Förslag till disposition av Riksbankens vinst för räkenskapsåret 2016 samt riksbanksfullmäktiges verksamhetsberättelse för 2016

Framställning 2016/17:RB2

Framställning till riksdagen

2016/17:RB2

Förslag till disposition av Riksbankens vinst för räkenskapsåret 2016 samt riksbanksfullmäktiges verksamhetsberättelse för 2016

Sammanfattning

Enligt 10 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ska riksbanksfullmäktige lämna förslag till riksdagen och Riksrevisionen om hur Riksbankens vinst ska disponeras.

Fullmäktige tillämpar sedan flera år en vinstutdelningsprincip som i korthet innebär att 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat för de senaste fem åren ska levereras in till statskassan. Resultatet beräknas exklusive valutakurs- och guldvärdeeffekter men inklusive de priseffekter som redovisas på värderegleringskontot i balansräkningen. För 2016 föreslår fullmäktige därmed en inleverans om 2 500 miljoner kronor. Fullmäktige föreslår också att Riksbanken ska bemyndigas att finansiera extern forskningsrelaterad verksamhet med ett belopp om 60 miljoner kronor. Nettoleveransen till staten föreslås därmed uppgå till 2 440 miljoner kronor.

Fullmäktiges verksamhetsberättelse för 2016 redovisar övergripande vilka ärenden som har behandlats vid fullmäktiges sammanträden (9 tillfällen) under året och vilken information som fullmäktige har fått vid sammanträdena. Verksamhetsberättelsen beskriver även hur fullmäktige har bedrivit sin kontrollerande funktion.

Innehållsförteckning

Bilagor

Förslag till riksdagsbeslut

Fullmäktige föreslår att riksdagen fastställer förslaget till disposition av Riksbankens vinst för räkenskapsåret 2016.

Resultatet för 2016 uppgår till 7 010 miljoner kronor. Fullmäktige föreslår följande disposition av Riksbankens vinst:

2 500 miljoner kronor levereras in till statskassan.

3 773 miljoner kronor förs till Riksbankens dispositionsfond.

737 miljoner kronor förs till Riksbankens resultatutjämningsfond.

Fullmäktige föreslår vidare att Riksbanken ska bemyndigas att finansiera extern forskningsrelaterad verksamhet med ett belopp om 60 miljoner kronor. Finansieringen ska räknas av från den inleverans som fullmäktige har föreslagit. Nettoleveransen till staten föreslås därmed uppgå till 2 440 miljoner kronor.

Fullmäktige föreslår även att inleveransen görs senast en vecka efter riksdagens beslut, lämpligen i samband med att Riksbanken genomför den veckovisa öppna marknadsoperationen.

Stockholm den 10 februari 2017

På fullmäktiges vägnar

SUSANNE EBERSTEIN

/Maria Svalfors

Susanne Eberstein (ordförande), Michael Lundholm (vice ordförande), Hans Hoff, Peter Egardt, Caroline Helmersson Olsson, Olle Felten, Hans Birger Ekström, Anders Karlsson, Roger Tiefensee, Chris Heister och Esabelle Dingizian har deltagit i beslutet.

Eva Julin, Henrik Gardholm och Eric Frieberg har varit föredragande.

Förslag till vinstdisposition för 2016

Riksdagen godkände i anslutning till sin behandling av Riksbankens förvaltning för 2015 (bet. 2015/16:FiU23) att vinstdispositionen för året baserades på 1988 års vinstutdelningsprincip med de kompletteringar av principen som har genomförts sedan dess, vilket också var fullmäktiges förslag. Principen innebär i korthet att 80 procent av de fem senaste årens genomsnittliga resultat, exklusive valutakurs- och guldvärdeeffekter men inklusive de priseffekter som redovisas på värderegleringskontot i balansräkningen, ska levereras in till statskassan. Valutakurs- och guldvärdeeffekterna samt, i normalfallet, 10 procent av det justerade genomsnittliga resultatet ska föras till eller från dispositionsfonden. Det belopp som återstår efter detta förs till eller från resultatutjämningsfonden.

