Riksrevisionens styrelses redogörelse angående statens företagsfrämjande insatser och prioriterade gruppers företagande

Framställning / redogörelse 2007/08:RRS7

1

Redogörelse till riksdagen

SAMMANFATTNING 2007/08:RRS7
2000-08-11 16.42

2007/08:RRS7 SAMMANFATTNING
2000-08-11 16.42

2007/08:RRS7

Riksrevisionens styrelses redogörelse angående statens företagsfrämjande insatser och prioriterade gruppers företagande

Sammanfattning
Riksrevisionen har granskat vilket genomslag riksdagens prioritering av kvinnor och personer med utländsk bakgrund har fått i statens företagsfrämjande insatser. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statens företagsfrämjande insatser - når de kvinnor och personer med utländsk bakgrund? (RiR 2007:11).
Riksrevisionen har i sin granskning visat att de näringspolitiskt prioriterade grupperna - kvinnor samt personer med utländsk bakgrund - i förhållandevis liten utsträckning nås av de allmänt företagsfrämjande insatserna. De insatser som är särskilt inriktade på de prioriterade grupperna anses av Riksrevisionen ha begränsad betydelse, även om de haft ett värde för dem som deltagit.
Styrelsen konstaterar att det finns flera mål, prioriteringar och principer som bör följas av de myndigheter som ger stöd till företagsfrämjande insatser. Tillväxt och sysselsättning ses som övergripande mål, samtidigt som kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska prioriteras vid stödgivningen. Härtill kommer lagstiftning som innebär förbud mot diskriminering samt riksdagens generella uttalanden och beslut om integrations- och jämställdhetspolitik. Den beslutade integrationspolitiken innebär att personer med utländsk bakgrund inte ska särbehandlas till följd av sitt ursprung.
Resultatet av Riksrevisionens granskning bör enligt styrelsens mening ses mot bakgrund av ovan redovisade oklarheter i premisserna för stödgivningen. En ökad klarhet vore självfallet önskvärd. Med detta överlämnas denna redogörelse till riksdagen.

2007/08:RRS7

2

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 2007/08:RRS7
2000-08-11 16.42

2007/08:RRS7 SAMMANFATTNING
2000-08-11 16.42

Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 2
Styrelsens redogörelse 3
Riksrevisionens granskning 4
Granskningens motiv och inriktning 4
Politiska mål för nyföretagandet 4
Frågeställningar 5
Näringslivet kan främjas på många sätt 5
Vad som ingår i granskningen 5
Principer för företagsfrämjande insatser 6
Tillväxt och sysselsättning är övergripande mål 6
Prioriteringar i den regionala utvecklingspolitiken 6
Diskriminering, integration och jämställdhet 6
De granskade insatserna 7
Nitton program genom Nutek 7
Lånefinansiering och affärsutveckling genom Almi 7
Stöd till start av näringsverksamhet genom Arbetsmarknadsverket 8
Särskilda satsningar inriktade på de prioriterade grupperna 9
Slutsatser av granskningen 9
Prioriteringen får litet genomslag 9
Regeringen har inte förtydligat prioriteringen 10
Särskilda satsningar har begränsad betydelse 10
Riksrevisionens bedömningar och rekommendationer 11
Rekommendationer till regeringen 11
Rekommendationer till Verket för näringslivsutveckling (Nutek) 11
Rekommendationer till Almi Företagspartner AB 11
Styrelsens överväganden 13

2007/08:RRS7

3

Styrelsens redogörelse

INNEHåLLSFöRTECKNING 2007/08:RRS7
2000-08-11 16.42

2007/08:RRS7 INNEHåLLSFöRTECKNING
2000-08-11 16.42

Riksrevisionens styrelse överlämnar denna redogörelse till riksdagen.

Stockholm den 30 augusti 2007
På Riksrevisionens styrelses vägnar

Eva Flyborg

Karin Rudberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eva Flyborg (fp), Tommy Waidelich (s), Anne-Marie Pålsson (m), Ewa Thalén Finné (m), Alf Eriksson (s), Per Rosengren (v), Björn Hamilton (m), Margareta Andersson (c), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Helena Höij (kd).

