Användning av alternativa bränslen och reducering av moms på etanol och biogas
Interpellation 2006/07:88 av Engström, Marie (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-11-23
- Anmäld
- 2006-11-23
- Besvarad
- 2006-12-05
- Sista svarsdatum
- 2006-12-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 23 november
Interpellation
2006/07:88 Användning av alternativa bränslen och reducering av moms på etanol och biogas
av Marie Engström (v)
till finansminister Anders Borg (m)
För ett antal år sedan införde den dåvarande majoriteten en skattestrategi för alternativa drivmedel. Den innebar en befrielse från både energi- och koldioxidskatt. Ur statsstödssynpunkt är den strategin godkänd av EU-kommissionen fram till och med år 2008. Regeringen har lämnat en ansökan som gäller åren 2009@2013 som snart kommer att bli föremål för kommissionens prövning. Det är viktigt att dessa bränslen även efter år 2008 kan få en skattenedsättning för att mer långsiktigt kunna stimulera till produktion och användning av förnybara bränslen.
Trots skattestrategin för alternativa drivmedel innebär dagens priser att många bilister väljer att tanka bensin. Ett sätt att ytterligare gynna försäljningen av alternativa drivmedel vore att reducera momsen på etanol och biogas. Vänsterpartiet har i motioner tidigare påtalat den möjligheten. Problemet är att en sådan åtgärd inte är förenlig med EU:s mervärdesskattedirektiv. Direktivet är mycket detaljerat och i artikel H finns uppräknat de varor och tjänster som kan bli föremål för lägre skattesatser.
Möjligheten att den här vägen öka konkurrenskraften för alternativa bränslen ligger i regeringens ambition att påverka EU för att få till stånd en förändring av direktivet.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansministern:
1. Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta i EU för att få till stånd en reducering av momsen på etanol och biogas?
2. Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att öka användningen av alternativa bränslen?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:88
Webb-tv: Användning av alternativa bränslen och reducering av moms på etanol och biogas
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:33 Tisdagen den 5 decemberProtokoll 2006/07:33 8 § Svar på interpellation 2006/07:88 om användning av alternativa bränslen och reducering av moms på etanol och biogas
Protokoll från debatten
Anf. 20 Anders Borg (M)
Herr talman! Ärade ledamöter! Marie Engström har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta i EU för att få till stånd en reducering av momsen på etanol och biogas samt vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att öka användningen av alternativa drivmedel.
Reglerna om mervärdesskatt är harmoniserade inom EU genom i första hand det sjätte mervärdesskattedirektivet. Direktivet reglerar bland annat vilka varor och tjänster som kan bli föremål för reducerade skattesatser. Enligt det sjätte direktivet är det inte möjligt för en medlemsstat att tillämpa reducerad skattesats för etanol och biogas som drivmedel.
Frågan om vilka varor och tjänster som kan omfattas av reducerad skattesats diskuterades under flera år i rådet utan att medlemsstaterna kunde komma överens. Diskussionerna avslutades i början av detta år genom att man förlängde det så kallade lågmomsförsöket. Medlemsstaterna uppmanade då kommissionen att ta fram en utvärderingsrapport senast den 30 juni 2007. Därefter kommer frågan på nytt att diskuteras inom EU. Det är inte meningsfullt att diskutera eventuella förändringar innan kommissionen har presenterat sin utvärderingsrapport.
Momsen är den enda skatt som belastar biodrivmedel. Skattestrategin för alternativa drivmedel innebär bland annat att koldioxidneutrala drivmedel är fullständigt punktskattebefriade. Ingen energi- eller koldioxidskatt tas ut för dessa drivmedel. Såsom Marie Engström anför har regeringen lämnat in en ansökan till kommissionen om förlängning av statsstödsgodkännandet av strategin till och med 2013. Kommissionen godkände denna förlängning i november 2006.
Sedan 1999 finns särskilda regler i inkomstbeskattningen för miljöbilar. Förmånsvärdet reduceras för bilar som drivs av elektricitet eller andra mer miljöanpassade drivmedel som exempelvis gas och etanol. Förmånsvärdet är nedsatt till 60 respektive 80 % av förmånsvärdet för motsvarande bensindrivna bilar.