För 2016 tillämpar fullmäktige samma beräkningsgrund. Fullmäktige föreslår också att Riksbanken ska bemyndigas att finansiera extern forskningsrelaterad verksamhet med ett belopp om 60 miljoner kronor. Motiven för denna avsättning presenteras i bilaga 1.

Fullmäktige har i enlighet med 10 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank fått en redovisning för räkenskapsåret 2016 från direktionen. Fullmäktige konstaterar att Riksbanken redovisar en vinst för 2016 på 7 010 miljoner kronor. I enlighet med 1988 års vinstutdelningsprincip och kompletteringarna av denna görs följande justeringar av det redovisade resultatet vid beräkningen av det inleveransgrundande resultatet:

Det redovisade resultatet har påverkats positivt av en valutakursvinst om 3 456 miljoner kronor. Denna vinst exkluderas vid beräkningen.

Det redovisade resultatet har inte påverkats av någon guldvärdeeffekt och därför görs heller ingen justering för någon sådan effekt.

En prisvinst om 5 297 miljoner kronor har bokförts som en priseffektökning på värderegleringskontot i balansräkningen. Fullmäktige har inkluderat denna vinst vid beräkningen av vinstdispositionen.

Fullmäktige föreslår enligt redovisningen nedan en inleverans till statskassan om 2 500 miljoner kronor.

Valutakursvinsten förs till dispositionsfonden. Dit förs även 10 procent av det genomsnittliga justerade resultatet. Eftersom den föreslagna inleveransen och överföringen till dispositionsfonden är lägre än årets redovisade resultat föreslår fullmäktige att resterande 737 miljoner kronor förs till resultatutjämningsfonden. Beräkningsunderlaget för vinstdispositionsförslaget framgår av bilaga 2.

Riksrevisionen har i samband med den årliga granskningen av
Riksbankens årsredovisning också granskat vinstdispositionsförslaget även om Riksrevisionen inte har någon skyldighet att uttala sig om förslaget i sig.
Riksrevisionen har inte noterat några avvikelser från den tidigare använda vinstutdelningsprincipen.

Resultatet för 2016 uppgår till 7 010 miljoner kronor. Fullmäktige beslutade den 10 februari 2017 att lämna följande förslag till disposition av Riksbankens vinst:

2 500 miljoner kronor levereras in till statskassan.

3 773 miljoner kronor förs till Riksbankens dispositionsfond.

737 miljoner kronor förs till Riksbankens resultatutjämningsfond.

Fullmäktige föreslår vidare att Riksbanken ska bemyndigas att finansiera extern forskningsrelaterad verksamhet med ett belopp om 60 miljoner kronor. Finansieringen ska räknas av från den inleverans som fullmäktige har föreslagit. Nettoleveransen till staten föreslås därmed uppgå till 2 440 miljoner kronor.

Fullmäktige föreslår även att inleveransen görs senast en vecka efter riksdagens beslut, lämpligen i samband med att Riksbanken genomför den veckovisa öppna marknadsoperationen.

Fullmäktiges verksamhetsberättelse

Riksbanksfullmäktige har elva ledamöter och lika många suppleanter. Ledamöterna utses av riksdagen efter allmänna val för en mandatperiod på fyra år. Fullmäktige väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Sedan den 14 oktober 2014 består fullmäktige av följande ledamöter: Susanne Eberstein (ordförande), Michael Lundholm (vice ordförande), Hans Hoff, Peter Egardt, Caroline Helmersson Olsson, Olle Felten (sedan den 11 januari 2017), Hans Birger Ekström, Anders Karlsson, Roger Tiefensee, Agneta Börjesson och Chris Heister. Suppleanter är Catharina Bråkenhielm, Elisabeth Björnsdotter Rahm, Tommy Waidelich, Oskar Öholm, Ann-Kristine Johansson, Mikael Eskilandersson (sedan den 11 januari 2017), Carl B Hamilton, ClasGöran Carlsson, Karin Nilsson, Esabelle Dingizian (sedan den 2 december 2014) och Stefan Attefall.