2007/08:RRS7

4

Riksrevisionens granskning

RIKSREVISIONENS GRANSKNING 2007/08:RRS7

2007/08:RRS7 RIKSREVISIONENS GRANSKNING

Riksrevisionen har granskat vilket genomslag riksdagens prioritering av kvinnor och personer med utländsk bakgrund har fått i statens företagsfrämjande insatser. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statens företagsfrämjande insatser - når de kvinnor och personer med utländsk bakgrund? (RiR 2007:11). Rapporten publicerades i juni 2007.
Granskningens motiv och inriktning
Ett starkt näringsliv är enligt regeringen och riksdagen en förutsättning för att skapa tillväxt och sysselsättning. Förutsättningarna att driva företag är dock varierande. Företagsklimatet i Sverige anses generellt sett vara bra för stora och väletablerade företag denna bedömning har enligt Riksrevisionen gjorts av både den nuvarande och den tidigare regeringen. För nya och små företag anses tillväxtförutsättningarna vara betydligt sämre.
Den helt övervägande delen av företagen i Sverige är relativt små. Av rapporten framgår att ca 99 % av företagen har mindre än 50 anställda. Omkring 25 % av företagen drivs av kvinnor och omkring 12 % drivs av personer med utländsk bakgrund. Personer med utländsk bakgrund är företagare i något större utsträckning än personer med svensk bakgrund, detta enligt Integrationsverkets statistikrapport som refereras av Riksrevisionen. Av de nya företagen år 2005 startades omkring en tredjedel av kvinnor och knappt en femtedel av personer med utländsk bakgrund.
Politiska mål för nyföretagandet
Riksdagen har uttalat att nyföretagandet i Sverige bör öka. Kvinnor och personer med utländsk bakgrund ses som en delvis outnyttjad potential för att åstadkomma fler och växande företag. Flera studier har också visat att dessa grupper möter särskilda hinder i sitt företagande, t.ex. vid ansökan om lån. Riksdagen har därför vid flera tillfällen ställt sig bakom uttalanden om att statens företagsfrämjande insatser ska inriktas mot kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Riksrevisionen har nu granskat genomslaget av riksdagens och regeringens prioritering av dessa gruppers företagande.
Frågeställningar
Granskningen utgår från följande övergripande fråga: Får riksdagens prioritering av kvinnor och personer med utländsk bakgrund genomslag i de statligt finansierade företagsfrämjande insatserna? För att besvara denna fråga har information inhämtats inom följande områden:

Är styrningen anpassad till de prioriterade gruppernas företagande?
Når staten kvinnor och personer med utländsk bakgrund med de företagsfrämjande insatserna?
Initieras särskilda satsningar för prioriterade gruppers företagande på tydliga grunder?
Näringslivet kan främjas på många sätt
Staten kan indirekt främja företagandet genom att exempelvis satsa på utbildning eller utforma skatter och regelsystem så att företagande underlättas. Riksrevisionens aktuella granskning avser de mer direkta insatser som staten gör för att främja företagande.

