Visstidsanställningar
Interpellation 2013/14:156 av Larsson, Hillevi (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-11-21
- Anmäld
- 2013-11-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2013-12-05
- Svar fördröjt anmält
- 2013-12-05
- Besvarad
- 2013-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 november
Interpellation
2013/14:156 Visstidsanställningar
av Hillevi Larsson (S)
till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
Visstidsanställningar är olika former av tidsbegränsade anställningar: exempelvis provanställning, vikariat, säsongsanställning och allmän visstidsanställning
Huvudregeln enligt lagen om anställningsskydd är tillsvidareanställning, det vill säga fast anställning. Men möjligheterna att göra undantag är stora. Vid allmän visstidsanställning behöver arbetsgivaren inte ens ange något skäl för att tidsbegränsa anställningen.
En tidsbegränsad anställning kan vara ett sätt att få in en fot på arbetsmarknaden, exempelvis via en provanställning eller ett föräldraledighetsvikariat.
Men att under lång tid vara visstidsanställd är som regel mycket negativt för den enskilde. Stress, otrygghet, osäker ekonomi, svårigheter att få lån och bostad är exempel på negativa effekter som är förknippade med osäkra anställningar.
Under sommaren kom en undersökning från TCO som visade att 65 000 personer i Sverige haft visstidsanställning hos samma arbetsgivare i fem år eller längre tid.
Sverige har under flera år fått återkommande kritik från EU-kommissionen för att det är möjligt att stapla visstidsanställningar på varandra år efter år utan att det leder till fast anställning, vilket strider mot EU:s direktiv.
Nu hotar EU-kommissionen med att dra Sverige inför EU-domstolen, om ingenting görs.
För ett par månader sedan skickade Fredrik Reinfeldts statssekreterare ett e-postmeddelande till EU-kommissionens ordförande José Manuel Barrosos stabschef där det bland annat står att Arbetsmarknadsdepartementet tänker initiera en grundlig analys av frågan och involvera arbetsmarknadens parter. Detta bekräftas av Elisabeth Svantessons pressansvariga som säger att regeringen efterlyser bättre faktaunderlag.
Frågan om visstid har utretts två gånger på uppdrag av regeringen. Trots det är regeringens svar till EU-kommissionen att regeringen behöver mer information.
Svaret på mejlet till EU-kommissionen har dessutom hemligstämplats av Statsrådsberedningen med hänvisning till att det innehåller uppgifter som kan störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skada landet om uppgifterna röjs.
Men Sveriges mellanfolkliga förbindelser störs främst av omdömen om andra länder, inte av omdömen om Sverige. Frågan är också om det verkligen var nödvändigt att hemligstämpla hela mejlet, i de flesta fall kan syftet uppnås genom att känsliga ord/meningar täcks över.
Tidigare arbetsmarknadsminister Hillevi Engström har klargjort att regeringen inte kommer att ändra reglerna för visstidsanställningar. Det behöver nu klargöras om det fortfarande är regeringens uppfattning.
Mina frågor till ministern är:
Vilken slutsats drar ministern av de två utredningar om visstidsanställningar som redan gjorts?
Har ministern gjort det ställningstagandet att reglerna för visstidsanställningar i Sverige bör ändras, i enlighet med EU:s direktiv?
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta gällande visstidsanställningar och när?
Delar ministern uppfattningen att viktiga dokument endast ska hemligstämplas om synnerliga och väl preciserade skäl föreligger och att om dessa skäl inte längre föreligger ska dokumenten snarast offentliggöras?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:156
Webb-tv: Visstidsanställningar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:50 Onsdagen den 18 decemberProtokoll 2013/14:50 9 § Svar på interpellation 2013/14:156 om visstidsanställningar
Protokoll från debatten
Anf. 88 Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Hillevi Larsson har ställt mig ett antal frågor om visstidsanställningar. Inledningsvis undrar hon vilken slutsats jag drar av de två utredningar om visstidsanställningar som gjorts.
Regeringens linje är att de svenska reglerna om visstidsanställningar är förenliga med det så kallade visstidsdirektivets bestämmelser. Regeringen, och jag med den, tar visstidsfrågan på mycket stort allvar. I de två promemorior som tidigare tagits fram har vissa lagändringar föreslagits i syfte att förbättra regelverket.
Att vi inte har gått vidare med förslagen beror bland annat på att arbetsmarknadens parter har haft vitt skilda uppfattningar avseende om någon ändring behöver göras.
Vidare undrar Hillevi Larsson om jag har gjort ställningstagandet att reglerna för visstidsanställningar i Sverige bör ändras, i enlighet med EU:s direktiv. Hon frågar också vilka åtgärder jag kommer att vidta gällande visstidsanställningar och när dessa ska ske.
Jag står här fast vid den linje som den tidigare arbetsmarknadsministern, Hillevi Engström, haft i ärendet. Det är i nuläget inte aktuellt med någon lagändring.
På senare tid har omfattningen av längre perioder av visstidsanställningar särskilt uppmärksammats i den allmänna debatten. Det är därför angeläget att så långt som möjligt skapa större klarhet runt hur användningen av tidsbegränsade anställningar i Sverige ser ut.
Slutligen har Hillevi Larsson också frågat mig om jag delar uppfattningen att viktiga dokument endast ska hemligstämplas om synnerliga och väl preciserade skäl föreligger och, om dessa skäl inte längre föreligger, att dokumenten snarast ska offentliggöras.