Fullmäktiges uppgifter

Fullmäktige utser ledamöterna i Riksbankens direktion och beslutar om deras löne- och anställningsvillkor. Fullmäktige fastställer Riksbankens arbetsordning där Riksbankens övergripande organisation och regleringen av vissa lednings- och beslutsfrågor anges. Fullmäktige beslutar också om utformningen av sedlar och mynt.

Vidare lämnar fullmäktige förslag till riksdagen om hur Riksbankens resultat ska disponeras samt yttrar sig till riksdagen i frågan om direktionsledamöternas ansvarsfrihet.

Fullmäktige har dessutom, enligt förarbetena 1997/98 till ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, till uppgift att följa och kontrollera hur Riksbanken bedriver sin verksamhet och hur direktionsledamöterna leder verksamheten. Fullmäktige utövar sin kontroll bland annat genom att fullmäktiges ordförande och vice ordförande är närvarande vid direktionens sammanträden. Ordföranden och vice ordföranden har också rätt att yttra sig under dessa sammanträden, men de har inte förslags- eller rösträtt. Fullmäktige har även en revisionsfunktion vars arbete utförs av en upphandlad konsult.

Fullmäktige lämnar remissyttranden inom sitt verksamhetsområde, och direktionen samråder med fullmäktige om framställningar och formella skrivelser med förslag till riksdagen och regeringen som avser ändringar i författningar eller andra åtgärder från statens sida.

Ordföranden och vice ordföranden lämnar en redovisning om fullmäktiges arbete inför riksdagens finansutskott. Detta sker vanligtvis två gånger om året.

Fullmäktiges verksamhet under 2016

Under året sammanträdde fullmäktige vid 9 tillfällen.

Vid sitt sammanträde den 10 juni 2016 beslutade fullmäktige att förlänga mandatet för Per Jansson som direktionsledamot med fem år från och med den 1 januari 2017.

Fullmäktige beslutade under året om direktionsledamöternas anställningsvillkor och tog även ställning till deras sidouppdrag.

Sedlar och mynt

Fullmäktige fick under året löpande information om det fortsatta arbetet med den nya svenska sedel- och myntserien och inlösen av ogiltiga sedlar. Fullmäktiges ordförande uppmärksammades vid introduktionen av de nya 100- och 500-kronorssedlarna i oktober som den första kvinnan i Sverige med sin namnteckning på sedlarna.

I anslutning till frågor knutna till sedel- och myntutbytet har även frågan om bankernas ansvar för kontanter och allmänhetens möjligheter att sätta in kontanter berörts vid ett flertal tillfällen. Anledningen har varit allmänhetens oro över att inte kunna använda sig av kontanter.

Beredningsgruppen för utformning av sedlar och mynt diskuterade under året frågan om hur Riksbankens roll i den svenska sedel- och mynthistorien eventuellt kan uppmärksammas i samband med att Riksbanken år 2018 har varit landets centralbank i 350 år. Gruppens förslag var att en minnessedel i form av en 100-kronorssedel skulle ges ut i samband med jubileet. Förslaget presenterades för och diskuterades med direktionen. Direktionen valde slutligen att inte ge ut någon minnessedel utan att i stället låta ta fram en sedelfolder med en presentation av Riksbankens sedelhistoria.

Beredningsgruppen har bestått av sex ledamöter från fullmäktige medan statsheraldikern, chefen för Kungl. Myntkabinettet samt en företrädare för vardera Nationalmuseum och Konstakademien har erbjudits att delta som experter i gruppen. Gruppen har letts av fullmäktigeledamoten Peter Egardt.

Remissyttranden

Vid sitt sammanträde i mars beslutade fullmäktige om ett eget yttrande över betaltjänstutredningens delrapport om EU-direktivet om tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner. Fullmäktige välkomnade att ett genomförande av direktivet ger bra möjlighet för att åstadkomma en bättre balans mellan utbud och efterfrågan på vissa grundläggande betaltjänster, speciellt insättning och uttag av kontanter. Fullmäktige delade även de mer ingående kommentarer om rapportens innehåll som lämnades i ett separat yttrande från direktionen.

