Redogörelse till riksdagen 1989/90:10

Redogörelse till riksdagen
1989/90:10

Riksdagens revisorers berättelse över
granskningen av riksgäldskontorets

Redog.

1989/90:10

verksamhet under budgetåret 1988/89

Riksgäldskontoret var t.o.m. den 30 juni 1989 ett verk under riksdagen. Från
den 1 juli 1989 är riksgäldskontoret en myndighet under regeringen.

Avseende tid fram till ändringen av huvudmannaskapet åligger det riksdagens
revisorer att enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen
m.m. utöva extern revision av riksgäldskontoret. Detta uppdrag innefattar
att för varje avslutat räkenskapsår granska riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning samt att avge en berättelse till riksdagen över revisionen.

Riksdagens revisorer anmäler härmed sin granskning av riksgäldskontorets
verksamhet under budgetåret 1988/89 och avslutar i och med det sitt särskilda
externrevisionella uppdrag avseende riksgäldskontoret.

Genomförd granskning

Vid granskningen av riksgäldskontorets räkenskaper och förvaltning för
budgetåret 1988/89 har vi liksom tidigare år biträtts av Bohlins Revisionsbyrå
AB. Auktoriserade revisorn Per Melin har därvid varit huvudansvarig
för granskningen. Resultatet av den har delgetts oss i två rapporter, nämligen
en granskningsrapport och en särskild rapport avseende bokslutsgranskningen.
Av rapporterna framgår vilken inriktning och omfattning som
granskningen haft och de iakttagelser som gjorts (bilaga). Vi har också tagit
del av fullmäktiges i riksgäldskontoret förvaltningsberättelse för budgetåret
1988/89 samt en rapport över granskningen av riksgäldskontorets bokslut
som avgetts av revisionsenheten vid riksgäldskontoret.

Under medverkan av Bohlins revisionsbyrå har vi under budgetåret
1988/89 sökt följa upp att brister som noterades vid granskningen av riksgäldskontorets
bokslut för 1987/88 åtgärdats av riksgäldskontoret. De upplysningar
som vi härvid inhämtat visar att påpekandena från revisionens sida
gett resultat. Kvaliteten på boksluten har successivt förbättrats. Vi noterar
att den positiva utvecklingen härvidlag fortsatt. Det fortgående arbetet med
förändringar av rutiner och värderingsprinciper har lett till att nu endast ett
fåtal problem kvarstår.

De iakttagelser som gjorts vid granskningen av riksgäldskontorets bokslut
för och verksamhet under budgetåret 1988/89 har inte gett oss anledning att
göra några särskilda uttalanden.

1

1 Riksdagen 1989/90. 2 sami. Nr 10

Förslag

Redog. 1989/90:10

Under hänvisning till det anförda får vi såsom externrevisorer avseende riksgäldskontorets
verksamhet tillstyrka

att riksdagen beviljar fullmäktige i riksgäldskontoret
ansvarsfrihet för riksgäldskontorets förvaltning under budgetåret
1988/89.

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit
revisorerna Kjell Nilsson (s), Hans Lindblad (fp), Bengt Silfverstrand (s),
Anders G Högmark (m), Torsten Karlsson (s), Rune Jonsson (s), Sten-Ove
Sundström (s), Per Stenmarck (m), Margit Gennser (m), Ulla Orring (fp),
Ulla Johansson (s) och Bengt Kronblad (s).

Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen Göran
Hagbergh och revisionsdirektören Britt-Marie Holmgren (föredragande).

Stockholm den 29 november 1989

På riksdagens revisorers vägnar

Kjell Nilsson Britt-Marie Holmgren

2

BOHLINS AUKTORISERADE REVISORER
Till Riksdagens revisorer

Redog. 1989/90:10

Bilaga

Granskningsrapport för riksgäldskontoret budgetåret 1988/89

Riksdagens revisorer har utsett Bohlins Revisionsbyrå AB att såsom utomstående
sakkunnig på externrevisionens område biträda vid granskning av
riksdagsförvaltningen i enlighet med bankoutskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 63 år 1967.

Vi får härmed avge följande rapport över vår granskning av riksgäldskontorets
räkenskaper och förvaltning för budgetåret 1988/89.