Sådana insatser kan t.ex. innebära att staten ger lånefinansiering till företag eller ger stöd för kompetensutveckling och utveckling av nya produkter.
Av rapporten framgår att de företagsfrämjande insatserna genomförs i ett komplicerat system med initiativ och finansiering från flera områden, främst näringspolitik, regional utvecklingspolitik, arbetsmarknadspolitik och forskningspolitik. Områdena har liknande mål men olika betoning och förutsättningar. Även EU har styrt inriktningen av de företagsfrämjande insatserna genom bl.a. strukturfondsmedel och regleringar. Det finns en mängd offentliga och privata aktörer, framför allt på regional och lokal nivå, som arbetar med att främja näringslivets utveckling genom information, rådgivning och finansiering. De statliga insatserna genomförs ofta i samarbete med dessa. Statliga medel förmedlas dels nationellt genom framför allt Nutek, dels regionalt genom länsstyrelserna.
Vad som ingår i granskningen
De insatser som granskats av Riksrevisionen har valts utifrån följande huvudprinciper: Insatserna ska helt eller delvis finansieras av staten på nationell nivå och de ska vara inriktade mot att direkt främja och underlätta företagandet, dvs. nyföretagande och utveckling av existerande företag. Insatserna ska också vara inriktade mot eller möjliga att rikta mot de prioriterade gruppernas företagande. Granskningen omfattar inte satsningar på forskning och innovation eller rent attitydskapande åtgärder vars syfte är att få fler personer att bli företagare.
De olika stödformer som omfattas av Riksrevisionens granskning beskrivs närmare i ett särskilt avsnitt.
Principer för företagsfrämjande insatser
Av Riksrevisionens rapport framgår att regeringen och riksdagen har förhållandevis komplexa mål och prioriteringar när det gäller stödet till företagande. Tillväxt och sysselsättning är övergripande mål, samtidigt som vissa prioriteringar ska göras, dock under restriktioner som bestäms av principer och lagstiftning rörande diskriminering, integration och jämställdhet.
Tillväxt och sysselsättning är övergripande mål
Kvinnor och personer med utländsk bakgrund ses av riksdagen och regeringen som en outnyttjad potential när det gäller att få fler och växande företag. Tillväxt och sysselsättning är de övergripande målen, något som också framgår av reglerna för statligt stöd till näringslivet. Enligt dessa regler ska staten bara lämna stöd till näringslivet om verksamheten bedöms vara eller kunna bli lönsam från företagsekonomisk synpunkt.
Samtidigt ska staten vara återhållsam med direkt företagsfrämjande insatser. En grundläggande restriktion är att insatserna ska vara marknadskompletterande, vilket innebär att staten inte ska tillhandahålla tjänster som finns tillgängliga på den privata marknaden. Åtgärderna ska dessutom löpande följas upp, utvärderas och omprövas. Antalet åtgärder bör enligt regeringen efterhand minska och hanteringen förenklas.

Prioriteringar i den regionala utvecklingspolitiken
Inriktningen av den regionala utvecklingspolitiken och delar av näringspolitiken behandlades av riksdagen hösten 2001. Enligt propositionen borde prioriteringarna i ett nationellt perspektiv göras tydligare: "Generellt sett bör insatserna riktas till företag och företagare i tidiga skeden, till grupper som har högre trösklar till företagande och till företag i regioner där marknaden inte fungerar tillfredsställande." Vidare skrev regeringen att "åtgärderna ska utgå från de nationella jämställdhetsmålen och således komma kvinnor och män till lika stor del".
Prioriteringen av kvinnor och personer med utländsk bakgrund har också betonats av näringsutskottet vid senare tillfällen, bl.a. i mars 2006. Statsmakternas insatser för att "bistå olika grupper som är underrepresenterade när det gäller företagande eller som på andra sätt kan tänkas möta särskilda hinder" ses av utskottet som en prioriterad fråga.
Diskriminering, integration och jämställdhet
Riksdagen har också ställt sig bakom mer generella uttalanden och beslut om diskriminering samt integrations- och jämställdhetspolitik. Lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering syftar till att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. I lagen förbjuds diskriminering i olika situationer, bl.a. i samband med start och bedrivande av näringsverksamhet.
Riksrevisionen erinrar också om inriktningen av den nya integrationspolitiken som beslutades av riksdagen år 1997. Denna ska motverka ett synsätt där människor grupperas efter etnisk härkomst. Säråtgärder riktade mot invandrare som grupp ska begränsas till introduktion av nyanlända flyktingar.
Även jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla politikområden. Till skillnad från integrationspolitiken bygger dock jämställdhetspolitiken på att särskilda, riktade insatser kan göras för att nå målen.
De granskade insatserna
Riksrevisionen har i sin rapport beskrivit alla de olika slag av företagsfrämjande insatser som ingår i granskningen. Några sammanfattande uppgifter presenteras här.
Nitton program genom Nutek
Verket för näringslivsutveckling (Nutek) ska enligt sin instruktion arbeta för att stärka näringslivets förutsättningar och främja den regionala utvecklingen. Nuteks företagsfrämjande insatser består till stor del av att man fördelar medel till tidsbegränsade projekt som genomförs av olika statliga och icke-statliga aktörer. Projekten drivs inom ramen för större program. Ett program kan definieras som en i tiden avgränsad samling projekt med ett gemensamt syfte. Programmen syftar till att stödja enskilda företag eller företagare, stödja vissa företag i nätverk eller kluster samt påverka strukturer. Granskningen omfattar 19 av Nuteks pågående och nyligen avslutade program, varav de flesta syftar till att stödja enskilda företag eller företag i nätverk. Avgränsningen beskrivs närmare i rapporten.