I mars beslutade fullmäktige även om ett eget yttrande över remissen av finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015 (Goodfriend och King) i de delar som ligger inom fullmäktiges ansvarsområde. I yttrandet välkomnade fullmäktige rapportens övervägande positiva omdömen om Riksbankens arbete med penningpolitik och finansiell stabilitet liksom rekommendationen om en översyn av riksbankslagen. Fullmäktige påtalade särskilt vikten av att i den kommande utredningen se över verksamhetsområdet finansiell stabilitet och den rollfördelning som i dag finns mellan regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden. I samband med fullmäktiges behandling av remissen informerades fullmäktige även om innehållet i yttrandet från direktionen.

Riksbankens Jubileumsfond

Fullmäktige beslutade i april att, som ersättare för Hans Mertzig, nominera Jan Häggström till styrelseledamot i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond för återstoden av mandatperioden, till och med den 31 oktober 2016. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget den 20 april.

Vid sitt sammanträde i augusti beslutade fullmäktige att nominera Jan Häggström till ledamot i fondens styrelse för nästkommande mandatperiod den 1 november 2016 till och med den 31 oktober 2020. Riksdagen beslutade den 26 oktober även här i enlighet med förslaget.

Samråd med direktionen

Direktionen samrådde med fullmäktige vid två tillfällen om tre framställningar till riksdagen avseende lån till Internationella valutafonden (IMF).

Vidare samrådde direktionen om två framställningar till regeringen, en om modernisering av äldre lagar som påverkar Riksbankens beredskapsansvar och en om statistikärende.

Uppföljning av direktionens arbete

En del av fullmäktiges kontroll utövades genom att fullmäktiges ordförande och vice ordförande följde direktionens arbete under året, bland annat genom att utnyttja sin rätt att delta i alla direktionens sammanträden och i en del informella möten.

Direktionens ledamöter deltog normalt i fullmäktiges sammanträden och lämnade då regelbundna redogörelser för viktigare beslut och händelser i Riksbankens verksamhet. De redogjorde exempelvis för den aktuella penningpolitiken och arbetet med att övervaka stabiliteten i det finansiella systemet. Ett särskilt fokus har legat på information om direktionens åtgärder för att nå inflationsmålet. Direktionen informerade också om läget på de finansiella marknaderna, i såväl Sverige och Europa som globalt. Vid fullmäktiges sammanträde i augusti redogjorde direktionen för riksdagens behandling av utvärderingen av Riksbankens penningpolitik 2010–2015 och förslaget till utredning av riksbankslagen. Direktionen informerade även om det fortsatta interna arbetet med relaterade frågor.

Vidare fick fullmäktige löpande information om uppföljningen av budgeten och verksamhetsplanen, om uppföljningen av finansiella och operativa risker samt resultatet i kapitalförvaltningen, om utfallet i övrigt av verksamheten och om internrevisionens verksamhet.

Fullmäktige fick dessutom information om de remissyttranden som direk-tionen beslutade om under året.

Direktionen informerade löpande om viktiga internationella möten och om viktiga diskussioner inom olika internationella organ. Vidare fick fullmäktige löpande information om Riksbankens åtaganden gentemot IMF. Fullmäktige fick även information om pågående diskussioner om en styrelsereform i Bank for International Settlements (BIS).

Fullmäktige fick löpande information om förberedelsearbetet för Riks-bankens 350-årsjubileum 2018.

För att få kompletterande information deltog fullmäktige i temaluncher där direktionen gav fördjupad information i olika aktuella verksamhetsfrågor. De teman som behandlades var finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015, Riksbankens investeringspolicy, det ekonomiska läget i euroområdet och övriga världen, Riksbankens diskussioner kring målvariabler och intervall i den penningpolitiska strategin, resultatet av Riksbankens målgruppsanalys samt frågor om betalningar och kontantmarknaden.

