lagstadgad
fondering, avsättning till regleringsfonder, utdelning till aktieägare
och förskottsinbetalning till statsverket av vinstmedel skall årligen, omedelbart
efter det att ordinarie bolagsstämma har godkänt balansräkningen, inbetalas
till kammarkollegiet.

Bolaget erhåller regeringens tillstånd att för bestämd tid anordna vadhållningsrörelse.
Nuvarande tillstånd omfattar tiden den 1 juli 1979 t.o.m. den
31 december 1988. Bolaget är beläget i Sundbyberg med ett regionkontor i
Skellefteå.

Antalet anställda var under 1987 genomsnittligt 643 personer, varav 200
månadsanställda och 443 timanställda.

3 Vadhållningsrörelsen

3.1 Bestämmelser för vadhållningsrörelsen

I regeringens beslut avseende vadhållningsrörelsen lämnas AB Tipstjänst
tillstånd att för allmänheten anordna vadhållning dels i samband med tävlingar
(tips), dock inte hästtävlingar, dels om nummer som bestäms genom
lottning (lotto). Vidare får bolaget anordna utlottning på löpnummer som
finns tryckta på tips- och lottokuponger (joker).

Fr.o.m. år 1986 t.o.m. den 31 december 1988 har bolaget vidare tillstånd
att som försöksverksamhet för allmänheten anordna vadhållning som förutsätter
odds som sätts av bolaget (oddset). Vadhållningen får anordnas bara
i samband med idrottstävlingar.

Av de vid vadhållningen inflytande insatsbeloppen skall för de regelbundet
tillämpade formerna av tips (stryktips och måltips) 60 procent samt för
lotto och för extratips 50 procent användas för vinstutdelning till deltagarna
i vadhållningen.

För vadhållningsspelet oddset skall strävan vara att vid spel på enstaka

Förs. 1988/89:18

Bilaga 1

8

objekt 70 procent av omsättningen, exklusive förekommande vinstskatt, används
till vinstutdelning. Vid kombinationsspel gäller särskilda regler för
vinstutdelning.

3.2 Spelformer

För närvarande bedriver Tipstjänst vadhållning för allmänheten med följande
spelformer.

Stryktipset, som har funnits sedan år 1934, är Tipstjänsts äldsta spel. Både
svenska och engelska matcher förekommer på tipset. 1987 omsatte stryktipset
1 416 milj. kr. fördelat på 59 miljoner inlämnade kuponger. Stryktipsets
vinsttak per tippad rad är 2 milj. kr.

Måltipset introducerades år 1983 och intresset för spelet har ökat för varje
år. Årsomsättningen för 1987 var 497 milj. kr. För vanliga tipsomgångar är
vinsten maximerad till 2 milj. kr. per rad. Vid s.k. jackpot har måltipset som
största vinst genom tiderna uppgått till 5,9 milj. kr.

Lotto, som enligt bolaget är Sveriges populäraste spel, är ett spel där slumpen
avgör vinstutfallet. Omsättningen för denna spelform var 2 010 milj. kr.
under år 1987. Den högsta vinsten per spelfält är maximerad till 2 milj. kr.

Joker är ett lotteri i form av ett tilläggsspel när man tippar på stryktips,
måltips eller lotto. Drygt 70 % av tipparna uppges delta i denna spelform.
Kupongnumret på tipskupongen fungerar som ett lottnummer. Högsta vinsten
på Joker är alltid 1 milj. kr. År 1987 omsatte denna spelform 515 milj.
kr.

Oddset är samlingsnamn för vadhållningsspelen Lången, Matchen och
Toppen. I denna spelform sker all vadhållning med hjälp av dataterminaler
hos Tipstjänstombuden vid s.k. vadställen. Oddset omsatte under år 1987
633 milj. kr.

Lången har fasta odds. Spelarna tävlar i denna spelform inte mot varandra
utan direkt mot Tipstjänst. Insatsen varierar mellan lägst 10 kr. och högst
500 kr. per rad. Vinsten är maximerad till 300 000 kr. per rad.

Matchen är ett vadhållningsspel i vilket det gäller att tippa slutresultatet i
en utvald match. Oddsen på de olika tävlingsobjekten är löpande, dvs. beroende
på antalet vadhållare. Insatsen är lägst 10 kr. och högst 500 kr. per rad.

Toppen har också löpande odds. Här gäller det att tippa vinnaren i någon
aktuell tävling. Åven i detta spel varierar insatsen mellan 10 kr. och 500 kr.
per rad.

3.3 Omsättning på vadhållningsverksamheten

Följande sammanställning utvisar utvecklingen av företagets omsättning sedan
det startades år 1934.

1934-35

7 mili. kr.

1947-48

56

1957-58

181

1967-68

287

1977

1 004

1987

5 071

Förs. 1988/89:18

Bilaga 1

9

Fördelning av spelinsatser på de olika spelformerna 1985-1987
(milj. kr.)

Förs. 1988/89:18

Bilaga 1

1985

1986

1987

Stryktips

1089

1279

1412

Måltips

320

438

497

Extratips

8

13

4

Lotto

1880

2133

2010

Joker

578

529

515

Oddset

Lången

-

76

516

Matchen

-

10

94

Toppen

-

2

23

Summa milj. kr.

3875

4480

5071

3.4 Disposition av spelinsatser

Sorn framgår av vad ovan sagts i avsnitt 3.1 utfärdar regeringen i sina tidsbegränsade
tillstånd för Tipstjänsts verksamhet bestämmelser för hur stor del
av spelinsatserna som skall utdelas i form av vinster i de olika spelformerna.

Vinstutdelningen till deltagarna höjdes under år 1984 från 50 % till 60 %
av inflytande insatsbelopp för tipsformerna dvs. stryktips och måltips. För
spelformerna lotto och extratips behölls den tidigare tillämpade vinstnormen
på 50 % av inflytande insatser. Från vinstbeloppen avgår lotterivinstskatt.