Lånefinansiering och affärsutveckling genom Almi
Almi är en statlig koncern som består av moderbolaget Almi Företagspartner AB och 21 regionala dotterbolag. Dotterbolagen ägs till 51 % av staten och till 49 % av ett eller flera regionala organ, framför allt landsting eller regionala självstyrelseorgan. Almis verksamhet finansieras främst genom anslag från staten och de regionala ägarna. De statliga medlen består av ett årligt anslag via Nutek, vilket enligt Nuteks regleringsbrev bör uppgå till 135 miljoner kronor för år 2007. En mindre del av verksamheten finansieras med kundintäkter.
Almi har två huvudsakliga verksamhetsgrenar: lånefinansiering till små och medelstora företag samt affärsutveckling. Koncernen ska fungera marknadskompletterande för sin målgrupp, dvs. erbjuda tjänster som dessa företag inte kan erhålla på marknaden.
Verksamhetsgrenen lånefinansiering innebär att Almi erbjuder olika låneformer till både nya och etablerade företag. Den marknadskompletterande rollen innebär att Almi förväntas ta större risker än vad bankerna gör. Det betyder att Almis lån generellt ska ha en högre ränta än bankernas lån.
Verksamhetsgrenen affärsutveckling omfattar rådgivning till företagare och olika utvecklingsprojekt. Enklare rådgivning och information till småföretagare är kostnadsfri medan mer omfattande affärsutveckling är avgiftsbelagd. Även affärsutvecklingen ska vara marknadskompletterande, vilket betyder att Almi bara ska erbjuda konsultinsatser där utbudet på den privata marknaden inte är tillfredsställande. Det innebär att varje regionalt Almi-bolag anpassar sin verksamhet efter situationen på den regionala marknaden.
Stöd till start av näringsverksamhet genom Arbetsmarknadsverket
Stöd till start av näringsverksamhet (starta-eget-bidrag) är en arbetsmarknadspolitisk insats som fungerar som ett tillskott till företagarens försörjning när denne bygger upp sitt företag. Det är ett s.k. aktivitetsstöd som normalt uppgår till samma belopp som arbetslöshetsersättningen fem dagar i veckan för den som tidigare arbetat heltid. Stödet kan som mest betalas ut under sex månader. Landets arbetsförmedlingar sköter hanteringen av stödet.
Stödet kan ges till personer som är eller riskerar att bli arbetslösa, men stödgivningen måste samtidigt ta näringspolitiska hänsyn. För att få stöd måste mottagaren kunna visa att affärsidén är så lönsam att den kan ge varaktig sysselsättning och försörjning. Stödet får inte heller snedvrida konkurrensen på marknaden. För att kunna bedöma om affärsidén är tillräckligt lönsam och att konkurrensen inte snedvrids köper arbetsförmedlingarna in tjänster från olika konsulter. Dessa konsulter kommer ofta från det regionala Almibolaget.
I jämförelse med de flesta andra företagsfrämjande insatser är stödet till start av näringsverksamhet relativt omfattande.

