Från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling

Framställning / redogörelse 2010/11:OSSE1

Redogörelse till riksdagen

SAMMANFATTNING 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 SAMMANFATTNING
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

2000-08-11 16.42
Från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling

Sammanfattning
Riksdagens delegation vid OSSE:s parlamentariska församling överlämnar den bifogade redogörelsen för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 2010.
Stockholm den 22 mars 2011

På delegationens vägnar

Walburga Habsburg Douglas

Ann-Sofi Lindenbaum

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

2

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 SAMMANFATTNING
2000-08-11 16.42

Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 2
Verksamheten inom OSSE:s parlamentariska församling 2010 3
1 Framväxten av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) 3
2 Den parlamentariska dimensionen inom OSSE 4
2.1 Församlingens verksamhet och organisation 4
2.1.1 Plenarsessioner och vintermöten 4
2.1.2 Presidiet (byrån) 4
2.1.3 Det ständiga utskottet 5
2.1.4 Sekretariatet 5
2.2 Partigrupper 5
3 Den svenska delegationen 6
4 Verksamheten under 2010 8
4.1 Möten under året 8
4.2 Utskottsarbetet 9
4.2.1 Utskott I Politiska frågor och säkerhetsärenden 9
4.2.2 Resolutioner antagna av utskott I 9
4.2.3 Utskott II Ekonomi och miljö 10
4.2.4 Resolutioner antagna av utskott II 11
4.2.5 Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter 11
4.2.6 Resolutioner antagna av utskott III 12
5 Församlingens budget 13
6 Församlingens bidrag till demokratisk utveckling 14
6.1 Församlingens ad hoc-arbetsgrupper 14
7 Särskilda representanter 15
8 Genus och jämställdhet 16
9 Valövervakning 17
10 Samarbete inom och utom församlingen 19
10.1 Samarbetet i Medelhavsregionen 19
10.2 Samarbete med andra parlamentariska församlingar 19
Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling t.o.m. den 16 oktober 2010 20
Den parlamentariska församlingens och utskottens ledning 21
OSSE:s medlemsstater 22
Partnerstater 23
Bilaga 24

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42
2010/11:OSSE1

3

Verksamheten inom OSSE:s parlamentariska församling 2010

INNEHåLLSFöRTECKNING 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 INNEHåLLSFöRTECKNING
2000-08-11 16.42

1 Framväxten av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE har sitt ursprung i den europeiska säkerhetskonferensen (ESK). ESK etablerades 1975 som ett forum för pågående politiska förhandlingar mellan öst och väst. År 1993 fick ESK ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgans kapitel VIII. År 1995 bytte konferensen namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
OSSE omfattar i dag 56 stater och utgör en effektiv organisation i det internationella säkerhetspolitiska samarbetet. Organisationen har en vid medlemskrets, från Vladivostok till Vancouver, en flexibel struktur och en bred syn på säkerhet. Dess verksamhet omfattar tre dimensioner: den militärpolitiska dimensionen, den mänskliga dimensionen (demokrati och mänskliga rättigheter) samt dimensionen för ekonomi och miljö.
Tyngdpunkten inom OSSE:s verksamhet försköts under 1990-talet från långsiktiga förhandlingar om normbyggande och militära förtroendeskapande åtgärder till konfliktförebyggande insatser och insatser för återuppbyggnad. OSSE är en i hög grad operativ organisation, och dess flexibla organisation gör snabba förebyggande insatser möjliga, ofta i nära samarbete med andra internationella organ. Organisationen har för närvarande fältkontor i 16 länder, och den övervägande delen av budgeten går till konkreta fältinsatser. Fältmissionernas arbete är inriktat på att stärka respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, bygga upp demokratiska institutioner och stödja förtroendeskapande åtgärder mellan olika befolkningsgrupper.
Organisationen har kapacitet att verka i olika skeden av en konflikt: vid förvarning och förebyggande, med konflikthantering samt vid återuppbyggnad respektive utveckling av demokrati och rättsstatens principer. Organisationen har också i allt större utsträckning tagit sig an frågor som sträcker sig över samtliga tre dimensioner, såsom frågorna om människohandel, terrorism och gränsövervakning.
Organisationens amarbete med länder utanför det egna geografiska området regleras genom partnerskapsavtal.