För oddsenspelet Lången kan av naturliga skäl någon fast vinstandel av
insatserna inte fastställas, utan utfallet av oddsen påverkar helt utdelningen.
Bolagets strävan är att vinstandelen skall vara 50 % av insatserna.

För oddsenspelen Matchen och Toppen är vinstandelen 70 %. Härtill
kommer lotterivinstskatt.

Följande bild visar den procentuella dispositionen år 1986 av spelinsatserna
för vadhållningsspelen utom oddset.

10

Vinstskatt (13.7%) Vtnnarnas nettoandel (46,3 %}

Vtnstsk att (10,8 %) Vinnarnas nettoa narn

Ombuds -

Stryktips och Méltips

överskott (33,1 %> provision (9.Ö %)

Förvaltning (7,9 %)

Förvaltning (7,9 %}

Lotto, Joker och Extratips

(39,2 %)

Dispositionen av spelinsatserna för verksamhetsåret 1987

Förs. 1988/89:18

Bilaga 1

Vinnarnas nettoandel
Vinstskatt

Bolagets kostnader (netto)1''
Bolagets vinst (till statskassan)

2199 milj. kr.

701

881

1290

Totalt

5071 milj. kr.

•''inkl. bolagets stöd till idrotten.

Av spelinsatserna år 1987 återgick alltså något mindre än hälften eller 43,4
% till spelarna. Under samma år har 133 personer erhållit vinstbelopp uppgående
till 1 milj. kr. eller mer från Tipstjänsts verksamhetsområde.

4 Resultat av bolagets verksamhet

4.1 Årsredovisningar för åren 1985-1987

Bolagets ekonomiska ställning och resultat av dess verksamhet under åren
1985-1987 redovisas i bilaga 2. Överskottet på bolagets verksamhet har under
de tre senaste verksamhetsåren uppgått till en dryg miljard kronor. Sålunda
redovisades följande vinstbelopp:

År 1985 1 143 milj. kr.

År 1986 1 284

År 1987 1 291

Vinsten är huvudsakligen beroende av storleken på den av staten fastställda
kvoten för vinstutdelning men också av bolagets egna omkostnader för verksamheten.

Enligt bestämmelserna i tillståndet för Tipstjänst att bedriva vadhållningsrörelse
för allmänheten anges att bolagets vinstmedel skall inbetalas till staten
(kammarkollegiet). Bolaget verkställer årligen två delinbetalningar (förskott)
av vinsten till statsverket och lämnar en slutredovisning sedan ordinarie
bolagsstämma godkänt den framlagda balansräkningen.

Frågan om hur Tipstjänst skall disponera sitt överskott har behandlats
flera gånger av riksdagen. Härvid har riksdagen genomgående avvisat tanken
på att tipsmedlen oavkortat ställs till idrottens förfogande, senast vid
1986/87 och 1987/88 års riksmöten (KrU 1986/87:5 och 1987/88:22). Kulturutskottet
anförde i betänkandet 1986/87:5 bl.a. följande.

Sedan år 1979 har vissa år idrottsrörelsen efter beslut av regeringen erhållit
överskottet från viss tipsomgång. Tipstjänsts vinst - som inlevereras till staten
- har således minskat i motsvarande mån. I de olika regeringsbesluten
har angivits till vilka ändamål medlen skall användas. Sådana ändamål har
varit exempelvis stöd till handikappidrotten, stipendier till elitidrottsmän,
bidrag till Riksidrottsförbundets anläggning i Vålådalen och bidrag till en
kampanj av Korporationsidrottsförbundet. Totalt har idrottsrörelsen erhållit
46,5 milj. kr. i stöd av tipsmedel.

Här bör också nämnas att Tipstjänst också på annat sätt ger ett direkt stöd
till idrotten. Förra året anslogs 10 milj. kr. till arenaförbättringar vid elitfotbollsklubbarnas
hemmaarenor för att stärka fotbollens och fotbollstipsets

konkurrenskraft. Tipstjänst har också tillsammans med Folksam ställt medel
till förfogande för en professur i idrottsmedicin vid Karolinska institutet.

Frågan om tipsmedlens användning har behandlats vid en rad tillfällen i
riksdagen. Förra våren avslog riksdagen på förslag av kulturutskottet ett motionsyrkande
vari yrkades att förslag skulle framläggas om hur ett anslag
motsvarande tipsmedlens överskott på sikt skulle tillföras idrotts- och friluftslivet.
Utskottet anförde i sitt betänkande KrU 1984/85:12 följande
(s. 5):

Frågan om tipsmedlen har behandlats vid en rad tillfällen och senast våren
1984 (KrU 1983/84:13). Utskottet hänvisade vid det tillfället till vad utskottet
anfört år 1977 (KrU 1976/77:33) om att idrotten har rätt till ett betydande
samhällsstöd oberoende av att den via tipsmedlen tillför statsverket inkomster.
Enligt utskottets uppfattning borde samhällets stöd till idrotten på sedvanligt
sätt avvägas vid bedömning av anslagsbelopp för andra ändamål.

Efter en redovisning för omfattningen av det stöd som sedan år 1979 utgått
till idrottsrörelsen från Tipstjänst avstyrkte utskottet motionsyrkandet under
hänvisning till att den tidigare motiveringen fortfarande ägde full giltighet.

4.2 Bolagets kostnader för driften

Rörelsens kostnader finns redovisade i resultaträkningen i följande poster:
vinnarnas nettoandel, vinstskatt, ombudsprovisioner och övriga kostnader.
Härtill kommer kostnader för avskrivningar på anläggningstillgångar. Av de
nämnda posterna kräver posten ”övriga kostnader” en ytterligare specificering.
Under åren 1985, 1986 och 1987 har dessa kostnader uppgått till 325,
365 och 428 milj. kr. för respektive år. Följande sammanställning för de aktuella
åren visar i sammandrag delposterna i bolagets redovisning av nämnda
belopp.

1987

Övriga kostnader (tkr.)

1986 1985

Löner inkl. soc. kostn.