Regeringen har nyligen lämnat en proposition till riksdagen med ett förslag om att det från och med den 1 januari 2007 inte längre ska krävas ett beslut av Skatteverket för att detta förmånliga förmånsvärde ska få användas och att ansökningsförfarandet som finns i dag för att få ett sådant beslut avskaffas. I stället ska arbetsgivarna själva räkna fram förmånsvärdet. Detta kommer att underlätta den administrativa hanteringen för de arbetsgivare som väljer att använda miljöbilar som förmånsbilar. Min förhoppning är att det leder till att flera väljer miljöbilar som förmånsbilar i fortsättningen.
Regeringen avser vidare att återkomma med ett förslag om miljöbilspremie för privatpersoner som köper nya miljöbilar. Regeringen har därtill aviserat att miljökraven vid offentlig transportupphandling ska skärpas, där ambitionen är att öka andelen miljöbilar bland de fordon som upphandlas av myndigheter. Det är min förhoppning att även detta kommer att leda till en ökad användning av miljöbilar.
Anf. 21 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag vill först säga att jag och Vänsterpartiet är väldigt väl förtrogna med vad som står i sjätte mervärdesskattedirektivet. Vi är också väl förtrogna med vilka undantag som finns enligt artikel h, alltså vilka varor och tjänster som kan bli föremål för en momssats på 12 respektive 6 %. Detta är egentligen en av orsakerna till att jag har skrivit den här interpellationen. För det är ju så, och det vet finansministern också, att i Sverige kan vi i dag inte själva bestämma vilka procentsatser vi vill sätta på varor och tjänster när det gäller mervärdesskatt. Där är vi oerhört styrda av EU:s regelverk.
I det här läget, när det gäller biodrivmedel, var Vänsterpartiet med och drev igenom just den skattestrategi som innebär att alternativa drivmedel inte belastas med energiskatt eller koldioxidskatt. Det var vi med och drev igenom redan 2002. Därför tycker jag naturligtvis att det som Anders Borg säger är väldigt positivt. Nu har EU-kommissionen i varje fall förlängt nedsättningen av de skatterna till år 2013. Frågan är om man kanske efter det också ska försöka få ytterligare förlängning eller redan nu inleda den diskussionen.
Detta är bakgrunden till interpellationen. Samtidigt är vi i den situationen i dag att etanolen helt enkelt har blivit för dyr jämfört med många fossila drivmedel. Någon som påtalade detta för bara någon vecka sedan var ju Volvochefen Leif Johansson, som gick ut i ett intressant utspel och menade att priset är ett viktigt styrmedel. Det kan man inte annat än hålla med om. Ska vi höja skatten på fossila bränslen, eller ska vi försöka att ytterligare sänka skatten på biobränsle? Det är där frågan står.
Jag skulle vilja ställa en lite mer konkret fråga till Anders Borg. I svaret säger Anders Borg att regeringen ska ta upp frågan om förhandling om momssatser efter det att kommissionen har presenterat sin utvärderingsrapport. Den utvärderingen avser ju de tillfälliga nedsättningarna av momssatserna inom EU:s medlemsstater och handlar inte om moms på drivmedel. Det handlar om moms på olika typer av tjänster som respektive medlemsstat kan använda sig av. Nu var det så att Sverige aldrig ansökte om att få vara med i det försöket, så jag vet inte hur pass stort intresse det är för detta.
Jag måste ändå ställa frågan. Jag tycker inte att det finns någon direkt koppling mellan den utvärderingen och den eventuella nedsättningen av moms på drivmedel. Skulle inte regeringen ändå kunna driva den här frågan inom ramen för EU? För det är endast på det sättet som vi kan få en förändring till stånd, att finansministern inom ramen för Ekofin tar upp de här frågorna.
Anf. 22 Carl B Hamilton (Fp)
Herr talman! Jag vill tacka interpellanten för frågan, för jag tror att den är väldigt viktig. I själva verket är den beskattning som har hänvisningar till miljö och energi väldigt svåröverskådlig och svårbegriplig när det gäller vad effekterna är. Till denna komplikation kommer också att det är en blandning av nationell lagstiftning och EU-lagstiftning, eller åtminstone restriktioner på EU-nivå. Det beror på att det är en blandning av fiskala mål, det vill säga att man vill ha pengar från Finansdepartementets sida, och miljömål där man vill komma till rätta med den så kallade externa effekten.
Då är min första fråga: Är inte finansministern lite orolig att han alltför okritiskt tar över arvet från tidigare regeringar, inte nödvändigtvis bara den förra, utan alla tidigare regeringar? För nu är man inne i en situation där miljö- och energiskatterna har en sådan magnitud att det är värt att titta på detta. Skulle jag ha ett ansvar för budgeten i likhet med finansministern skulle jag börja räkna på vad de skatterabatter innebär som nu utges i form av förlorade skatteintäkter, och när det gäller de subventioner som betalas ut, hur stora de är.