Fullmäktiges granskning av Riksbankens verksamhet

Fullmäktige granskar Riksbankens verksamhet genom sin revisionsfunktion. KPMG AB innehade uppdraget för fullmäktiges räkning till och med den 31 mars 2016. Efter upphandling av ny konsult innehas uppdraget under perioden den 1 april 2016 till och med den 31 mars 2018 av Transcendent Group AB.

Fullmäktige fastställer årligen en plan för revisionsfunktionens arbete. Under det första kvartalet 2016 rapporterade KPMG sina granskningar av utövande av tjänst samt av sedelutbytet. Revisionsplanen för 2016/17 omfattar förutom den årligen återkommande granskningen av regelefterlevnaden, inklusive direktionsledamöternas utövande av tjänst, även en granskning av försvarslinjerna samt av personskyddet. De båda sistnämnda granskningarna kommer att genomföras under det första kvartalet 2017.

Fullmäktige fick även information om Riksrevisionens årliga granskning av Riksbankens verksamhet. Riksrevisionen redovisar resultaten av sin granskning för fullmäktige dels inför och i samband med fullmäktiges beslut om förslag till vinstdisposition, dels när Riksrevisionen har slutfört sin granskning.

Bilaga 1

Finansiering av extern forskningsrelaterad verksamhet

Bakgrund

Riksbankens kompetensförsörjning är beroende av att det finns ett kontinuerligt flöde av välutbildade personer med forskarutbildning och grundläggande högskoleutbildning från svenska lärosäten. Det är särskilt viktigt att grundutbildning, forskarutbildning och forskning sker på områden som omfattar eller ligger nära Riksbankens två kärnområden, det vill säga penningpolitik respektive finansiell stabilitet, det senare kallas inom universitetsvärlden vanligen för bankväsende och finansiella marknader. I dagsläget kan svensk grundutbildning inom nationalekonomi och finansiell ekonomi sägas leva upp till det önskemålet. Inom Riksbankens båda kärnområden finns dock inte tillräckligt med personer med spjutspetskompetens som kan handleda doktorander, även om god forskning på dessa områden bedrivs vid svenska lärosäten.

Överväganden

Finansiering av extern forskningsrelaterad verksamhet

Återväxten av kvalificerade forskare inom Riksbankens kärnområden behöver förstärkas. Ett sätt att tillgodose detta intresse är att inrätta två professurer – en för respektive forskningsområde. Ett sådant beslut skulle medföra flera goda effekter. För det första skulle professurerna gynna de båda forskningsområdenas närvaro i svensk samhällsvetenskaplig forskning, forskarutbildning och grundutbildning. För det andra skulle professurerna på sikt öka antalet presumtiva medarbetare i Riksbanken med relevant kompetensprofil. Ett tredje argument för att skapa professurerna är att de skulle leda till en allmän kompetenshöjning inom Riksbankens båda kärnområden hos forskarutbildade personer i Sverige.

De två forskningsområdena är starkt förknippade med Riksbankens verksamhet. Med hänsyn till detta och till de fördelar som redovisats ovan föreslås att Riksbanken får rätt att medverka till att skapa och finansiera två professurer. Finansieringen behöver inte nödvändigtvis avse endast professurer. Eftersom syftet med finansieringen är att öka antalet doktorander kan det vara lämpligt att komplettera professurerna med doktorandtjänster inom ramen för det föreslagna finansieringsbeloppet. I båda fallen rör det sig alltså om riksbanksextern forskningsrelaterad verksamhet, vari även ingår vissa undervisningsmoment.