87045

82511

80294

Personalkostnader, övriga

8143

10571

12633

Lokalkostnader

21545

28110

23216

Maskinkostnader

57941

34417

11937

Telekostnader (On line)

15156

-

-

Kuponger och trycksaker

44132

43152

40844

Porto och distribution

80174

77 389

81122

Förbrukningsmateriel

5389

4511

4373

Reklamkostnader

73981

54051

46635

Ersättning till svensk idrott

18268

15204

13969

Främmande tjänster

11243

6798

3693

Övriga förvaltningskostnader

10084

8817

6904

Korr. Återbetald införselmoms

433101

4276

428825

365531

325620

Den största andelen (38 %) av delposten Övriga förvaltningskostnader för
år 1987 utgörs av kostnader för resor och representation. Av resekostnaderna
uppges den största delen falla på fältorganisationen.

4.2.1 Kostnader för reklam

Förs. 1988/89:18

Bilaga 1

Kostnaderna för reklam och PR-verksamhet har utgjort 46 milj. kr. år 1985,
54 milj. kr. år 1986 och 74 milj. kr. år 1987 enligt bolagets redovisning. Hu -

12

vuddelen av kostnaderna har använts för sedvanliga reklaminsatser genom
dels annonser i dags-, vecko- och fackpress, dels utereklam och direktreklam
samt dels filmreklam. Beloppen inkluderar även arvoden till annonsbyråer.
Förutom här redovisade kostnader för reklam lämnar bolaget även tillskott
till idrottsklubbar i form av s.k. sponsring. Bolaget betraktar emellertid inte
sponsring som reklam utan en form av stöd till idrotten. Denna kostnadspost
redovisas under avsnittet stöd till idrotten.

4.2.2 Kostnader för direktstöd till idrotten

Följande ersättningar och stödbelopp har Tipstjänst lämnat till svensk idrott
under de tre senaste verksamhetsåren.

Nr

År

Aktivitet

1985

tkr.

1986

tkr.

1987

tkr.

1

Stora tipsveckan

7012

5027

11106

2

Lyckosparken

950

2513

3702

3

Avtal - Sv Fotbollförb

10500

11200

12150

4

Jubileumsstipendier

-

-

-

5

Arenaförbättringar

10000

18124

20500

6

Sponsring

2299

2716

3594

7

Övrigt

-

-

7945

Summa

30761

39580

58997

De särskilda aktiviteterna kommenteras i det följande.

Aktivitet 1

Efter tillstånd av regeringen har överskottet på en tipsomgång (Stora tipsveckan)
årligen fördelats - exempelvis för år 1987 - mellan Svenska Fotbollförbundet,
Sveriges Riksidrottsförbund, Svenska Ishockeyförbundet,
Svenska Bandyförbundet, Svenska Handbollsförbundet och vissa i den Stora
tipsveckan aktiva fotbollsklubbar.

Aktivitet 2

Ersättning har lämnats till idrottsföreningar som deltagit i marknadsföringen
av Stora tipsveckan.

Aktivitet 3

Ersättning till Svenska Fotbollförbundet huvudsakligen för åtagandet från
förbundet att dels bedriva inhemsk tävlingsverksamhet enligt överenskommen
spelordning, dels delta i en internationell fotbollsturnering (JFC-tumeringen)
med visst antal lag.

Aktivitet 5

En väsentlig del av anslagen till arenaförbättringar lämnas i form av bidrag
till uppförande av s.k. tipshallar, vilka till stor del är avsedda för inomhusfotboll
och andra idrottsaktiviteter under vintersäsongen.

År 1985 avsattes 10 milj. kr. att disponeras av Svenska Fotbollförbundet
för förbättring av elitfotbollsklubbarnas hemmaarenor.

År 1986 beviljade bolaget 18,1 milj. kr. till fotbollsanläggningar. Av belop -

Förs. 1988/89:18

Bilaga 1

13

pet gick 8,1 milj. kr. till omläggning av gräsplanen på Råsunda fotbollstadion.

År 1987 avsattes ett belopp på 20 milj. kr. till hallar och arenaförbättringar.

Aktivitet 6

Under delposten sponsring redovisar bolaget bidrag till vissa klubbar och annonsering
i matchprogram. Från att år 1985 ha uppgått till 2,3 milj. kr. har
denna form av stöd ökat till 2,7 milj. kr. år 1986 och till 3,6 milj. kr. år 1987.
Följande sammanställning ger exempel på av bolaget beviljade medel för
sponsring av idrottsklubbar under år 1987.

Sponsring!Reklamsamarbete, idrottsklubbar (poster 50 000 kr. eller mer)

Djurgårdens IF 503624

VF IF handboll 137040

IF Brommapojkarna 237900

Söder-Ettan 411121

Bowlingklubben Joker 50000

Svenska Bandyförbundet 55500

Halmstad BK 171300

BK Häcken 68500

Malmöflickorna 50 000

Öxabäcks IF 50 000 1 735000

Sammandrag av delposter understigande 50 000 kr. per klubb

Sv Fotbollförbundet för belöningar
till ”Mr Hat tric”, 5 000 per spelare 200000

Klubbar för idrottsutrustning 300000

Bidrag till div. klubbar 400000

Övrigt affischer, programblad m.m. 210000

Till idrotten

1 110000
kronor 2 845 000

Reklamkostnader, andra än idrottsklubbar

(Kolmårdens djurpark. Sommarland)
Totalt

750000
kronor 3 595 000

Aktivitet 7 Övrigt

Bolaget har givit stödpengar till följande ändamål:
Vålådalsstiftelsen, tillkommande medel

för sport- och konferensanläggning 3 000 000

Idrottsprofessur 2000000

Särskild matchbevakning (fotboll i TV) 1650000

Tipshallsvenskan, omkostnader 870000

GIH bibliotek 350000

Idrottsmusei Vänner 75000

Förs. 1988/89:18

Bilaga 1

Summa

kronor 7945000

14

Bidrag till idrottsanläggningar

AB Tipstjänst har i sina verksamhetsberättelser framhållit vikten av samarbete
med den svenska idrottsrörelsen. Som ett medel att stödja i första hand
fotbollsverksamheten (och genom denna sin egen tipsrörelse) har bolaget
medverkat i tillkomsten av inomhushallar s.k. tipshallar. Sedan år 1980 har
bolaget lämnat bidrag till sådana hallar i Jönköping, Strängnäs och
Luleå. Uppgifter om kostnader och bolagets bidrag till dessa hallar lämnas i
följande sammanställning.