Kostnaden för detta arbetsmarknadspolitiska stöd var 840 miljoner kronor för år 2006, vilket var mer än tre gånger så mycket som hela anslaget för näringspolitiska insatser samma år (275 miljoner kronor). Omfattningen av stöden har dock ändrats. För 2007 har regeringen kraftigt minskat anslaget till arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, där bl.a. stödet till start av näringsverksamhet ingår. Anslaget har minskat från 13 till 7 miljarder kronor. Programverksamheten minskar därför överlag fr.o.m. 2007, något som enligt Riksrevisionen även väntas påverka stödet till start av näringsverksamhet.
Särskilda satsningar inriktade på de prioriterade grupperna
De särskilda satsningar som ingår i granskningen är Nuteks program för kvinnors respektive invandrares företagande, Resurscentrum för kvinnor samt Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum som erbjuder rådgivning till personer med utländsk bakgrund. De särskilda satsningarna uppgår sammantaget till 64 miljoner kronor år 2006 och 120 miljoner kronor år 2007. Ökningen beror på ett nytt program för kvinnors företagande.
Slutsatser av granskningen
Granskningen visar att den prioritering av kvinnor och personer med utländsk bakgrund som riksdagen ställt sig bakom i praktiken har fått litet genomslag i de företagsfrämjande insatserna. Regeringen har inte förtydligat hur prioriteringen av kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska tolkas och genomföras. De satsningar som inriktats speciellt mot kvinnor och personer med utländsk bakgrund har enligt Riksrevisionen begränsad betydelse.
Prioriteringen får litet genomslag
Nuteks program når de prioriterade grupperna i mycket liten utsträckning, konstaterar Riksrevisionen. Flera av Nuteks program har utformats på ett sätt som i praktiken gör det svårt att inkludera kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Endast för ett fåtal av programmen har verket formulerat tydliga mål för dessa målgrupper. Nutek har inte heller konsekvent följt upp gruppernas deltagande i programmen.
Almis lånefinansiering når kvinnor och personer med utländsk bakgrund i en utsträckning som ungefär motsvarar dessa gruppers andel av företagarna. Riksrevisionen har dock observerat en stor regional variation. Riksrevisionen anser att Almi genom sin lånefinansiering i större utsträckning skulle kunna underlätta företagandet för kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
När det gäller Almis affärsutveckling - dvs. rådgivning och projektverksamhet riktad till företag - konstaterar Riksrevisionen att det finns brister i uppföljningen. Denna verksamhetsgren omfattar drygt 60 % av Almikoncernens samlade personalresurser. Trots detta följer Almi inte upp i vilken utsträckning man i affärsutvecklingen når kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
Det arbetsmarknadspolitiska stödet till näringsverksamhet (starta-eget- bidraget) når i förhållandevis stor utsträckning kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