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

4

2 Den parlamentariska dimensionen inom OSSE

2 DEN PARLAMENTARISKA DIMENSIONEN INOM OSSE 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 1 FRAMVäXTEN AV ORGANISATIONEN FöR SäKERHET OCH SAMARBETE I EUROPA (OSSE)
2000-08-11 16.42

2.1 Församlingens verksamhet och organisation
Den parlamentariska församlingen i OSSE (OSSE PF) etablerades 1990 i samband med att OSSE fick en fastare institutionell struktur.
OSSE:s parlamentariska församling ska genom dialog bidra till att utveckla och främja konfliktlösningar, bidra till en demokratisk samhällsutveckling, värna rättsstatens principer och stödja demokratiska institutioner i medlemsländerna. Församlingen ska också granska huruvida medlemsländernas regeringar genomför de resolutioner och rekommendationer som församlingen ålägger dem. Målen för församlingens verksamhet anges i dess stadga.
2.1.1 Plenarsessioner och vintermöten
Församlingen möts i en årlig session och i ett vintermöte då de nationella delegationerna från OSSE:s 56 medlemsländer samlas. Församlingen har 320 ledamöter och lika många ersättare. Antalet medlemmar i de nationella delegationerna är fastlagt i församlingens stadga. Under sessionerna följer församlingen upp hur OSSE:s mål uppfylls och diskuterar aktuella politiska frågor och för en dialog med OSSE:s organ på regeringsnivå, vilket är en viktig del av sessionerna. Beslut i församlingens plenum fattas med majoritet.
OSSE:s parlamentariska församling har tre fackutskott som motsvarar regeringssidans dimensioner och som sammanträder under vintermötet och sommarsessionen.
Vid sessionerna förekommer även regionala möten. Värdlandet Litauen inbjöd de övriga nordiska och de baltiska delegationerna till ett lunchmöte under sommarsessionen i Oslo.
2.1.2 Presidiet (byrån)
Församlingen leds av en president som väljs för ett verksamhetsår med möjlighet till omval en gång.
Församlingens presidium (byrå) består av presidenten och nio vicepresidenter som väljs för ett år respektive tre år med möjlighet till omval. En vicepresident kan ingå i presidiet i högst sex år.
Byrån möts i april och i november.
2.1.3 Det ständiga utskottet
Församlingens ständiga utskott utgörs av de nationella delegationernas ordförande, församlingens presidium och de tre utskottens presidier. Det ständiga utskottet beslutar om sessionens dagordning och tar ställning till aktuella politiska frågor mellan sessionerna. Det beslutar även vilka föreslagna tilläggsämnen som ska tas upp under sessionen och vilka fackutskott som ska bereda dessa. Beslut fattas enligt principen konsensus minus en.
2.1.4 Sekretariatet
OSSE PF:s sekretariat finns i Köpenhamn (14 tjänstemän) och har en filial i Wien (3 tjänstemän). Församlingens högsta tjänsteman är generalsekreterare Spencer Oliver (USA). Han har lett sekretariatet sedan starten och omvaldes vid sessionen i juli.
OSSE PF har sex officiella språk: engelska, franska, italienska, ryska, spanska och tyska.

2.2 Partigrupper
Inom församlingen verkar fem partigrupper: socialistgruppen, den konservativa gruppen, den liberala gruppen, vänstergruppen och den gröna gruppen. Grupperna har inga sekretariat. De får inte heller några finansiella bidrag från församlingen. Partigrupperna sammanträder endast i samband med de stadgeenliga mötena.

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

6

3 Den svenska delegationen

3 DEN SVENSKA DELEGATIONEN 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 2 DEN PARLAMENTARISKA DIMENSIONEN INOM OSSE
2000-08-11 16.42

I riksdagens OSSE-delegation ingår åtta ledamöter och lika många ersättare. Dessa väljs av kammaren för en hel valperiod. Sedan november 2006 då delegationen utsågs har vissa förändringar skett. Den 1 januari 2010 hade delegationen följande sammansättning.
Ordinarie ledamöter: Ersättare:
Tone Tingsgård (S) Marie Nordén (S)
Walburga Habsburg Douglas (M) Kent Olsson (M)
Håkan Juholt (S) Peter Jonsson (S)
Göran Lennmarker (M) Anna König Jerlmyr (M)
Åsa Lindestam (S) Peter Jeppsson (S)
Aleksander Gabelic (S) Vakant (S)
Fredrick Federley (C) Eva Selin Lindgren (C)
Cecilia Wigström (FP) Annelie Enochson (KD)
Fram till riksdagsvalet 2010 var Walburga Habsburg Douglas delegationens ordförande, och vice ordförande var Tone Tingsgård.
Efter riksdagsvalet valde kammaren i oktober en ny delegation med följande sammansättning.
Ordinarie ledamöter: Ersättare:
Walburga Habsburg Douglas (M) Margareta Cederfelt (M)
Kent Härstedt (S) Peter Jeppsson (S)
Christian Holm (M) Johan Forsell (M)
Åsa Lindestam (S) Carin Runeson (S)
Maria Lundqvist-Brömster (FP) Gustav Blix (M)
Monica Green (S) Jasenko Omanovic (S)
Fredrick Federley (C) Annelie Enochson (KD)
Marie Nordén (S) Kerstin Engle (S)
Walburga Habsburg Douglas valdes till delegationens ordförande och Kent Härstedt till vice ordförande.
Den nya delegationen träffades inom den parlamentariska församlingen för första gången vid vintermötet i Wien i februari 2011, då utskottsplatserna fördelades för den innevarande mandatperioden.