Tipshall Kostnad Bidrag från Tipstjänst

Jönköping 1984 24 milj. kr. 1,5 milj. kr.

Strängnäs 1984 42 2,0

Luleå 1986 40 2,5

Enligt uppgift finns planer på att uppföra ytterligare 10-12 stycken tipshallar.
Tipstjänst är inte delägare i dessa anläggningar utan lämnar bidrag till uppförandet.
Cirka 5 miljoner per hall är den norm för subvention som bolaget
säger sig för närvarande kunna tillämpa för hallar med tillräcklig kapacitet
för inomhusfotboll. Sålunda har bolaget beviljat ett bidrag på 5 milj. kr. för
en projekterad tipshall i Växjö med en beräknad byggkostnad på 35 milj. kr.

Utöver nämnda tipshallar har bolaget även lämnat ett betydande bidrag
till kostnaden för en ny konferenshall vid Riksidrottsförbundets anläggning
i Vålådalen. Enligt uppgift i tidskriften Svensk Idrott (6/1988) har finansieringen
av byggkostnaden uppgående till 19,6 milj. kr. lösts på följande sätt.

Tipstjänst, bidrag 9,0 milj. kr.

Folksam 6,6

Statens industriverk 4,0

Summa 19,6 milj. kr.

Ledningen för Tipstjänst har framhållit att bolagets engagemang i sådana
anläggningar endast begränsar sig till själva bidragsbeloppet och att bolaget
inte tar på sig något ansvar för driftkostnaderna för verksamheten i hallarna.
Det finns därför exempel på att ekonomin för aktuella inomhushallar kan
medföra stort bekymmer för ägarna av sådana anläggningar, oavsett om de
ägs av privata finansiärer, organisationer eller kommuner. Tipstjänst anser
det vara angeläget att de svenska fotbollsklubbama skall kunna spela fotboll
även under den kalla årstiden för att bolaget därigenom inte för tipsverksamheten
skall vara beroende av den engelska fotbollsligan. Ekonomiskt sett
torde dock denna satsning inte vara motiverad från bolagets synpunkt, då
ersättning för rätten att få använda engelska ligans matcher på de svenska
tipskupongerna endast upgår till ca 100 000 kr. per år.

5 Överväganden

Revisorerna har granskat den årsredovisning som Tipstjänst under våren
1988 avgett för verksamhetsåret 1987. För jämförelsens skull har även årsredovisningar
för åren 1985 och 1986 granskats.

Revisorernas granskning har koncentrerats till bolagets kostnader för re -

Förs. 1988/89:18

Bilaga 1

15

kläm samt stöd till olika ändamål inom den svenska idrotten.

Tipstjänst, som är ett statligt helägt aktiebolag, skall enligt regeringens
tillstånd för vadhållningsspelen till staten (kammarkollegiet) inleverera sin
vinst efter avdrag för kostnaderna i verksamheten och avsättning till lagstadgade
fonder, regleringsfond samt utdelning till aktieägarna. För år 1987 uppgick
vinsten till 1 291 milj. kr.

Av bolagets resultaträkning framgår att bolaget under 1987 belastat verksamheten
med 40,7 milj. kr. i särskilt stöd till den svenska idrotten. Av beloppet
utgör 11,1 milj. kr. överskott av särskild tipsomgång - Stora tipsveckan -som enligt beslut av regeringen fått fördelas mellan vissa idrottsförbund och
i tipsveckan aktiva fotbollsklubbar. 3,7 milj. kr. har gått till idrottsföreningar
som deltagit i Stora tipsveckan. Vidare har 20,5 milj. kr. gått till s.k. arenaförbättringar.
Under posten övrigt, som omfattar 7,9 milj. kr., redovisas
bl.a. 3,0 milj. kr. till Vålådalsstiftelsen för sport- och konferensanläggning
och 2,0 milj. kr. till en idrottsprofessur. Utöver dessa stödbelopp har Tipstjänst
i form av sponsring/reklamsamarbete till idrottsklubbar utbetalat 3,5
milj. kr.

Utbetalningarna av överskotten från Stora tipsveckan har medgetts av regeringen.
I övrigt synes utbetalningarna vara stöd som bolaget på eget initiativ
beslutat om.

Revisorerna ställer sig mycket tveksamma till Tipstjänsts beslut om stöd.

Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva vadhållnings- och därmed
sammanhängande verksamhet, och enligt givna tillstånd av regeringen skall
bolaget efter vissa dispositioner inleverera allt överskott till staten. Under
avsnitt 3.4 (Disposition av spelinsatser) har redovisats betänkanden av kulturutskottet
om dispositionen av överskotten i Tipstjänsts verksamhet. Betänkandena
har godkänts av riksdagen. I betänkandena har klart angetts att
det allmänna stödet till idrotten skall beslutas av riksdagen och att Tipstjänsts
vinst skall inlevereras till staten. Att Tipstjänsts särskilda stödgivning
berörts av utskottet utan kommentarer kan inte utgöra grund för ett generellt
påstående att Tipstjänst på egen hand kan besluta om särskilt stöd inom
idrottsområdet.

Den statliga förvaltning som riksdagen utövar i budgetsammanhang kan
inte utan riksdagens särskilda beslut fullgöras av regeringen eller statlig myndighet
eller övertas av helägt statligt bolag.

Regeringens beslut att medge att överskotten av vissa särskilda tipsveckor
får fördelas på visst sätt till idrotten synes också sakna riksdagens stöd.