Av dem som fick stödet under år 2005 var 40 % kvinnor och drygt 18 % födda utanför Norden. Fördelningen beror dock inte på att dessa grupper prioriterats vid stödgivningen, framhåller Riksrevisionen. Enligt länsarbetsnämnderna är det inte relevant att prioritera utifrån kön eller härkomst. Det avgörande är den sökandes affärsidé och hur man bedömer hans eller hennes möjligheter att livnära sig på sitt företag.
Riksrevisionen pekar också på att anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskats kraftigt från år 2007. Andelen kvinnor och personer med utländsk bakgrund som får del av stödet kan då, enligt Riksrevisionen, komma att minska.
Regeringen har inte förtydligat prioriteringen
En viktig orsak till att prioriteringen fått så litet genomslag är enligt Riksrevisionen att varken den tidigare eller den nuvarande regeringen har förklarat hur prioriteringen ska tolkas. Riksrevisionen konstaterar att den prioritering som riksdagen ställt sig bakom i flera avseenden är otydlig och svår för de granskade organisationerna att tillämpa. Det är svårt att veta om prioriteringen ska ses som ett medel för att skapa tillväxt eller om den ska ses som ett mål i sig.
Riksrevisionen anser att det för flera av stödformerna är otydligt hur prioriteringen dels ska förhålla sig till andra mål, dels ska genomföras i praktiken. Målgrupperna är inte heller tydligt definierade, särskilt inte gruppen personer med utländsk bakgrund. Riksrevisionen påpekar även att integrationspolitiken förutsätter att personer och grupper inte ska pekas ut utifrån sin härkomst. Insatser ska i stället anpassas utifrån olika individers behov.
Granskningen visar även att regeringen tidigare inte ställt tillräckligt tydliga krav på Nutek, Almi och Arbetsmarknadsverket att inrikta verksamheten mot kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Från och med 2007 har regeringen dock ökat kraven på Nutek och Almi att inrikta verksamheten mot dessa målgrupper. Riksrevisionen anser att det är viktigt att regeringen också förtydligar hur prioriteringen ska tolkas.
Särskilda satsningar har begränsad betydelse
De särskilda satsningarna - dvs. satsningar som specifikt riktas mot kvinnor och personer med utländsk bakgrund - har enligt Riksrevisionen haft ett värde för dem som deltagit. Riksrevisionen menar dock att satsningarna endast får en marginell betydelse för de prioriterade gruppernas företagande.
Ett skäl till detta är att satsningarna har ganska liten omfattning. Regeringen har visserligen avsatt 80 miljoner kronor för kvinnors företagande fr.o.m. 2007 och 20 miljoner kronor för invandrares företagande fr.o.m. 2008. Det är en markant ökning jämfört med tidigare år, men ändå lite jämfört med de allmänt företagsfrämjande insatserna. Riksrevisionen framhåller även att den verksamhet som stöds med särskilda satsningar riskerar att bli beroende av de öronmärkta pengarna.

När medlen är slut upphör i många fall också satsningen. Detta har enligt Riksrevisionen framkommit i tidigare utvärderingar av dessa satsningar.
Riksrevisionens bedömningar och rekommendationer
Riksrevisionens bedömning är att det finns utrymme för att i större utsträckning inkludera kvinnor och personer med utländsk bakgrund i statens allmänna företagsfrämjande insatser. Riksrevisionen framhåller också att prioriteringen i flera avseenden är otydlig och svår för de granskade organisationerna att tillämpa.
Riksrevisionen anser att kvinnor och personer med utländsk bakgrund måste inkluderas i de allmänna satsningarna för att prioriteringen ska få genomslag. Att initiera särskilda satsningar kan inte ses som den huvudsakliga metoden att få till stånd prioriteringen, detta för att särskilda satsningar i allmänhet är av tillfällig natur och dessutom förhållandevis små. De särskilda satsningarna bör enligt Riksrevisionens mening i stället användas i försökssyfte, för att bedöma om en verksamhet eller arbetsmetod på sikt kan användas i ordinarie verksamhet eller för enstaka punktinsatser där behovet bedömts vara stort.
Mot denna bakgrund har Riksrevisionen lämnat följande rekommendationer.
Rekommendationer till regeringen
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen

tydliggör hur prioriteringen av kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska förhålla sig till andra inriktningar och mål i uppdragen till Nutek, Almi Företagspartner AB och Arbetsmarknadsverket,
är tydlig med vilken målgrupp som avses för en viss satsning i uppdragen till Nutek, Almi Företagspartner AB och Arbetsmarknadsverket,
överväger om stödet till start av näringsverksamhet bör få en tydligare inriktning mot prioriterade grupper,
löpande följer upp i vilken mån statens samlade företagsfrämjande insatser kommer de prioriterade grupperna till del. Det är viktigt för att riksdagen ska få information om hur prioriteringen som helhet får genomslag.
Rekommendationer till Verket för näringslivsutveckling (Nutek)
Riksrevisionen rekommenderar att Nutek

analyserar behovet hos de prioriterade målgrupperna innan man initierar ett program samt
följer upp andelen deltagande kvinnor och personer med utländsk bakgrund i alla program som riktar sig till företag eller företagare.