Fördelningen i församlingens utskott under 2010:
- Utskott I Politik och säkerhet: Håkan Juholt, Åsa Lindestam och Göran Lennmarker
- Utskott II Ekonomi och miljö: Fredrick Federley och Aleksander Gabelic
- Utskott III Mänskliga rättigheter och demokrati: Walburga Habsburg Douglas, Tone Tingsgård och Cecilia Wigström.
Svenska delegater hade under året följande uppdrag inom församlingen:
- Walburga Habsburg Douglas var ordförande i tredje kommittén och ingår fortfarande i församlingens byrå. Hon är sedan 2009 ordförande i arbetsgruppen för Moldavien.
- Tone Tingsgårds uppdrag som särskild representant i genusfrågor upphörde vid sessionen i juli då Tingsgård inte kandiderade till riksdagen hösten 2010.
- Cecilia Wigström ingick i en arbetsgrupp för demokratiutveckling i Vitryssland. Det uppdraget upphörde vid julisessionen då hon inte kandiderade till riksdagsvalet.
- Göran Lennmarker lämnade sitt uppdrag som president emeritus i församlingen vid valet av en ny president under sessionen. Eftersom han inte kandiderade till riksdagsvalet avslutade han sina uppdrag som särskilt sändebud för situationen i Georgien och som särskild representant för konflikten Nagorno-Karabach.

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

8

4 Verksamheten under 2010

4 VERKSAMHETEN UNDER 2010 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 4 VERKSAMHETEN UNDER 2010
2000-08-11 16.42

4.1 Möten under året
Vintermötet hölls i Wien den 18-19 februari. Utöver de sedvanliga förberedelserna för sommarsessionen arrangerades en debatt om situationen i Afghanistan. Den svenska delegationen var aktiv; både Lindestam och Lennmarker gjorde inlägg.
Församlingens nittonde session hölls i Oslo den 6-10 juli på inbjudan av Norges parlament. Temat för sessionen var Rättsstaten: Bekämpning av transnationella brott och korruption (Rule of Law: Combating Transnational Crime and Corruption). Arbetet i utskotten med huvudresolutionen och övriga resolutioner, föreslagna av medlemmarna, bearbetades i respektive utskott och antogs sedan i plenum. Samtliga resolutioner finns samlade i den s.k. Oslodeklarationen, vilken biläggs. Församlingens president Joao Soares, Portugal, ledde de två debatterna i plenum: situationen i Kirgizistan och församlingens roll, särskilt i Korfuprocessen. Efter debatterna antog församlingen en resolution för respektive ämne.
I plenum rapporterade Tone Tingsgård från sitt genusuppdrag.
I slutet av sessionen valdes Petros Efthymiou, Grekland, till president för församlingen för ett år t.o.m. den årliga sessionen i Belgrad sommaren 2011. Efter långvariga diskussioner om dels öppenheten i processen vid val av generalsekreterare, dels tolkningen av skrivningarna i församlingens stadgar i denna fråga omvaldes församlingens generalsekreterare. Församlingen enades om att göra en översyn av församlingens stadgar som i många delar är oklara.
I maj inbjöd OSSE:s ordförandeland Kazakstan till The OSCE PA Eurasian Dimension, the Second Trans-Asian Parliamentary Forum. Temat för debatten var regional säkerhet med fokus på Afghanistan och Kirgizistan.
Höstmötet hölls i Palermo den 8-11 oktober där ämnet var Organiserad brottslighet och korruption. Walburga Habsburg Douglas ledde en av paneldiskussionerna. Traditionsenligt vid höstmötet arrangerades Medelhavsforum med koncentration på länderna kring Medelhavet, inklusive OSSE:s partnerländer.
Den ständiga kommittén möttes den 18 februari, den 10 juli och den 11 oktober.
Byråns årliga aprilmöte ställdes in på grund av askmolnet. Ett byråmöte hölls den 30 november i anslutning till OSSE:s toppmöte i Astana.
Riksdagens OSSE-delegation hade fyra sammanträden under året.
4.2 Utskottsarbetet
Under vintermötet presenterade de tre rapportörerna utkast till sin respektive rapport och resolution att läggas fram vid sommarsessionen och fick synpunkter på innehållet från de närvarande parlamentarikerna.
Vid sommarsessionen lade sedan varje utskotts rapportör fram en resolution baserad på sin rapport om det övergripande temat Rättsstaten: Bekämpning av transnationella brott och korruption. I tillägg till denna resolution diskuterades i varje utskott ett antal resolutioner inom skilda områden, vilka föreslagits av parlamentarikerna.