Bolaget meddelar - vilket kan ha sitt intresse i detta sammanhang - följande
i sin årsredovisning för 1987 angående stödet.

Dels får naturligtvis idrottsvärlden via statsbudgeten del av det överskott
som Tipstjänsts verksamhet ger, men dessutom ger Tipstjänst ett omfattande
direkt stöd.

Under 1987 uppgick Tipstjänsts direkta stöd och ersättningar till idrottsrörelsen
till närmare 60 miljoner kronor. Med det nya vadhållningsspelet Oddset
öppnar sig nya och intressanta möjligheter till ett ännu större samarbete
med idrotten framöver, bl.a. med spel på idrottsarenor runt om i landet.

Förs. 1988/89:18

Bilaga 1

För budgetåret 1987/88 har riksdagen över budgeten som direkt stöd till
idrotten anslagit 233,8 milj. kr.

16

Revisorerna anser att riksdagen snarast bör besluta om hur det totala stödet
till idrotten skall vara organiserat och därvid om huruvida Tipstjänsts
stödverksamhet bör få fortgå och i sådant fall efter vilka principer. Revisorerna
framhåller vidare att i vilket fall som helst bör regeringen fortsättningsvis
i budgetpropositionerna ge riksdagen en samlad och fullständig bild av
hur stort belopp det totala statliga stödet till idrotten uppgår till.

En sammanställning av bolagets totala kostnader för reklam och public relation
för de senare åren visar en stigande trend.

Omsättningen vid de huvudsakliga spelformerna i statens och folkrörelsernas
regi kan uppskattas för år 1985 till 11 miljarder kr., för år 1986 till 13
miljarder kr., och för år 1987 15 miljarder kr. Därav faller ca en tredjedel av
omsättningen på Tipstjänst. Uppgifterna är hämtade dels från betänkandet
(SOU 1987:52) Folkrörelsernas lotteri och spel, dels från Tipstjänst.

Tipstjänsts omsättning har ökat mycket kraftigt de senaste åren (omkring
ca 600 milj. kr./år). Enligt uppgift i lotteriutredningens betänkande har de
statliga spelens andel av den totala spelomsättningen ökat från 66 % år 1975
till 82 % år 1986. De ideella lotteriernas andel av omsättningen på spel har
som en följd av denna utveckling reducerats.

I samband med att lottospelet introducerades år 1979 inrättade bolaget en
marknadsavdelning med uppgift att genom rikstäckande reklam- och marknadsföringsinsatser
ytterligare popularisera bolagets spelformer.

Mot bolagets satsningar på reklam och allmän PR finns från de synpunkter
revisorerna har att beakta inte anledning att rikta någon anmärkning.

Revisorerna vill dock i detta sammanhang hänvisa till socialutskottets betänkande
SoU 1987/88:17 i vilket framhålls att delegationen för social beredning
tagit initiativ till en undersökning om problem avseende spelberoende
såväl för den enskilde som för de närstående.

Förs. 1988/89:18

Bilaga 1

Milj. kr.

1987 1986 1985

Reklam och PR
Tipsinsatser milj. kr.

Reklam och PR i % av insatser

74,0 54,0 46,6

5071 4480 3876

1,46% 1,21% 1,20%

17

TIPSTJÄNSTS STYRELSE

Ordinarie ledamöter

Utsedda av bolagsstämman

Walter Slunge, direktör i Landstingsförbundet (ordf)

Sten Lundberg, fd generaldirektör i Överstyrelsen för Ekonomiskt

Försvar (v ordf)

Ulf Göransson, statssekreterare i finansdepartementet

Lennart Johansson, direktör, ordförande i Svenska Fotbollförbundet

Nils Holgerson, direktör
Ivar Nordberg, riksdagsledamot

Utsedda av personalen

Gunnar Andersson
Svea Ehlin

Suppleanter

Utsedda av bolagsstämman

Richard Frigren, bolagets verkställande direktör
Bengt Gudesjö, advokat
Anders Gustrin, direktör
Jan Hyttring, riksdagsledamot

Utsedda av personalen

Lotta Örtenblad
Marianne Rosenqvist

Revisorer

Sjöåker Revisionsbyrå AB, Ulf Järlebro
Claes Ljungh, sakkunnig i finansdepartementet

Suppleant

Rein Hinno, kansliråd i finansdepartementet

Statens kontrollanter

Huvudkontrollanter för AB Tipstjänst

Carl-Owe Söderén, advokat
Anders Öhman, advokat

Ersättare för huvudkontrollanterna

Per-Erik Erlandsson, advokat
Elisabet Fura-Sandström, advokat
Thomas Sjöberg, advokat
Lars Strömberg, jur. kand.

Kontrollanter vid regionkontoret

Göran Carlbäck, advokat
Greger Lundmark, advokat
Torsten Ljungdahl, advokat

Förs. 1988/89:18

Underbilaga 1

18

Företagsledning

Verkställande direktör:
Administrativ direktör:
Marknadsdirektör:

Richard Frigren
Owe Prim

Lars-Gunnar Björklund

Förs. 1988/89:18

Underbilaga 1

Produktionsdirektör:

Göran Jönsson

TIPSTJÄNSTS ORGANISATION

^

Staten* kontrollanter

Styrelse

_ - V/. '' ;• .■

Revisorer | |

Verket iliand# direktör

Produkt k>os#nh*t

Marknadsenhet

Utvecklingsavdelning

19

AB Tipstjänst

BALANSRÄKNING DEN 31 DECEMBER

1987

(tkr)

1986

(tkr)

1985

(tkr)