Hur många hundratals miljoner rör det sig om? Jag tror att det är angeläget att skattebetalarna och riksdagen får en uppfattning om storleken på det stöd som betalas ut över budgeten enligt dessa två metoder.
Sedan har vi ju den gamla skatteprincipen att man ska stödja eller beskatta så nära källan till störningen eller felprissättningen som möjligt. Det går att hitta mängder med exempel på det här området där denna princip inte följs. Det är mer en samhällsekonomisk observation.
En annan viktig sak jag skulle vilja ta upp är detta med etanol. Som sagts här tidigare har det föreslagits, eftersom etanol är så viktigt och man tankar för lite etanol, att vi nu ska börja subventionerna det. Då kan man ju fråga sig varför vi ska göra det om vi i stället kunde importera den till betydligt lägre pris från Brasilien, Karibien och successivt också från Afrika. Inom Europeiska unionen har vi ju tullar på någonstans mellan 65 och 75 % på etanol, vilket är betydligt högre än de 3 eller 4 % som gäller för industrivaror. Det är också mycket högre än på andra jordbruksprodukter, i alla fall de flesta.
Det gynnar skattebetalarna, självklart. Det gynnar även Finansdepartementet och budgetavdelningen i form av intäkter till statsbudgeten. Det gynnar också fattiga producenter på landsbygden i fattiga länder, som får en ökad möjlighet att försörja sig.
Jag slås hur många gånger som helst av denna konstighet: Människor kan normalt sett vara väldigt engagerade för fattiga länders och u-länders utveckling, men när det kommer till energiområdet blir det låsningar. Man ser inte att denna del av jordbrukspolitiken i själva verket är väldigt problematisk.
Vi ser att det i hela Europa växer fram en ny jordbrukspolitik som sysslar med bioenergi, till skillnad från den tidigare som var inriktad på livsmedel. Om detta får expandera är det som att hoppa från en galen tunna till en annan. Jag vill gärna fråga finansministern hur han ser på ett starkare svenskt regeringsengagemang i Bryssel för att avskaffa EU:s importhinder för etanol.
Anf. 23 Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig börja med att säga att det är väldigt trevligt att vi får den här interpellationsdebatten. Marie Engströms fråga och Carl Hamiltons synpunkter är väldigt viktiga. Vi står inför stora miljöutmaningar. Det handlar om det arbete vi har på Östersjösidan men naturligtvis också på klimatsidan.
Vi har precis i dagarna fått den omfattande Sternrapporten som visar att effekterna på produktion och välstånd, inte minst på längre sikt, potentiellt kan bli väldigt betydande. Naturligtvis bör man alltid värdera denna typ av beräkningar med stor försiktighet. Det handlar om vad man gör för antaganden om räntor och annat på längre sikt. Dock förefaller vi i dag ha en bred enighet om att klimathotet bör tas på största allvar. Därmed följer också att vi har en skyldighet, inte minst mot våra barn och framtida generationer, att göra detta på ett så effektivt och bra sätt som möjligt.
I den här regeringens strategi har det varit väldigt tydligt att vi vill bidra, inte minst i ett globalt perspektiv, till att få upp klimatfrågorna på agendan. Vi ska vara medvetna om att detta är ett genuint globalt problem och bör hanteras och lösas i ett globalt perspektiv. Vi vet också att detta är en central fråga för EU och kommer att vara en central del av det ordförandeskap som Sverige kommer att gå in i. Inte minst handlar det om att försöka samla EU-länderna kring en strategi kring klimatfrågorna.
Sedan bör naturligtvis även Sverige bidra, och vi kan göra viktiga insatser på området. Men man ska komma ihåg att om vi tar det globala klimathotet på allvar är det mångdubbelt mer effektivt att Sverige kan bidra i ett globalt perspektiv. Tar vi ett europeiskt perspektiv är det mångdubbelt mer effektivt om Sverige kan delta och bidra till insatser i ett europeiskt perspektiv. Det går nämligen att vidta omfattande åtgärder till väsentligt lägre kostnader om man gör det utanför Sverige.