Under året lades 36 resolutioner fram, vilket var rekord, och generell kritik framfördes mot innehållet som ansågs vara alltför allmänt och inte ha direkt bäring på OSSE:s verksamhetsområden.
I varje utskott rapporterade vice ordföranden om den nationella uppföljningen av det förutvarande årets deklaration, den s.k. Vilniusdeklarationen. Man konstaterade att vissa framsteg gjorts men att frågan om OSSE PF:s status fortfarande var olöst, att genusbalansen inte var tillfredsställande, att man inte funnit någon lösning på de olösta konflikterna samt att intolerans och diskriminering liksom människohandel fortfarande var allvarliga problem.
4.2.1 Utskott I Politiska frågor och säkerhetsärenden
Den italienske rapportören presenterade sin rapport och resolution över sessionens huvudtema. Han menade att det var av yttersta vikt att bekämpa den organiserade brottsligheten för att få en väl fungerande säkerhetspolitik och möjlighet att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter i OSSE-kretsen. Enligt honom finns det ett nära samband mellan organiserad brottslighet och konflikter.
De länder som ännu inte ratificerat FN-konventionen om gränsöverskridande organiserad brottslighet eller FN:s konvention om korruption uppmanades att göra så. En livlig diskussion följde om de 13 ändringsförslagen, och slutligen antogs resolutionen enhälligt.
Åsa Lindestam gjorde ett inlägg om Afghanistan där hon pekade på hur den moderna krigföringen skadar de mest utsatta grupperna i samhället, som kvinnor, barn, handikappade och äldre, och hon framhöll utbildningens stora betydelse för att få en ändring till stånd. ´
En resolution om situationen i Moldavien, som lagts fram av Walburga Habsburg Douglas, ordförande i arbetsgruppen för Moldavien, antogs enhälligt av kommittén.
4.2.2 Resolutioner antagna av utskott I
Huvudresolutionen om ekonomisk brottslighet och korruption
Resolution om stärkande av församlingens roll och inflytande
Resolution om större tillit inom församlingen
Resolution om framtida prioriteringar för församlingen
Resolution om stärkande av säkerhetsfrämjande åtgärder
Resolution om stöd till fredsprocessen i Mellanöstern
Resolution om atomvapen
Resolution om landgränser i Östeuropa
Resolution om Guantánamo
Resolution om Afghanistan
Resolution om förbud att beträda grannländer med militära medel
Resolution om kvinnor, fred och säkerhet
Samtliga resolutioner antogs efter vissa ändringar.
4.2.3 Utskott II Ekonomi och miljö
I andra utskottet presenterade rapportören från Ukraina sin rapport som behandlade kriminalitet och korruption inom området ekonomi och miljö. Speciellt noterades kopplingen mellan korruption och urholkning av samhället i låginkomstländer, vilken underminerar ansträngningar att bekämpa fattigdomen. Utskottet beslöt att anta den föreslagna resolutionen med vissa ändringar.
Ett tilläggsförslag om rätten för tvångsförflyttade personer och flyktingar att återvända till sina hemländer hade lagts fram av Göran Lennmarker.

Inget specifikt land nämndes i förslagets rubrik, men däremot beskrevs konflikten i Georgien i själva texten.
Lennmarker framhöll vid sin presentation i utskottet att detta handlar om en fundamental princip i Europa. En livlig diskussion utbröt med bidrag främst från Armenien och Ryssland, som i ett ändringsförslag menade att Georgien specifikt borde nämnas i titeln. Från rysk sida menade man att inte bara Georgien utan även Sydossetien och Abchazien då skulle pekas ut. Från georgisk sida stödde man Lennmarkers skrivning då man menade att han väl känner till situationen i Georgien. Efter omröstning antogs resolutionen.
Huvudresolutionen behandlade den globala finansiella krisen med en uppmaning till en starkare reglering av finansmarknaden men också till undvikande av en förstärkt nationell protektionism. Vid debatten om resolutionen framkom farhågor om en förvärrad ekonomisk kris med en allt högre arbetslöshet som följd, vilket tenderar att i högre grad drabba kvinnor än män. Fredrick Federley uttryckte i ett inlägg motstånd till en reglering av marknaden.
Ett resolutionsförslag om klimatförändringar fick starkt gensvar och stöd i en lång och livlig debatt.
Fredrick Federley gjorde också ett inlägg vid behandlingen av resolutionsförslaget om yttrandefrihet på Internet där han underströk vikten för unga människor av att ha tillgång till ett öppet Internet. Han refererade till den svenska FRA-debatten och Piratpartiets inval i Europarlamentet.
En resolution om EU:s förbud mot sälprodukter som, mot bakgrund av levnadsvillkoren för den inuitiska befolkningen i Kanada, skulle öppna för handel med sälprodukter debatterades också. Meningarna var delade bland medlemmarna, men resolutionen antogs efter omröstning.
4.2.4 Resolutioner antagna av utskott II
Huvudresolutionen om den ekonomiska brottsligheten
Resolution om Arktis
Resolution om rätten för tvångsförflyttade personer och flyktingar att återvända till sina hemländer
Resolution om global energisäkerhet
Resolution om klimatförändringar
Resolution om anpassning av jordbruksproduktion till skydd av naturens ekosystem
Resolution om brott i etern
Resolution om samarbete i Medelhavsområdet
Resolution om migration
Resolution om expertstatus i beslutsprocesser
Resolution om uppfyllande av målen för millenniets utveckling
Samtliga resolutioner antogs efter diskussion.
4.2.5 Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter
Tredje kommittén för demokrati och mänskliga rättigheter
Arbetet leddes av ordföranden Walburga Habsburg Douglas.
Den italienske rapportören presenterade sin rapport som betonade att kampen mot kriminalitet och korruption inte får gå ut över demokratin eller rättsstatens principer. Resolutionen uppmanar medlemsländerna att lagstifta om människohandel och särskilt beakta asylsökande från dessa grupper.
Rapportören fick stort gensvar från kommittén för sin initierade rapport, och en livlig diskussion följde om de 20 ändringsförslagen. Resolutionen antogs enhälligt med tio godkända ändringsförslag.