TILLGÅNGAR

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Kassa, bank

374 624

358 880

418 602

Reversfordringar

20 000

-

3 751

Likviditetskonto Riksbanken

3 723

1 741

1 625

Fordran hos dotterföretag

-

-

68

Förskott Statsverket

1 140 664

1 124 786

1 000 644

Ombudsfordringar

11 259

14 410

10 782

Regleringsfond

11 884

-

-

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

8 410

8 882

9 057

Övriga kortfristiga fordringar

804

704

1 898

Summa omsättningstillgångar

1 571 368

1 509 403

1 446 427

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Aktier i dotterföretag

50

50

50

Likviditetskonto Riksbanken

-

3 476

1 796

Övriga långfristiga fordringar

470

347

322

Förskott leverantörer

-

677

9 789

Maskiner och inventarier

62 405

74 959

59 509

Byggnad

16 579

16 935

17 291

Mark

470

470

470

Summa anläggningstillgångar

79 974

96 914

89 227

SUMMA TILLGÅNGAR

1 651 342

1 606 317

1 535 654

SKULDER OCH EGET KAPITAL
KORTFRISTIGA SKULDER

Skuld till dotterföretag

21

0

0

Leverantörskulder

23 214

27 482

35 181

Obetalda vinster

125 070

86 433

138 142

Obetalda vinstskatter

48 476

52 236

52 616

Regleringsfonder

14 614

24 055

24 175

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

98 876

92 712

104 732

Avsatt till svensk idrott

34 828

19 666

4 054

Hallfonden

579

579

2 468

Övriga kortfristiga skulder

3 031

3 391

16 800

Summa kortfristiga skulder

348 709

306 554

378 168

LÅNGFRISTIGA SKULDER
Avsatt till pensioner
Avsatt till svensk idrott
Summa långfristiga skulder

EGET KAPITAL
Bundet eget kapital
Aktiekapital (1000 aktier ä nom 100:-)
Reservfond
Summa bundet kapital
Fritt eget kapital
Årets vinst
Summa fritt kapital
Summa eget kapital

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL -

11 958

12 752

11 339

-

2 989

2 557

11 958

15 741

13 896

100

100

100

50

50

50

150

150

150

1 290 525
1 290 525
1 290 675

1 651 342

1 283 872
1 283 872
1 284 022

1 606 317

1 143 440
1 143 440
1 143 590

1 535 654

Förs. 1988/89:18

Underbilaga 2

20

AB Tips tjänst
RESULTATRÄKNING

1987 1986 1985

(tkr) (tkr) (tkr)

RÖRELSENS INTÄKTER

Spelinsatser 5 071 460 4 480 160 3 875 650

Övriga

rörelseintäkter 914 5 072 374 1 230 4 481 390 1 938 3 877 588

RÖRELSENS KOSTNADER
Vinnarnas

nettoandel 2 199 418 1 887 337 1 589 543

Vinstskatt 700 986 544 195 489 217

Ombuds provisioner

434 245 399 004 348 809

Övriga kostnader 428 825 -3 763 474 365 531-3 196 067 325 620 -2 753 189

RÖRELSERESULTAT FÖRE

AVSKRIVNINGAR 1 308 900 1 285 323 1 124 399

AVSKRIVNINGAR
Maskiner och

inventarier 25 212 23 470 23 185

Byggnad 356 - 25 568 356 - 23 826 356 - 23 541

RÖRELSERESULTAT EFTER

AVSKRIVNINGAR 1 283 332 1 261 497 1 100 858

FINANSIELLA INTÄKTER OCH
KOSTNADER

Intäktsräntor 48 323 48 754 61 247

Kostnadsräntor 397 47 926 715 48 039 1 653 59 594

RESULTAT EFTER FINANSIELLA

INTÄKTER

OCH

KOSTNADER 1 331 258 1 309 536 1 160 452

Stöd till svensk

idrott - 40 733 - 25 664 - 17 012

ÅRETS VINST 1 290 525 1 283 872 1 143 440

Förs. 1988/89:18

Underbilaga 2

21

KAMMARKOLLEGIET

Fondbyrån

REMISSYTTRANDE 12-589-88
1988-12-01

Riksdagens revisorer
10012 Stockholm

Aktiebolaget Tipstjänsts kostnader för reklam och
stöd för olika ändamål

Dnr 1987:47, rapport 1988/89:2

Kammarkollegiet skall enligt sin instruktion (SFS 1988:913) förvalta statligt
ägda aktier som anförtrotts kollegiet, däribland aktierna i Aktiebolaget
Tipstjänst. I den uppgiften ingår att bevaka att utdelning betalas enligt bolagsordningen
och bolagsstämmans beslut. 10 § föreskriver att högst 5 % årligen
på aktiekapitalet får delas ut till aktieägarna och att återstående årsvinst
skall disponeras på sätt regeringen föreskriver.

När det gäller Aktiebolaget Tipstjänst, skall kollegiet dessutom (enligt beslut
av regeringen, senast 1988-09-01, finansdepartementet) se till att bolagets
”årsvinst efter lagstadgad fondering, avsättning till regleringsfonder, utdelning
till aktieägare och förskottsinbetalning till statsverket av vinstmedel”
årligen betalas till kollegiet omedelbart när ordinarie bolagsstämma har godkänt
balansräkningen.

Kollegiet har att kontrollera att inbetalning av utdelning och årsvinst sker
enligt bolagsstämmans beslut. Däremot har kollegiet inget uppdrag att
granska bolagets förvaltning eller bolagsstämmans beslut. Det ankommer
således inte på kollegiet att pröva riktigheten av bolagets årsredovisning.

Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Nilsson i närvaro av
kammarrådet Nordling och avdelningsdirektörerna Drougge, Brännström
och Isaksson, den senare föredragande.

Sven-Eric Nilsson

Eivor Isaksson

Remissvar från AB Tipstjänst

Svar på remiss med Dnr 1987:47 avseende ”AB Tipstjänsts kostnader för reklam
och stöd för olika ändamål Rapport 1988/89:2”

Vi har tagit del av rubricerade remiss och ber att få avlämna följande yttrande.