Tror vi att det globala klimathotet är allvarligt måste vi försöka föra en smart miljöpolitik. Den måste innehålla effektiva åtgärder, men den måste också bygga på att man får ett förtroende och en folklig förankring för åtgärderna. Det kan inte vara så att instrumenten alltid handlar om sådant som vanliga människor uppfattar som en försämring av deras möjligheter att leva sitt liv. Det är inte genom att sänka levnadsstandarden, eller genom att höja alla skatter man kan se på området, som man löser detta, utan man måste våga hitta andra vägar framåt.
På det sättet får man säga att Carl Hamilton väljer en väldigt konstruktiv approach
.
Det är uppenbart inte självklart i en global värld att Sverige ska producera all etanol vi använder. Med normala frihandelsargument borde man kunna argumentera mot det. Hur produktionen av etanol ska fördela sig runtom på jorden vet vi inte riktigt ännu. Det förefaller dock finnas starka argument, precis som Carl Hamilton säger, för att man kan sänka priserna.
Det är inte upp till mig att lägga fast någon regeringshållning på den punkten. Det kanske finns anledning att återkomma till detta. Men de argument som Carl Hamilton använder kring frihandel talar ju starkt för miljöintressena. Vill vi minska koldioxidutsläppen är etanolen
en
del.
När det sedan gäller momssatserna och Marie Engströms viktiga frågor vill jag ändå påpeka att detta är förslag som har förhandlats fram under den förutvarande majoriteten. Begränsningarna i fråga om vilka momssatser man får sänka förhandlades fram mellan 2003 och 2006 i EU. Det var under den perioden vi hade mer avgörande möjligheter att få in etanolen om vi hade velat det. I dag får vi nog vänta tills det kommer en ny runda, och den diskussionen kommer inte att starta förrän kommissionen har lagt fram sin utvärderingsrapport.
Anf. 24 Marie Engström (V)
Herr talman! Först vill jag ge några kommentarer till en del frågor som Carl B Hamilton tog upp. En fråga rörde skatterabatter, skattesubventioner och betydelsen för statskassan. Jag tror att man kanske får tänka sig för lite grann när det gäller vad man använder olika skatteslag till. Skatter som ska ha en styrande effekt kanske man inte ska bygga stora välfärdssystem på. Snarare ska man hitta någon typ av resultat som att ändra människors beteende - att tanka biogas i stället för att tanka bensin eller någonting annat. Det kan vara bra att ha den debatten också, men jag tror att man kanske ska skilja på de olika skatteslagen.
Sedan kan jag hålla med om att det vi nu håller på med i Sverige är att kryssa mellan mervärdesskattedirektivet och energiskattedirektivet när vi ska fastställa vår energi- och miljöpolitik. Det är bara att konstatera att vi har den typen av regelsystem att hålla oss till.
Jag kan också hålla med Carl B Hamilton om att tullar på etanol naturligtvis måste ifrågasättas. Det har Vänsterpartiet också gjort i många andra sammanhang.
Visst ska vi ha en bra och smart miljöpolitik, och visst ska den vara folkligt förankrad. Det är oerhört viktigt att vi hos de breda massorna kan tillskapa en bra förståelse för varför vi ska ha den politik vi har. Jag tror att det är viktigt att ha en politik där man blandar piska och morot, att man också ser till att det finns ett visst mått av subventioner för att på ett positivt sätt få människor att ändra beteende.
Jag hörde att Anders Borg ville kasta tillbaka frågan till mig såsom tillhörande ett före detta samarbetsparti under förra mandatperioden. Vi jobbade då ganska mycket med att få till skattestrategin för alternativa drivmedel. Jag kan väl också beklaga att den regeringen inte jobbade mer för denna typ av frågor, men det behöver ju inte diskvalificera Anders Borg och hans regering från ansvaret att ta upp dem när tillfälle ges. Jag skulle nog vilja att man var lite tuffare i de här sammanhangen från regeringens sida.
Anf. 25 Carl B Hamilton (Fp)
Herr talman! Tack, Anders Borg, för berömmet att jag kom med en konstruktiv idé. Det är sällan man hittar en möjlighet som är så otvetydigt positiv. Miljön förbättras om man tar bort tullarna på etanol. Vi får en bättre möjlighet till fattigdomsbekämpning i u-länder. Skattebetalarna tjänar på det. Konsumenterna tjänar på det.
Jag tror alltså att om regeringen driver detta i Europeiska unionen kan det också ha stor betydelse för den framtida jordbrukspolitiken. Den är i stöpsleven, inte minst under det svenska ordförandeskapet som ju ska användas bland annat för att modernisera Europas jordbrukspolitik så att den inte, vilket jag ser som en mycket stor risk, glider över från livsmedels- till bioenergiprotektionism.