Vi har tagit del av riksgäldsfullmäktiges protokoll och riksgäldskontorets
årsbokslut för budgetåret 1988/89. Vi har vidare tagit del av revisionsavdelningens
granskningsrapporter samt i övrigt bildat oss en uppfattning om de
av internrevisionen vidtagna granskningsåtgärderna avseende löpande redovisning
och bokslut.

En sammanställning av internrevisionens anteckningar från granskningen
av bokslutet har tillställts riksdagens revisorer i separat rapport.

Den av oss utförda granskningen har icke givit anledning till anmärkning.

Stockholm den 22 november 1989

BOHLINS REVISIONSBYRÅ AB

Per Melin

1* Riksdagen 1989190. 2 sami. Nr 10

3

BOHLINS AUKTORISERADE REVISORER

Redog. 1989/90:10

Underbilaga

Rapport avseende granskning av riksgäldskontorets bokslut
budgetåret 1988-07-01-1989-06-30

1 Inledning

Granskningen av riksgäldskontorets bokslut avseende budgetåret 1988/89
har till övervägande del utförts av riksgäldskontorets internrevisionsavdelning
i samråd med Bohlins Revisionsbyrå.

Föreliggande rapport grundar sig i huvudsak på den granskningsrapport
som avgivits av riksgäldskontorets internrevisionsavdelning.

De i rapporten nämnda beloppen avser genomgående miljoner kronor,

Mkr, där ej annat uttrycklingen anges. Belopp inom parentes avser motsvarande
belopp föregående budgetår.

Företrädesvis kommenteras endast avvikelser.

2 Valutakurser

Riksgäldskontorets bokslut har detta år upprättats på grundval av de valutakurser
som gäller vid balansdagen, vilket är en viktig principförändring jämfört
med föregående år. Valutakursdifferensen, 2310,6 Mkr, som är positiv,
redovisas under rubriken verkskapital.

Jämförelsesiffror med föregående år har ej justerats med hänsyn till den
ändrade redovisningsprincipen. Detta förhållande borde enligt vår mening
kommenteras i årsredovisningen eller i not till densamma.

3 Bokslutshandlingar

Bokslut har upprättats enligt SFS 1979:1212, 13 §, och består av balansräkning,
anslagsredovisning, ekonomisk verksamhetsberättelse samt notapparat.
Bokslutsposterna har stämts av mot huvudbok och reskontrabokföring.

Vid internrevisionens avstämning har även detta år noterats differenser
för utfallet i kontoklass 2. Differenserna har rättats av riksgäldskontoret under
bokslutsarbetet.

Rekommendation

Vi rekommenderar att bokförda belopp i kontoklass 2 stäms av månadsvis
under löpande räkenskapsår.

4 Balansräkningen 11,9 (14) Mkr

4.1 Kassa och bank

1989

1988

Checkräkning
Postgirokonton
Kassörernas förskott

2,8

9,1

9

2

3

11,9

14

4

Samtliga konton har stämts av per balansdagen mot kontoutdrag och andra
underlag utan anmärkning. Internrevisionen har medverkat vid inventeringen
av kassörernas förskott per balansdagen.

Från och med 1989-01-01 har riksgäldskontoret ändrat principer för reglering
av checkräkningskontot i riksbanken. Den tidigare upplåningen via
statsskuldväxlar har ersatts med en kontokredit i riksbanken.

Principförändringen borde enligt vår mening ha omnämnts i not till årsredovisningen.

4.2 Statsverkets checkräkning 575814 (594050) Mkr

Avstämningen av statsverkets checkräkning har kontrollerats av internrevisionen
utan anmärkning.

4.3 Kortfristiga lån 5527 (3 665) Mkr

1989 1988

Rörliga krediter 1983 2009

Löpande krediter 3 544 1656

5527 3665

Beloppen har kontrollerats genom saldoförfrågan hos respektive berörd
myndighet, varvid vissa differenser noterats. Bland större differenser kan
nämnas Exportkreditnämnden, 217 Mkr, och Lantmäteriverket, 62 Mkr. De
differenser som förelegat har till övervägande del kunnat förklaras.
Differenserna synes i huvudsak bero på två faktorer:

1 Berörda myndigheter vet ej vilket belopp som är rätt belopp förrän de
upprättat bokslut. När beloppet fastställts, översänds motsvarande redovisning
till riksgäldskontoret. Detta kan dröja till en senare tidpunkt än
när riksgäldskontorets bokslut fastställts.