Revisorerna har i sin rapport ställt sig mycket tveksamma till vad de rubricerar
som Tipstjänsts direkta stöd till svensk idrott. Tipstjänsts avsikt med
de ifrågavarande kostnaderna är bl a följande;

- att skapa goodwill och upprätthålla goda relationer med idrottsrörelsen
inte minst fotbollen vars tävlingsverksamhet är en förutsättning för bolagets
idrottsanknutna spel,

- att genom avtal med idrotten försäkra sig om intressanta spelobjekt på tider
som är anpassade till bolagets spelverksamhet,

- att medverka till att idrottsarenorna har en ur publiksynpunkt acceptabel
miljö för att på så sätt öka intresset för idrottsevenemangen och därmed
skapa intresse för våra spel,

- att säkerställa tipsobjekt av hög kvalitet om den engelska fotbollen beslutar
att spelstopp skall råda under vintertid i likhet med vad som är fallet i
bl a Västtyskland och Frankrike och

- att som andra företag i idrottssammanhang sprida kännedom om bolagets
olika spelprodukter.

Syftet med Stora Tipsveckorna och bidrag till en idrottsprofessur i idrottsmedicin
vid Karolinska institutet är just att skapa de goda relationer med
idrotten som bolaget eftersträvar. När det gäller medel från Stora Tipsveckorna
så har dessa kunnat fördelas på såväl förbunds- som klubbnivå inom
de idrotter som bidragit med spelobjekt. I sammanhanget kan nämnas att
Riksidrottsförbundet erhållit medel för sådana ändamål, som man ansett
vara angelägna som exempelvis stipendier till elitidrottsmän och upprustning
av sportanläggningen i Vålådalen. Kampanjerna kring Stora Tipsveckorna
har för bolagets del medfört omsättningsökningar för såväl de aktuella veckorna
som för de därpå följande veckorna. Detta har möjliggjorts i hög grad
tack vare förmånstagarens (idrottsrörelsen) vilja att tillmötesgå bolagets
krav om kampanjsamarbete.

Genom avtal på strikt kommersiella grunder med idrotten försäkrar sig
bolaget om att exempelvis Svenska Fotbollsförbundet förlägger sin tävlingsverksamhet
till sådana tider som överensstämmer med bolagets önskemål
om goda spelobjekt. Detta innebär bl a viss tävlingsverksamhet även under
sommaren. Det bör nämnas att bolaget tidigare nödgades använda sig av för
svensk publik relativt okända lag medförande starkt minskad omsättning. I
ett historiskt perspektiv tvingades bolaget att helt lägga ned sin spelverksamhet
under sommaren.

En av förutsättningarna för stort spelintresse är naturligtvis ett allmänt intresse
för de matcher som är aktuella som spelobjekt. För att motverka det
tilltagande publikbortfallet vid idrottsarenorna har bolaget i samarbete med
Svenska Fotbollsförbundet medverkat vid upprustningen av ett stort antal
idrottsarenor i syfte att göra dessa mer publikvänliga. Vad avser kostnaden

Förs. 1988/89:18

Bilaga 3

23

för anläggningen av gräsplanen på Råsunda Fotbollstadion så motiveras
denna åtgärd av arenans speciella betydelse som riksanläggning för svensk
fotboll och därav högt ställda krav på spelplanens standard.

Satsningen på inomhushallar för fotboll i Tipshallar med planmått som
medger såväl reguljärt seriespel som landskamper har skett med kommun,
idrott och andra intressenter. Bolagets engagemang begränsar sig till bidraget,
som är en mycket liten del av totalkostnaden, och påtar sig inte något
ansvar för den framtida driften. Dessa insatser måste göras för att som tidigare
nämnts säkerställa tipsobjekt av god kvalitet även under vintertid om,
vilket för närvarande diskuteras, engelska fotbollen beslutar att lägga ned
tävlingsverksamheten under denna period vilket skett på andra håll i
Europa. Det måste understrykas att detta sålunda ej är något alternativ till
engelsk fotboll under de tider som denna tävlingsverksamhet pågår. Dock
må framhållas att bolaget genom denna framtida ”säkerhetsinvestering” i inomhushallar
redan under de tre gångna åren kunnat arrangera extratips samt
skapa spelobjekt för Oddset som ett komplement till de engelska matcherna.

Det belopp om 100.000 kronor per år som åberopas på sid 12 i rapporten
avser ej kostnaden för rätten till att använda engelska ligans matcher som
spelobjekt. Detta belopp avser information om spelprogram, resultatservice
etc. Beloppet bör inte jämföras med bolagets satsning på Tipshallar.

Det reklamsamarbete som bolaget bedriver i olika idrottssammanhang
som exempelvis dräktreklam och annonsering i matchprogram är ju i dag ett
vedertaget sätt att sprida kännedom om företagsprodukter. Det synes vara
naturligt att Tipstjänst med sin starka anknytning till idrotten använder sig
av denna form av marknadsföring. De idrottsanknutna spelens huvudmålgrupp
är nämligen den idrottsintresserade delen av allmänheten som på arenorna
och i massmedia följer matcher och andra tävlingar.

AB Tipstjänst anser sålunda mot bakgrund av vad ovan framförts att de
kostnader som revisorerna ifrågasatt ej är att betrakta som direkt stöd, i betydelsen
gåva, till idrotten utan har en klart kommersiell inriktning. De ekonomiska
uppgörelser som Tipstjänst på detta sätt träffar med idrottsrörelsen
utgör naturligtvis ett stöd i dess verksamhet men är alltid förenad med en
motprestation från idrotten. Effekten av bolagets insatser är understundom
inte direkt mätbara och inträffar ibland på sikt.

AB Tipstjänst arbetar härvidlag på samma sätt som andra fristående statliga
aktiebolag och måste även framgent göra de bedömningar av olika
marknadsföringsåtgärder och produktutveckling som främjar bolagets omsättning
och vinst samt tillgodoser kundernas krav på service.

AB Tipstjänsts auktoriserade revisonsbolag TRG Revision Sjöåker AB
har avgivit ett yttrande med anledning av den aktuella rapporten från Riksdagens
Revisorer.

Revisionsbolagets yttrande bilägges detta brev.