Sedan är det alldeles riktigt, som Anders Borg också säger här, att om man späker sig på hushållsnivå i fråga om koldioxidutsläpp löser det helt klart inte världens problem. Ibland börjar jag undra om man inte förför människor mot bättre vetande när man predikar att de ska underkasta sig olika åtgärder. I själva verket är det naturligtvis så att de internationella överenskommelserna inom Europeiska unionen och Europeiska unionen i sig kan påverka Förenta staterna. Och först när Förenta staterna får en annan politik kommer länder som Kina och Indien att vilja göra någonting och se att de har anledning till det.
Det är rätt som Marie Engström säger att på det här området - det var det jag försökte säga, kanske lite klumpigt - har vi fiskala syften och på det kan man så att säga bygga välfärdssystem. Men naturligtvis är huvuduppgiften att skatterna och subventionerna på det här området ska vara styrmedel mot en bättre miljö. Det jag efterlyser är egentligen att man får en bättre analys av om målet, att styra mot en bättre miljö, verkligen uppnås med de skatter och skattesatser som vi i dag har.
Anf. 26 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag får tacka interpellanten och ledamoten för de kloka inläggen.
Vi har naturligtvis ett oerhört starkt intresse av att värna de offentliga finanserna. På sikt finns det väl en potentiell risk att man får effekter på skattebaserna som är allvarliga. Det är naturligtvis bekymmersamt om vi inte hittar andra vägar att kompensera för detta.
Samtidigt är det här lite av ett dilemma, därför att vi vill ju också ha en ökad etanolinblandning och en ökad konsumtion av etanol eftersom det minskar utsläppen av växthusgaser. Men det är oerhört viktigt att vi ser till att det här sker under ordnade former och att det på intet sätt leder till att vi får en negativ effekt på de offentliga finanserna.
Sedan finns det naturligtvis en del märkligheter i EU:s komplexa och svåröverblickbara regelverk. På det här området har vi till exempel en överkompensationsprincip som man kan tycka är märklig. Om vi nu vill att Europas konsumenter ska använda sig av etanol framstår det som märkligt att man inte får tillföra subventioner, skattesänkningar eller annat som bidrar till detta, så att det blir billigare att använda etanol än bensin. Det är en princip som ur ekonomisk synvinkel framstår som lite märklig.
Carl Hamilton har naturligtvis rätt i att det på det här området är lätt att se tydliga vinster med världshandel. Det kan man ju normalt sett som ekonom alltid se, men här kan vi se tydliga miljövinster på ett område där vi alla är överens om att det är viktigt, där produktionen ofta kan ske i länder som har en mycket svag ekonomisk ställning. Det handlar om Brasilien. Jag har förstått att Pakistan håller på att bygga upp en produktionskapacitet och att en lång rad andra länder som är ekonomiskt utsatta här skulle få en ökad möjlighet att delta i världshandeln. Vi har naturligtvis också egna intressen av att få en effektiv miljöpolitik.
Naturligtvis delar jag Carl Hamiltons intresse av att få bättre underlag och bättre analys på de här områdena. Det är angeläget att vi verkligen, om vi menar allvar med att ta tag i klimatfrågorna och koldioxidutsläppen, kan se till att vi varje gång vi gör något vidtar de effektivaste åtgärderna. Annars riskerar vi att hamna i en sits där vi i värsta fall får de värsta scenarierna i Sternrapporten uppfyllda. Då får vi ta på oss ansvaret för att vi har vidtagit ineffektiva åtgärder eller låtsats att det var miljön vi var intresserade av när det i realiteten handlade om något helt annat. Det är naturligtvis viktigt att vi får till stånd en omfattande sådan debatt.
Sedan kan jag ändå inte låta bli att, trots att det är mycket klokt i det Marie Engström säger, komma tillbaka till att om vi nu är överens om att det här är styrande och att skattebaser riskerar att få effekter på samhällsekonomin måste jag utifrån vår strategi för sysselsättning ändå ställa mig frågan varför detta inte skulle gälla för andra skatter, varför en skatt på arbete inte skulle motverka arbete eller en skatt på anställningar inte skulle motverka anställningar.
Det är klart att det här ger det grundläggande problemet, att skatter styr och åsamkar störningar i samhällsekonomin. Regeringen har därför som ambition att under ordnade former och under iakttagande av god offentlig hushållning sänka olika skatter.