Cecilia Wigström och Tone Tingsgård hade var sitt förslag till tilläggsresolution: Kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa respektive Icke-nyttjande av hotell som erbjuder sexuella tjänster.
Båda resolutionerna antogs enhälligt, den förra med 12 ändringar.
I sin introduktion till resolutionen talade Cecilia Wigström om kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet.

4.2.6 Resolutioner antagna av utskott III
Huvudresolutionen ekonomisk brottslighet och korruption
Resolution om kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa
Resolution om icke-nyttjande av hotell som erbjuder sexuella tjänster
Resolution om religionsfrihet och separation stat-kyrka
Resolution om skydd för undersökande journalistik
Resolution om nationella minoriteter i mellanstatliga förbindelser
Resolution om förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning
Resolution om dödsstraff
Resolution om partnerskap för flyktinghjälp
Resolution om människohandel för sexuella ändamål
Resolution om människohandel och medieexploatering
Resolution om grundläggande mänskliga rättigheter för militär personal
Samtliga resolutioner antogs efter diskussion.

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42
2010/11:OSSE1

13

5 Församlingens budget

4 VERKSAMHETEN UNDER 2010 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 4 VERKSAMHETEN UNDER 2010
2000-08-11 16.42

Församlingen beslutar om sin egen verksamhet och budget. Verksamheten finansieras genom bidrag från medlemsländernas parlament och baseras på OSSE:s beräkningar för medlemsländerna. Församlingens budget, som är oförändrad sedan 2008, uppgår till 2 855 985 euro för 2010-2011 (budgetåret börjar den 1 oktober). Den svenska delegationens bidrag utgör 92 534 euro, vilket motsvarar 3,240 %.

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

14

6 Församlingens bidrag till demokratisk utveckling

5 FöRSAMLINGENS BUDGET 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 5 FöRSAMLINGENS BUDGET
2000-08-11 16.42

En viktig uppgift för OSSE PF är att bidra till en fredlig lösning av kriser och att förebygga konflikter. Olösta konflikter hotar stabiliteten, säkerheten och den ekonomiska utvecklingen i OSSE:s medlemskrets och närområden och utgör ett hot mot välståndet i hela regionen. Församlingens uppdrag är att bidra till breda diskussioner om säkerhetshot och genom samtal och samarbete bistå i att lösa konflikter.
Församlingens president emeritus Göran Lennmarker besökte under det första halvåret länderna i södra Kaukasus för att på plats få en bild av situationen och föra diskussioner med centrala parlamentariker och företrädare för ländernas regeringar.
I syfte att öka medvetenheten om den parlamentariska dialogen i säkerhetsfrågor inom OSSE:s transasiatiska dimension arrangerades 2003 det första transasiatiska forumet i Almaty, Kazakstan. Under Kazakstans ordförandeskap inbjöd man i maj till ett andra sådant möte, The OSCE Eurasian Dimension, the Second Trans-Asian Parliamentary Forum. Temat var regional säkerhet med speciell fokus på Afghanistan och Kirgizistan. Från riksdagens OSSE-delegation deltog Walburga Habsburg Douglas, Göran Lennmarker, Åsa Lindestam och Peter Jonsson.
6.1 Församlingens ad hoc-arbetsgrupper
Inom församlingen finns tre ad hoc-arbetsgrupper för frågor om Vitryssland, Moldavien och samarbetet med OSSE:s institutioner.
Arbetsgruppen om Moldavien gjorde två besök i landet, vilka inkluderade besök och möten med parlamentariker i Transnistrien.
Vad gäller Vitryssland tilläts gruppen inte genomföra ett sedan tidigare planerat besök. Samtal fördes med Vitrysslands delegation under de två årliga sessionerna.