Med vänlig hälsning
AKTIEBOLAGET TIPSTJÄNST
Richard Frigren
Verkst direktör

Förs. 1988/89:18

Bilaga 3

24

Betr. Rapport 1988/89:2 från Riksdagens Revisorer

Med anledning av rubricerade rapport har vi i egenskap av revisorer i bolaget
följande kommentarer.

1. Bakgrund

Bolaget bedriver spelverksamhet inom ramen för koncession lämnad av regeringen.

Genom val av aktiebolagsformen för bedrivande av företagets verksamhet
omfattas detsamma av aktiebolagslagen och bokföringslagen.

Till följd härav krävs extern revisor enligt reglerna i 10 kap Aktiebolagslagen.
Bolaget har för närvarande två revisorer varav en är auktoriserad revisor.

I övrigt finns föreskrifter för bolagets förvaltning intagna i bolagets bolagsordning
vilken fastställts av Kungl. Maj:t.

2. Revisorernas uppgift

Revisorerna har enligt aktiebolagslagens kap 10 § 7 att i den omfattning god
revisionssed bjuder granska bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna
samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.

De åtgärder som Riksdagens Revisorer ifrågasatt faller med denna definition
in under vår granskning av bolagets förvaltning.

3. Förvaltningsrevisionens mål och omfattning

Granskningen av förvaltningen syftar till att klarlägga om:

- åtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger
verkställande direktören eller styrelseledamot till last och om

- verkställande direktören eller styrelseledamot eljest handlat i strid mot
aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

Omfattningen av förvaltningsrevisionen varierar från företag till företag till
följd av skillnader i individuella förhållanden såsom risksituation och företagets
storlek.

4. Bolagets samarbete med idrottsorganisationer

Huvuddelen av bolagets spel sker i samarbete med idrotten där idrottsevenemang
av olika slag utgör spelobjekt. Det framstår därför som naturligt om
bolagets marknadsföringsaktiviteter inriktas mot detta område.

De kostnader som i Riksdagens Revisorers rapport rubriceras som stöd till
idrotten har enligt vår uppfattning följande inriktning:

- Investeringar i matcharenor i syfte att säkra spelplatser och förlänga den
inhemska spelsäsongen.

Förs. 1988/89:18

Underbilaga

25

- Ersättningar till arrangörer för att erhålla spelobjekt och matchresultat.

- Marknadsföringskostnader avsedda att direkt eller indirekt skapa goodwill
och medvetande om bolagets produkter och aktiviteter.

I bolagets årsredovisning för 1987 har ovanstående kostnadsslag benämnts
”direkta stöd och ersättningar till idrottsrörelsen”, något som måhända är en
olycklig formulering men torde ha sin grund i marknadsavdelningens önskan
att framhäva idrottens betydelse för bolagets verksamhet.

Investering i arenor och ersättningar till arrangörer ingår som en så naturlig
del av bolagets rörelsekostnader att de ej närmare kommenteras nedan.

5. Bolagets marknadsföringsaktiviteter

Bolagets verksamhet har under den senaste 1 O-årsperioden visat en stadig
och mot slutet accelererande utveckling.

Denna utveckling har både sin grund i tillkomst i nya spel och i förändringar
på spelmarknaden vilken synes ha vidgats väsentligt under senare år.

En del av förklaringen till att bolaget så framgångsrikt fångat upp en stor
andel av denna utvidgning ligger utan tvekan i de marknadsaktiviteter som
bolaget investerat i.

Till största delen avser marknadsavdelningens kostnader direktreklam vilken
riktar sig till allmänheten.

Till en mindre del utgöres kostnaderna av indirekt reklam där syftet är
mer långsiktigt och där omedelbar och naturlig anknytning till bolagets spelverksamhet
initialt kan förefalla långsökt.

Vid vår granskning av bolagets förvaltning har vi emellertid ej funnit att
dessa kostnader är av rörelsefrämmande natur. Goodwillskapande åtgärder
bör vara långsiktiga och ses som investeringar och dess direkta nytta kan vara
svår att avläsa.

6. Förvaltningsrevisionen bedömning

Vid vår granskning har vi ej funnit anledning till erinran vare sig mot verkställande
direktören eller styrelsen mot vidtagna förvaltningsåtgärder.

De kostnader som nedlagts i form av investeringar, ersättningar och marknadsföringsaktiviteter
är enligt vår uppfattning ej i något avseende orimliga.

I förhållande till bolagets omsättnings- och resultatutveckling och vid jämförelse
med andra mer konventionella industri- eller handelsföretag är kostnadsutvecklingen
för rena marknadsföringsaktiviteter ej onormal.

Att bolaget i hög utsträckning samarbetar med idrottsrörelsen synes naturligt
med hänsyn till inriktningen av bolagets spelverksamhet.

TRG REVISION SJÖÅKER AB

Ulf Järlebro
Aukt revisor

Förs. 1988/89:18

Underbilaga

26

Innehållsförteckning

Förs. 1988/89:18

Revisorernas förslag

1 Revisorernas granskning 1

2 Över granskningsrapporten avgivna yttranden 3

3 Revisorernas överväganden 4

4 Hemställan 4

Bilaga 1

Innehåll 6

Sammanfattning 7

1 Inledning 7

2 AB Tipstjänst 8

3 Vadhållningsrörelsen 8

3.1 Bestämmelser för vadhållningsrörelsen 8

3.2 Spelformer 9

3.3 Omsättning på vadhållningsverksamheten 9

3.4 Disposition av spelinsatser 10

4 Resultat av bolagets verksamhet 11

4.1 Årsredovisningar för åren 1985-1987 11

4.2 Bolagets kostnader för driften 12

4.2.1 Kostnader för reklam 12

4.2.2 Kostnader för direktstöd till idrotten 13

5 Överväganden 15

Underbilaga 1

Tipstjänsts styrelse 18

Underbilaga 2

Balansräkning - Resultaträkning AB Tipstjänst 20

Bilaga 2

Remissyttrande från kammarkollegiet 22

Bilaga 3

Remissvar från AB Tipstjänst 23

Underbilaga

TRG Revision Sjöåker 25

27