Men sedan är det nog ändå så att regeringens möjligheter att agera är kringskurna. Den förra regeringen hade två möjligheter. Den ena var att agera i EU för att även de här momssatserna skulle inkluderas i momsarbetet. Den andra var att agera för att Sverige skulle få ta del av detta arbete. Den tidigare majoriteten har inte gjort något av detta.
Nu har man under början av hösten stängt dörren till lågmomsförsöket. Det gjordes vid Ekofinmötet i oktober. Det går inte att ta upp den diskussionen med mindre än att vi har fått den här utvärderingen. Det var den tidigare majoriteten som så att säga stängde den möjligheten. Nu får vi vänta tills nästa diskussion kommer.
Jag vill därmed på intet sätt indikera att vi skulle vara klara över var vi ska landa i dag. Först måste vi titta på utvärderingen och sedan fortsätta diskussionerna utifrån Carl Hamiltons synpunkter på vad som är de mest effektiva miljöåtgärderna.
Anf. 27 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag tycker att det är lite tråkigt att Anders Borg hakar upp sig så mycket på lågmomsförsöket. Som jag sade tidigare hade inte det med den här typen av varor att göra. Det handlade om ett antal olika tjänsteprodukter som syftade till att öka sysselsättningen. Det här är två lite olika saker. Regeringen har väl alla möjligheter i världen att som en kraftfull regering lyfta fram frågor inom ramen för diskussioner i EU. Jag kan inte tänka mig att det ska vara så låst i den frågan.
Naturligtvis är sänkt skatt på biodrivmedel inte den enda åtgärden för att minska koldioxidutsläppen inom trafiksektorn. Trafiksektorn är ändå den sektor, utanför den handlande sektorn, där utsläppen ökar hela tiden. Vi har uppenbarligen svårt att nå de mål som riksdagen en gång har fastställt.
I svaret skriver Anders Borg om miljöbilspremien till exempel. Men det förslaget har ju inte kommit än. Det finns andra åtgärder som vi till exempel har lyft fram. Det handlar om att ge en subvention för att konvertera till etanoldrift, från bensin till etanol. Man kan öka tillgängligheten. Vi har fått en lagstiftning om att mackarna ska kunna ha både biogas och etanol. Man skulle kunna stimulera ytterligare för att detta skulle kunna sjösättas. Man skulle kunna göra fordonsskatten ännu mer koldioxidbaserad.
Det finns en lång rad olika förslag. Det kan vara intressant att diskutera dem också, kanske vid något annat tillfälle, även om finansministern nu har möjlighet att svara, tillsammans med förslag om att sänka skatten för biodrivmedel.
Anf. 28 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag får tacka interpellanten och övriga debattdeltagare för en bra och trevlig debatt.
Det här är en oerhört viktig fråga. Det är kanske en av vår tids största utmaningar. Naturligtvis har vi andra utmaningar, kampen mot massarbetslösheten och utanförskapet får aldrig ge vika, men det här är naturligtvis också en viktig sak.
Jag tycker ändå att man får ha lite struktur i diskussionen. Trafiksektorn i Sverige är viktig. Men kostnaderna för att göra någonting inom den svenska trafiksektorn kan vara mångdubbelt större än det är för Sverige att agera globalt. Där kan vi bidra till att man på ett effektivt sätt minskar utsläppen när länder nu får möjlighet att gå från fattigdom till relativ rikedom, vilket vi naturligtvis alla ska glädjas åt. Och det kan finnas möjligheter att väsentligt mer effektivt använda resurser i ett europeiskt perspektiv så att vi tillsammans i Europa kan agera för att minska utsläppen.
Man kan naturligtvis också vidta andra åtgärder. Vi diskuterar ju den här miljöbilspremien som vi tror ska vara effektiv. Och vi välkomnar naturligtvis en fortsatt diskussion med partierna i riksdagen om vad som kan vara en effektiv väg för att hitta framåt.
Men jag tror att man samtidigt ska vara försiktig med att fokusera alltför mycket på den svenska trafiksektorn, därför att det då finns en risk att man väljer det man vill i Sverige framför sådant som är väsentligt mer effektivt när det gäller att bekämpa växthuseffekten och koldioxidutsläppen på global nivå.
Låt mig i alla fall avslutningsvis tacka för denna mycket konstruktiva och intressanta diskussion.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.