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42
2010/11:OSSE1

15

7 Särskilda representanter

6 FöRSAMLINGENS BIDRAG TILL DEMOKRATISK UTVECKLING 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 6 FöRSAMLINGENS BIDRAG TILL DEMOKRATISK UTVECKLING
2000-08-11 16.42

Församlingens president har rätt att utse församlingens medlemmar till särskilda representanter för en specifik fråga. De utvalda ska avrapportera sin verksamhet vid den årliga sessionen. Under 2010 hade församlingen 10 särskilda representanter, nämligen
- Tone Tingsgård som genusrepresentant och som efterträddes i oktober av Hedy Fry, Kanada
- Göran Lennmarker som representant för konflikten i Nagorno-Karabach (t.o.m. oktober)
- Alcee L. Hastings (USA) som särskild representant för Medelhavsfrågor
- Christopher Smith (USA) som representant för frågor om människohandel
- Pétur Blöndal (Island) som representant för budgetfrågor inom OSSE
- Roberto Battelli (Slovenien) som särskild representant för Öst- och
Centraleuropa
- Kimmo Kiljunen (Finland) som särskild representant för Centralasien
- Kathleen Ferrier (Nederländerna) som särskild representant för migrationsfrågor
- Carlo Vizzini (Italien) som särskild representant i kampen mot organiserad brottslighet
- Michael Voisin (Frankrike) som särskild representant för Afghanistan.

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

16

8 Genus och jämställdhet

7 SäRSKILDA REPRESENTANTER 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 7 SäRSKILDA REPRESENTANTER
2000-08-11 16.42

Då Tone Tingsgård för sista gången talade i plenum som presidentens representant för genusfrågor konstaterade hon, vilket framgick av hennes rapport, att alltför små framsteg gjorts i OSSE på området, även om det nu fanns en större respekt för frågan. Året innan antogs på Tingsgårds förslag en regeländring om att båda könen borde vara representerade i församlingens delegationer. Hon konstaterade att 21 % av församlingen nu utgjordes av kvinnor, vilket var 1 % mer än året innan, och att endast åtta kvinnor var delegationsordförande. 17 delegationer innehöll enbart män. Tyvärr speglade detta sammansättningen i de nationella parlamenten, konstaterade hon. Hon pläderade också för ett större ansvar vid tillsättning av chefsposter vid institutioner och missioner samt välkomnade att den första kvinnan nu utsetts till posten som OSSE:s representant för frihet i medier. Brist på jämställdhet i politiken och samhället i stort var huvudorsaken till problem som våld mot kvinnor, trafficking och prostitution, ansåg Tingsgård. Arbetet för jämställdhet går hand i hand med kampen mot prostitution. OSSE borde ta ett speciellt ansvar för implementeringen av FN:s resolution 1325 och främja säkerhet och mänskliga rättigheter baserade på jämställdhet. Det krävs politisk vilja för förändring menade hon och avslutade med en uppmaning till församlingen att fortsätta detta viktiga arbete.
I egenskap av presidentens speciella representant för genusfrågor var Tone Tingsgård för sista gången värd för den årliga arbetslunchen om genusfrågor. Marit Nybakk, vice talman i Stortinget, presenterade den norska modellen för jämställdhet med fokus på lagstiftning om kvotering till styrelser i vissa bolag. Hon menade att lagen fått en normativ effekt som lett till attitydförändringar och pekade på den stora outnyttjade potential som finns hos kvinnor samt på vikten av en social infrastruktur som möjliggör kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Tone Tingsgård underströk slutligen att församlingens statuter måste ändras för att möjliggöra ett ökat kvinnligt inflytande i församlingens arbete.

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42
2010/11:OSSE1

17

9 Valövervakning

8 GENUS OCH JäMSTäLLDHET 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 9 VALöVERVAKNING
2000-08-11 16.42

Fria och rättvisa val är ett viktigt instrument för att uppnå demokrati, och valövervakning är ett mycket viktigt inslag i församlingens arbete. Sedan församlingens tillkomst har man genomfört valövervakningar i samarbete med Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR) samt ofta i samarbete också med Europarådets parlamentariska församling, Europaparlamentet och under senare år ibland även med Natos parlamentariska församling.
Under 2010 har OSSE:s parlamentariska församling övervakat tio val, varav tre presidentval, två både president- och parlamentsval, fyra parlamentsval samt ett mellanårsval. Medlemmar av riksdagens OSSE-delegation har deltagit i övervakningen av sex av valen. På initiativ av talmannen har dessutom representanter från riksdagens partier övervakat fyra av dessa val då inte hela OSSE-kvoten fyllts.
Övervakningen av den första omgången av presidentvalet i Ukraina den 17 januari leddes av församlingens president Joao Soares (Portugal). Den internationella delegationen bestod av 117 observatörer från 31 länder, varav 3 svenska OSSE-medlemmar, Tone Tingsgård (S) som ledde övervakningen i Donetsk, Marie Nordén (S), Kent Olsson (M), samt från riksdagens partier Margareta Cederfelt (M), Helena Bargholtz (FP), Kerstin Engle (S) och Lennart Sacrédeus (KD). Vid valet erbjöds väljarna ett verkligt val mellan olika kandidater, och det visade på ett signifikant framsteg sedan tidigare val.
Den andra omgången av presidentvalet i Ukraina genomfördes den 7 februari. Även denna övervakning leddes av Joao Soares, församlingens president. Inga svenska OSSE-medlemmar deltog denna gång, men från riksdagens partier observerade Margareta Cederfelt (M) och Kerstin Engle (S). Valet ansågs vara en imponerande uppvisning av ett demokratiskt val, en seger för Ukrainas invånare.
Tadzjikistan höll parlamentsval den 28 februari, och den internationella delegationen, i vilken över 250 observatörer från 41 länder ingick, leddes av vicepresident Pia Christmas-Møller (Danmark). Bland observatörerna fanns svensken Kent Olsson (M), från OSSE-delegationen. Valet misslyckades att uppnå många demokratiska standarder, och det fanns ännu en lång väg att gå.
Storbritannien bjöd överraskande in OSSE:s parlamentariska församling att övervaka parlamentsvalet den 6 maj. På grund av mycket kort varsel deltog ett 20-tal observatörer under ledning av president Joao Soares i den internationella delegationen, dock inga svenskar. I sitt uttalande menade församlingen att Storbritannien visade att demokrati är en livfull kraft i världens äldsta parlamentariska system.
I Bosnien och Hercegovina hölls president- och parlamentsval den 3 oktober under ledning av vicepresident Roberto Battelli (Slovenien). Inga svenska OSSE-medlemmar deltog, men däremot Göran S Persson (S) från riksdagens partier. Valet visade att valprocessen i Bosnien och Hercegovina har stabiliserats, vilket är ett löftesrikt steg mot full integration i de europeiska strukturerna.