Riksbanken bedömer att det är rimligt att begränsa finansieringen tidsmässigt. Av principiella skäl bör den här typen av finansiering endast undantagsvis ske i evig tid. Finansieringstiden bör dock inte vara alltför kort eftersom detta skulle kunna avhålla lämpliga kandidater från att söka de tilltänkta tjänsterna. Riksbanken bedömer att en lämplig finansieringsperiod bör uppgå till tolv år. Denna tidsperiod bör därför ligga till grund för det högsta belopp som Riksbanken ska få avsätta inom ramen för denna framställning. Med hänsyn tagen till beräknade marknadslöner och till de administrativa kostnader som finansieringsprogrammet kan antas medföra bör storleken på det sammanlagda beloppet inte behöva överstiga 60 miljoner kronor. Det förutsätts då att finansieringen sprids ut så jämnt som möjligt över de tolv åren.

Behov av riksdagsbeslut

Enligt 1 kap. 1 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) får Riksbanken endast bedriva eller ta del i sådan verksamhet som enligt lag ankommer på Riksbanken. Finansiering av extern forskningsrelaterad verksamhet ligger vid sidan av bankens huvuduppgifter och minskar utrymmet för inleveranser av överskottsmedel till staten. Eftersom det är riksdagen som enligt 10 kap. 4 § första stycket riksbankslagen beslutar hur Riksbankens vinst ska disponeras bör riksdagen godkänna det nu föreslagna finansieringsprogrammet.

I artikel 123 EUF-fördraget och rådets förordning (EG) nr 3603/93 av den 13 december 1993 finns bestämmelser som förbjuder centralbanker att finansiera medlemsstaterna, så kallad monetär finansiering. En extern forsknings-finansiering enligt förslaget kan betraktas som finansiering av den offentliga sektorns åtaganden gentemot tredje man och skulle därmed kunna innebära en otillåten monetär finansiering. EU:s centralbanker har dock rätt att dela ut vinstmedel till staten enligt särskilda nationella regler utan att detta kommer i konflikt med förbudet. Riksbanken tillämpar sedan länge en särskild modell för beräkning av den vinst som banken årligen delar ut till staten. För att forskningsprogrammet ska vara förenligt med bestämmelserna om monetär finansiering bör kostnaderna för programmet avräknas från vinstutdelningen vid nästkommande vinstdispositionsbeslut.

Riksbankens internfinansiering av förslaget

Riksbanken bedriver sedan länge en egen forskningsverksamhet. Därutöver bekostar Riksbanken viss beställningsforskning inom ramen för bankens kärnområden, något som kan jämställas med intern forskningsverksamhet. Riksbankens direktion har förklarat att den i möjligaste mån avser att anpassa budgetutrymmet för dessa verksamhetsgrenar med beaktande av kostnaderna för det tilltänkta finansieringsprogrammet.

Riksbankens 350-årsjubileum

Riksbanken avser att år 2018 uppmärksamma bankens 350-årsjubileum genom en rad aktiviteter. Dessa aktiviteter kommer att rikta sig till flera olika målgrupper regionalt och nationellt. Det övergripande syftet är att utnyttja jubileumsåret för att skapa en aktiv dialog om centralbankers uppdrag och framtida utmaningar för samhällsekonomin. Ett beslut att finansiera extern forskningsrelaterad verksamhet inom Riksbankens kärnområden ligger som tidigare nämnts utanför Riksbankens ordinarie verksamhet. Med hänsyn till ärendets särart finns det anledning att anknyta beslutet till Riksbankens jubileum i linje med instiftandet av Riksbankens Jubileumsfond och av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, vilket i bägge fallen skedde i anslutning till bankens 300-årsjubileum.

Övriga administrativa och principiella aspekter

Bortsett från finansieringsprogrammets längd och dess sammanlagda kostnader innehåller frågan om extern forskningsfinansiering flera delområden av såväl principiell som administrativ natur. De principiella aspekterna rör till exempel huruvida Riksbanken ska ha möjlighet att påverka professorernas och doktorandernas arbete utan att inkräkta på forskningsfriheten. En annan fråga av central betydelse är hur processen vid tillsättningen av professurerna ska vara utformad vad avser behörighetsgrunder, förslagsrätt och remitteringsförfarande. En tänkbar lösning är att tillsättningarna anförtros ett eller flera lärosäten. Det måste i så fall fastställas hur dessa lärosäten ska utses. En ytterligare bedömning som måste göras är om Riksbanken, eller en av Riksbanken utsedd företrädare, ska ha inflytande över tillsättningsbesluten och professorernas och doktorandernas tjänstgöringsvillkor. Riksbankens inflytande över professorernas arbetsförutsättningar måste också begrundas.