2 Motpart har använt annan metod för värdering av valuta i bokslutet. (Gäller
Exportkreditnämnden)

Beträffande föregående års rekommendation angående RE-systemet har en
arbetsgrupp tillsatts som skall se över möjligheterna till retroaktiva bokföringar
enligt föregående års rekommendation.

Rekommendation

I likhet med föregående år rekommenderar vi att någon form av löpande
avstämning upprättas mellan berörda myndigheter och riksgäldskontoret.
Förslagsvis kan denna avstämning ske varje gång likvidskrivelse inkommit.

Riksgäldskontoret fakturerar utlåningsränta respektive betalar ut inlåningsränta
halvårsvis i efterskott. Dessa räntor periodiseras ej. Vi rekommenderar
att räntor periodiseras i bokslutet.

Redog. 1989/90:10

Underbilaga

5

4.4 Övriga fordringar 2 686 (4,7) Mkr

1989 1988

2686,0 4,7

Uppköpta obligationer

Posten redovisades föregående år som långfristig fordran.

Revisionsenheten har medverkat vid inventeringen av obligationer i eget
förvar.

Innehav av övriga obligationer i depåförvar utomlands har styrkts genom
skriftlig bekräftelse.

Riksgäldskontoret har ingen enhetlig metod för att redovisa räntor på
uppköpta, utländska obligationer.

Rekommendation

Vi rekommenderar att redovisningen av räntor för uppköpta obligationer
blir föremål för översyn samt att därvid särskilt uppmärksammas att såväl
periodisering som bokföring skall ske efter enhetliga principer så långt detta
är möjligt.

4.5 Förskott 2288,3 (2001) Mkr

1989 1988

Bankförskott (premievinster, kupong- 2130,1 1846

inlösen m.m.)

Sparobligationsmedel 146,9 153

Allemansspar 11,3 2

2288,3 2001

Den stora ökningen av bankförskott förklaras av att ett premielån förföll till
inlösen 1989-07-03 (måndag). Bankerna har lyft förskott för inlösen under
perioden onsdag-torsdag veckan före. Detta medför ränteförluster för riksgäldskontoret.

I likhet med föregående år har förskotten kontrollerats genom saldoförfrågningar.
De differenser som förelegat är små jämfört med tidigare år och
har utretts av riksgäldskontoret. Bland orsakerna till differenserna kan nämnas
att bankerna tillämpar andra redovisningsprinciper än de som tillämpas
av riksgäldskontoret.

Riksgäldskontorets revisionsenhet har granskat rutinerna för hantering av
bankförskott under räkenskapsåret. Därvid fann man att bankerna ofta är
sena med att redovisa erhållna förskott.

Redog. 1989/90:10

Underbilaga

6

Av i balansräkningen upptaget förskott för sparobligationer på 146,9 Mkr
avser 21,7 Mkr redovisade, ej godkända sparobligationer. En betydande del
avser inlösen via Sparbankernas Bank. I november 1989 kvarstår ca 10 Mkr
redovisade, ej godkända sparobligationer från januari 1989 och framåt.

Rekommendation

Vi rekommenderar att riksgäldskontoret ser över rutinerna vid bankernas
uttag av förskott. Principen bör vara att bankerna inte skall kunna erhålla
ränteförmåner på grund av förtida uttag av förskott eller eftersläpande redovisningar
av desamma.

Vidare rekommenderar vi att riksgäldskontoret snabbar upp rutinen för
utredning av sparobligationer. I princip bör inga redovisade, ej godkända
lösenbelopp kvarstå i boksluten.

4.6 Infriade garantier 3,5 (3,5) Mkr

1989 1988

Fordran på garantitagare 2843,7 1964,5

Skuld till statsverket -2840,2 -1961,0

3,5 3,5

Fordran på garantitagare avser nominellt belopp.

Rekommendation

I likhet med föregående år rekommenderar vi att redovisningsprinciperna
för infriade garantier ses över. Fordringar och skulder skall enligt vår mening
bruttoredovisas i balansräkningen.