President- och parlamentsval genomfördes den 10 oktober i Kirgizistan. En mycket liten delegation (ett tiotal observatörer), under ledning av Morton Høglund (Norge), övervakade valet. Ingen svensk ingick i delegationen. Valet visade att den demokratiska processen gått framåt och att det finns en politisk pluralism i landet, men det finns fortfarande behov av viktiga reformer av vallagarna.
Mellanårsvalet i USA den 2 november övervakades av OSSE:s parlamentariska församling med 56 observatörer från 21 länder under ledning av president emeritus Joao Soares. Tre svenska OSSE-medlemmar deltog, Fredrick Federley (C), Håkan Juholt (S) samt Åsa Lindestam (S). Valet var välorganiserat även om det fanns en del brister. I uttalandet efter valet framhölls också det bekymmersamma med att så många politiska bidragstagare inte redovisade sina finansiärer, vilket underminerade transparensen och ansvarigheten.
Den 7 november hölls parlamentsval i Azerbajdzjan. Övervakningen leddes av vicepresident Wolfgang Grossruck (Österrike) och i delegationen ingick 41 parlamentariker från 20 länder. Svenska OSSE-medlemmar som deltog var Annelie Enochson (KD), Fredrick Federley (C) samt Marie Nordén (S). Valet hölls i en fredlig atmosfär och alla oppositionspartier deltog i den politiska processen men det saknades ännu utveckling på alla områden i valprocessen, som t.ex. i fråga om medie- och mötesfrihet.
Moldavien höll parlamentsval den 20 november. Tonino Picula (Kroatien) ledde delegationen på över 200 observatörer från ca 30 länder i vilken tre svenska OSSE-ledamöter, Walburga Habsburg Douglas (M), Christian Holm (M) och Marie Nordén (S) ingick. Därutöver ingick även Margareta Cederfelt (M) och Kerstin Engle (S) från riksdagens partier. Valet motsvarade befolkningens vilja och var ett positivt steg i Moldaviens utveckling mot demokrati.
Den 19 december genomfördes presidentval i Vitryssland. Tony Lloyd (Storbritannien) ledde delegationen med över 50 parlamentariker från fler än 20 länder. Tre svenska OSSE-medlemmar, Kent Härstedt (S), Christian Holm (M) och Carin Runesson (S) samt, från riksdagens partier, Abir Al-Sahlani (C) och Caroline Szyber (KD) deltog i övervakningen.
Presidentvalet visade tyvärr att landet har en mycket lång väg att gå för att nå upp till OSSE:s åtaganden trots att några förbättringar gjorts. På valdagens kväll fängslades dessutom de flesta av de nio presidentkandidaterna liksom hundratals aktivister, journalister och representanter för det civila samhället.