Rekommendationer till Almi Företagspartner AB
Riksrevisionen rekommenderar att Almi Företagspartner AB

tydliggör hur prioriteringen i praktiken ska genomföras för Almis långivning,
analyserar orsakerna till att man beviljar och avslår lån samt orsakerna bakom branchfördelningen bland Almis låntagare, vilket är viktigt för att säkerställa att kvinnor och personer med utländsk bakgrund inte diskrimineras i långivningen,
följer upp i vilken utsträckning man når kvinnor och personer med utländsk bakgrund i affärsutvecklingsverksamheten.

2007/08:RRS7

13

Styrelsens överväganden

RIKSREVISIONENS GRANSKNING 2007/08:RRS7
2000-08-11 16.42

2007/08:RRS7 RIKSREVISIONENS GRANSKNING
2000-08-11 16.42

Styrelsen har funnit att slutsatserna av den granskning som Riksrevisionen redovisat i rapporten Statens företagsfrämjande insatser - når de kvinnor och personer med utländsk bakgrund? (RiR 2007:11) bör överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse. I anslutning härtill vill styrelsen anföra följande.
Riksrevisionen har i sin granskning visat att de näringspolitiskt prioriterade grupperna - kvinnor samt personer med utländsk bakgrund - i förhållandevis liten utsträckning nås av de allmänt företagsfrämjande insatserna. Ett viktigt skäl till detta är enligt Riksrevisionen att regeringen inte har förtydligat prioriteringens innebörd. Prioriteringen är i flera avseenden otydlig och svår för de stödgivande myndigheterna att tillämpa. De insatser som är särskilt inriktade på de prioriterade grupperna når visserligen fram men anses av Riksrevisionen ha begränsad betydelse, även om de haft ett värde för dem som deltagit.
Styrelsen konstaterar att det finns flera mål, prioriteringar och principer som bör följas av de myndigheter som ger stöd till företagsfrämjande insatser. Tillväxt och sysselsättning ses som övergripande mål, samtidigt som kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska prioriteras vid stödgivningen. Härtill kommer lagstiftning som förbjuder diskriminering i olika situationer, bl.a. i samband med start och bedrivande av näringsverksamhet, samt riksdagens generella uttalanden och beslut om integrations- och jämställdhetspolitik. Riksdagen har tagit ställning för en integrationspolitik som innebär att personer med utländsk bakgrund inte ska särbehandlas till följd av sitt ursprung.
Resultatet av Riksrevisionens granskning bör enligt styrelsens mening ses mot bakgrund av ovan redovisade oklarheter i premisserna för stödgivningen. En ökad klarhet vore självfallet önskvärd. Med detta överlämnas denna redogörelse till riksdagen.

Elanders Gotab, Stockholm 2007

Integrationsverkets statistikrapport kom ut år 2005 och avser förhållandena under en längre period.
Personer med utländsk bakgrund är det uttryck som används av Riksrevisionen för att beteckna den inriktning av de företagsfrämjande insatser som riksdagen har beslutat om. Härmed avses personer som av språkliga eller kulturella skäl möter problem i sitt företagande.
4 § förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet.
Prop. 2001/02:4 s. 157.
Prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118.
Bet. 2005/06:NU13 s. 24 samt bet. 2006/07:NU6 s. 32.
En mer utförlig beskrivning av integrationspolitikens inriktning finns i en tidigare rapport från Riksrevisionen, Från invandrarpolitik till invandrarpolitik (RiR 2005:5).
Prop. 2005/06:155, bet. 2005/06:AU11, rskr. 2005/06:257.
Personer som är bosatta inom stödområde A eller B kan få stöd även om de inte är eller riskerar att bli arbetslösa.
Utvärderingar har bl.a. gjorts av Nutek och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).

bereds i utskott

Händelser

statustext: bereds i utskott Inlämning: 2007-09-13 Bordläggning: 2007-09-18 Hänvisning: 2007-09-20 Motionstid slutar: 2007-10-05

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.