4.7 Långfristiga fordringar 3 610 (3 757) Mkr

Fordringar och skulder avseende skuldbytesavtal redovisas detta år under
långfristiga skulder.

Investeringslån till affärsverken har kontrollerats genom saldoförfrågningar
utan anmärkning.

Redog. 1989/90:10

Underbilaga

7

4.8 Leverantörskulder 2 (30) Mkr

Vid granskning av periodisering har noterats att fakturor avseende budgetåret
1988/89 på ca 3 Mkr kostnadsförts på budgetåret 1989/90.

Rekommendation

Vi rekommenderar att riksgäldskontoret inför rutiner för periodiseringskontroll
av leverantörsfakturor.

4.9 Övriga kortfristiga skulder 2272 (5 815) Mkr

1989 1988

1900
1946

884 955

709 2656

728 728

1477

3 - 1_

2272 5815

Terminskontrakt nettoredovisas till balansdagskurs.

I förfallna vinster ingår ca 50 Mkr som avser ej godkända redovisningar.
Ca 30 Mkr av dessa härrör från slutet av 1988.

Enligt vår mening är det otillfredsställande att belopp i denna storleksordning
inte åtgärdats snabbare.

Ramackordet avseende Uddevalla Shipping AB har reglerats mot statsbudgeten.

Under rubriken diverse redovisas förfallna obligationskuponger till ett
värde av -3,8 Mkr (fordran). Detta belopp har ökat med 2,0 Mkr från föregående
bokslut. Vi har inte erhållit någon förklaring till detta.

Rekommendation

Vi rekommenderar att skulder/fordringar för terminskontrakt redovisas
brutto i balansräkningen samt att ovan nämnda poster avseende förfallna
vinster och förfallna obligationskuponger utreds skyndsamt.

4.10 Långfristiga skulder i övrigt 240 (-) Mkr

Skulder skuldbytesavtal 32 706

Fordringar skuldbytesavtal -32 454

Skulder terminskontrakt 289

Fordringar terminskontrakt - 301

240

Skuld terminskontrakt
Fordran terminskontrakt
Förfallna vinster
Förfallna obligationer
Ramackord Zenith
Ramackord Uddevalla Shipping
Diverse

Redog. 1989/90:10

Underbilaga

Fordringar och skulder avseende skuldbytesavtal samt terminskontrakt är
nettoredovisade till balansdagskurs.

8

Rekommendation

Redog. 1989/90:10

Vi rekommenderar att rutinerna för redovisning av skuldbytesavtal och ter- Underbilaga
minskontrakt ses över.

4.11 Statsskulden 589709 (597621) Mkr

1989

1988

Lån i svenska kronor
Lån i utländsk valuta

486 106
103603

487497

110124

589709

597621

Posten lån i utländsk valuta redovisas detta år till balansdagskurs. Jämförelsesiffrorna
har ej omräknats enligt årets redovisningsprinciper. Detta borde
ha kommenterats i not till bokslutet.

Räntor avseende långfristiga skulder har ej periodiserats i bokslutet.
Utlandslåneenheten har en manuell redovisning avseende vissa lånetransaktioner.
Denna är enligt internrevisionen svår att överblicka.

Rekommendation

Vi rekommenderar att samtliga räntor periodiseras.

5 Ansvarsförbindelse

Ansvarsförbindelse bör specificeras i not eller bilaga till bokslutet.

6 Övriga noteringar

Kvaliteten på årets bokslut har klart förbättrats jämfört med tidigare års
bokslut.

Vissa problem av mera principiell karaktär återstår emellertid att åtgärda,
bl.a. följande.

1 Övergång till bokföringsmässig metod vad avser redovisning av intäktsoch
kostnadsräntor. Samtliga räntor bör periodiseras.

2 Utredning av bokföringen av de basuppgifter som ligger till grund för valutaomvärderingen
i bokslutet.

3 Utredning av vilken enhet som skall ha huvudansvar för att redovisade
fordringar och skulder blir korrekta i bokslutet. För varje balanspost bör
huvudansvarig utses.

Stockholm den 20 november 1989

BOHLINS REVISIONSBYRÅ AB

Per Melin

Nils-Erik Hagsten

9