Andra mer administrativa frågeställningar rör exempelvis utformningen av finansieringsavtalet, ansvaret för professorstillsättningarna, professurernas längd och övriga villkor samt granskningen och uppföljningen av de löpande beslut som blir en följd av att professurerna inrättas.

Dessa frågeställningar kräver fortsatt utredningsarbete. För att utnyttja de forskningsadministrativa erfarenheter som finns i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond överväger banken att utforma och förverkliga det tilltänkta finansieringsprogrammet i samarbete med Jubileumsfonden.

Riksbanken bedömer att de aspekter som nu har nämnts och andra frågor som rör det praktiska införandet av finansieringsprogrammet inte kräver riksdagens ställningstagande.

Finansieringsperiod och utvärdering

Riksbanken anser att finansieringsprogrammet bör löpa över en tolvårsperiod. Det belopp som enligt Riksbankens förslag bör avsättas till programmet uppgår till högst 60 miljoner kronor. Det innebär att Riksbanken kan välja att, inom ramen för ingångna avtal, inskränka programmet om banken bedömer det lämpligt med hänsyn till den nytta som tillsättningarna medför eller förväntas medföra. Förslaget innebär också att programmet kan bli längre än tolv år om det avsatta beloppet inte har förbrukats under denna period.

Riksbanken avser att efter omkring sex år göra en utvärdering av programmet. En utvärdering bör också redovisas efter omkring tio år. På så sätt kan Riksbanken – om behov fortfarande finns – i god tid innan de avsatta medlen förväntas vara förbrukade begära hos riksdagen att få avsätta ytterligare medel till en ny finansieringsperiod.

Bilaga 2

Beräkning av Riksbankens vinstdisposition 2016

Miljoner kronor

1 Beräkning av Riksbankens inleverans till staten

Justering av årets resultat

Årets resultat 2016 7 010

Avgår valutakursvinst –3 456

Tillkommer prisvinst bokförd i balansräkningen 5 297

Justerat resultat 2016 8 851

Beräkning av genomsnittligt justerat resultat

Justerat resultat 2012 2 985

Justerat resultat 2013 –3 392

Justerat resultat 2014 9 019

Justerat resultat 2015 –1 588

Justerat resultat 2016 8 851

Summa justerat resultat för de senaste fem åren 15 875

Genomsnittligt justerat resultat för de senaste fem åren 3 175

Beräkning av inleveransbeloppet

80 % av det genomsnittliga justerade resultatet 2 540

Avrundning till hundratal miljoner kronor –40

Inleverans 2016 2 500

2 Beräkning av överföringen till Riksbankens dispositionsfond

Till Riksbankens dispositionsfond förs

Valutakursvinst 3 456

10 % av det genomsnittliga justerade resultatet 317

Summa 3 773


3 Beräkning av överföringen till Riksbankens resultatutjämningsfond

Till Riksbankens resultatutjämningsfond förs

10 % av det genomsnittliga justerade resultatet 318

Prisvinst bokförd i balansräkningen –5 297

Avrundning inleverans 40

Justerat resultat minskat med genomsnittligt resultat 5 676

Summa 737

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Framställningen bereds i utskott

Händelser

statustext: Framställningen bereds i utskott Inlämnad: 2017-02-13 Bordlagd: 2017-02-16 Hänvisad: 2017-02-17 Motionstid slutar: 2017-03-03

Framställningar och redogörelser

Framställningar är förslag från organ som utsetts av riksdagen. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, riksdagsstyrelsen och Riksbanken. Framställningar kallades under perioden 1975–2002/03 för förslag. Riksdagens organ lämnar också in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen.

Förslagspunkter (3)