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42
2010/11:OSSE1

19

10 Samarbete inom och utom församlingen

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

10.1 Samarbetet i Medelhavsregionen
Den parlamentariska församlingen har under åren antagit ett stort antal resolutioner om samarbetet i Medelhavsområdet. Den särskilda relation som OSSE har till grannländerna vid Medelhavet har då noterats, och det ömsesidiga beroendet av säkerhet har betonats. Församlingen vill bidra till ett närmare samarbete inom Medelhavsområdet för att där främja OSSE:s normer och principer. Detta ska ske genom ökad politisk dialog, genom ekonomiskt samarbete och kulturutbyte samt genom starkare demokratiska institutioner och respekt för de mänskliga rättigheterna.
Vid höstmötet varje år arrangeras ett särskilt Medelhavsforum där församlingens alla delegationer kan delta i en årlig konferens över ett för regionen aktuellt tema. Det sjunde Medelhavsforumet ägde rum i Palermo i oktober och behandlade frågor om ekonomiskt samarbete och infrastruktur i regionen liksom frågan om gemensamma kultursatsningar och miljöproblem. I diskussionen framhölls frihandelns fördelar som en viktig förutsättning för skapandet av demokratiska samhällen. Församlingens mycket viktiga roll i dialogen med partnerländerna framhölls under debatten. Algeriet, Jordanien, Egypten och Israel deltog i debatten, där betydelsen av säkerhet, ekonomisk utveckling och handel var återkommande teman. För första gången hade en delegation från Palestina inbjudits av de italienska värdarna, vilket välkomnades av flertalet länder.
10.2 Samarbete med andra parlamentariska församlingar
Vid valobservationer sker ett nära samarbete inte bara mellan OSSE PF och ODIHR utan också med Europarådets och stundtals också med Natos parlamentariska församling samt Europaparlamentet. Församlingens president deltar under sin ordförandeperiod i ett möte med Natos parlamentariska församling och besöker Europaparlamentets president i Bryssel.

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

20

Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling t.o.m.
den 16 oktober 2010

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

Ordinarie ledamöter: Ersättare:
Tone Tingsgård (S) Marie Nordén (S)
Walburga Habsburg Douglas (M) Kent Olsson (M)
Håkan Juholt (S) Peter Jonsson (S)
Göran Lennmarker (M) Anna König Jerlmyr (M)
Åsa Lindestam (S) Peter Jeppsson (S)
Aleksander Gabelic (S) Vakant (S)
Fredrick Federley (C) Eva Selin Lindgren (C)
Cecilia Wigström (FP) Annelie Enochson (KD)
Fram till riksdagsvalet 2010 var Walburga Habsburg Douglas delegationens ordförande, och vice ordförande var Tone Tingsgård.
Efter riksdagsvalet valde kammaren i oktober en ny delegation med följande sammansättning.
Ordinarie ledamöter: Ersättare:
Walburga Habsburg Douglas (M) Margareta Cederfelt (M)
Kent Härstedt (S) Peter Jeppsson (S)
Christian Holm (M) Johan Forsell (M)
Åsa Lindestam (S) Carin Runeson (S)
Maria Lundqvist-Brömster (FP) Gustav Blix (M)
Monica Green (S) Jasenko Omanovic (S)
Fredrick Federley (C) Annelie Enochson (KD)
Marie Nordén (S) Kerstin Engle (S)
Walburga Habsburg Douglas valdes till delegationens ordförande och Kent Härstedt till vice ordförande.

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42
2010/11:OSSE1

21

Den parlamentariska församlingens och utskottens ledning

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

President
Petros Efthymiou (Grekland)
Vice presidenter
Oleh Bilorus (Ukraina)
Benjamin Cardin (USA)
Pia Christmas-Møller (Danmark)
Jean-Charles Gardetto (Monaco)
Wolfgang Grossruck (Österrike)
Aleksander Kozlovskiy (Ryssland)
Riccardo Migliori (Italien)
Kassym-Jomart Tokayev (Kazakstan)
Skattmästare
Roberto Battelli (Slovenien)
Första kommittén
Karl-George Wellmann (Tyskland), ordförande
Canan Kalsin (Turkiet), vice ordförande
Tonino Picula (Kroatien), rapportör
Andra kommittén
Roland Blum (Frankrike), ordförande
Ivor Callely (Irland), vice ordförande
Serhiy Shevchuk (Ukraina), rapportör
Tredje kommittén
Walburga Habsburg Douglas (Sverige), ordförande
Robert Aderholt (USA), vice ordförande
Matteo Mecacci (Italien), rapportör
President emeritus
Joao Soares (Portugal)

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

22

OSSE:s medlemsstater

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

22

Albanien

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

Andorra
Armenien
Azerbajdzjan
Belgien
Bosnien och Hercegovina
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Förenta staterna
Georgien
Grekland
Irland
Island
Italien
Kanada
Kazakstan
Kirgizistan
Kroatien
Lettland
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
F.d. jugoslaviska republiken
Makedonien
Malta
Moldavien
Monaco
Montenegro
Nederländerna
Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Ryska federationen
San Marino
Schweiz
Serbien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Sverige
Tadzjikistan
Tjeckien
Turkiet
Turkmenistan
Tyskland
Ukraina
Ungern
Uzbekistan
Vatikanstaten
Vitryssland
Österrike

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

22

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42
2010/11:OSSE1

23

Partnerstater

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

Afghanistan
Algeriet
Australien
Egypten
Israel
Japan
Jordanien
Marocko
Mongoliet
Sydkorea
Thailand
Tunisien

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1

24

BILAGA

BILAGA 2010/11:OSSE1
2000-08-11 16.42

2010/11:OSSE1 BILAGA
2000-08-11 16.42

Elanders, Vällingby 2011

bereds i utskott

Händelser

Inlämning: 2011-03-18 Bordläggning: 2011-03-28 Hänvisning: 2011-03-29 Motionstid slutar: 2011-04-12

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.