Regeringens och Regeringskansliets arbete präglas av öppenhet och offentlighet. I arbetet med utlämnande av allmänna handlingar följer Regeringskansliet gällande lagar och regler. I det ärende Hillevi Larsson nämner i sin interpellation omfattas uppgifterna i handlingen av utrikessekretess.
Anf. 89 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Bakgrunden till min interpellation är att många i Sverige inte har fast anställning utan olika former av tidsbegränsade anställningar. Det kan handla om provanställning, vikariat, säsongsanställning eller allmän visstidsanställning som innebär att arbetsgivaren inte ens behöver ge något skäl till varför personen i fråga är visstidsanställd.
Huvudregeln är att man ska vara tillsvidareanställd, alltså ha en fastare form av anställning, men det går att göra undantag, och det är problemet. En undersökning som gjordes för några år sedan visar att var sjunde person i Sverige är visstidsanställd. Det är en ganska hög siffra. Om vi tittar på grupperna med flest visstidsanställda kan vi se att varannan under 25 år är visstidsanställd. Vi kan se att det slår mot både arbetare och tjänstemän, men det är fler inom arbetaryrkena som är drabbade. Vi kan också se att det slår mot både män och kvinnor, men det är fler kvinnor som drabbas. I topp ligger Hotell- och restaurangfacket, alltså de som jobbar inom det området. Det är både kvinnor och män, men kvinnorna är överrepresenterade.
Det som hänt är att EU-kommissionen haft synpunkter på det. Det finns anledning att ha synpunkter på det, även oavsett vad kommissionen tycker i frågan. Kommissionen har under många år påtalat att Sverige bryter mot EU-direktiv på det här området. Man ska alltså inte kunna stapla olika visstidsanställningar på varandra hur länge som helst med resultatet att människor i värsta fall aldrig får en fast anställning. Här har EU-kommissionen kommit med kritik mot Sverige. Vi sticker ut i den här frågan.
Trots kritiken har ingenting hänt. Jo, regeringen har tillsatt två utredningar, men det har inte resulterat i att visstidsanställningarna minskat eller i regler för att begränsa visstidsanställningar. Kommissionen börjar tröttna på regeringen när det gäller den här frågan, och vi riskerar att dras inför domstol för att vi bryter mot EU-direktiv på området. Nu fick vi ett klargörande från ministern, att det inte blir några lagändringar. Det tycker jag är oroväckande både med tanke på alla de människor som är visstidsanställda och för att vi riskerar att dras inför EU-domstolen.
När det gäller visstidsanställning så visst, möjligheten ska finnas. Det kan vara ett sätt att få in en fot på arbetsmarknaden, till exempel i form av en provanställning eller ett graviditetsvikariat, det vill säga att när någon är föräldraledig kan man gå in som ersättare. Problemet uppstår när visstidsanställningen bara fortsätter och fortsätter, när det inte endast gäller under en kortare tid utan när olika visstidsanställningar staplas på varandra.
Det finns undersökningar på hur de människor mår som är visstidsanställda under lång tid. De har sämre hälsa än de med fast anställning. Det handlar om ökad stress, otrygghet, osäker ekonomi, svårigheter att få lån och bostad. Det finns många sådana effekter kopplade till otrygga anställningar, framför allt till visstidsanställningar.
Jag vill därför fråga: Ska vi verkligen inte hjälpa alla de människor som är visstidsanställda? Och ska vi inte göra någonting åt problemet så att vi slipper hamna i EU-domstolen?
Anf. 90 Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! När man lyssnar på Hillevi Larsson skulle man nästan kunna tro att hon vill förbjuda visstidsanställningar. Hon får väl svara på om det är det hon är ute efter.
Svensk arbetsmarknad ska såklart präglas av ordning och reda och av goda villkor. Av alla anställda hade 84 procent heltidsanställning, det vill säga tillsvidareanställning, 2012. Arbetsgivare som har ett arbetskraftsbehov som sträcker sig över en längre tid bör naturligtvis erbjuda tillsvidareanställning. Vi talade tidigare om bemanningsbranschen, som någon ondgjorde sig över. Även där finns mestadels tillsvidareanställningar.
Samtidigt måste arbetsgivare ha möjlighet att anpassa sin verksamhet efter nya förutsättningar, såväl bättre som sämre, bland annat genom tidsbegränsade anställningar. Det vore intressant att höra om Hillevi Larsson delar den synpunkten. Tidsbegränsade anställningar är en viktig bro in på arbetsmarknaden, särskilt för unga människor och för andra med svårighet att finna en plats på arbetsmarknaden.
Under de senaste 25 åren har andelen med tidsbegränsad anställning varit ungefär densamma, någonstans mellan 12 och 17 procent. Andelen tidsbegränsade anställningar har hållit sig på ungefär samma nivå sedan tidigare socialdemokratiska regeringars tid, liksom reglerna för tidsbegränsade anställningar och visstidsanställningar.
En siffra som är viktig att lyfta fram kommer från Eurostat och visar att Sverige är bland de länder som har det allra största flödet från tillfälliga till fasta jobb. Det är viktigt, för det visar att det ofta är en väg in till en fast anställning. Varje kvartal går ungefär 70 000 personer från en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning. I tider av ekonomisk oro och kris ställs den svenska arbetsmarknaden inför stora utmaningar. Att då begränsa möjligheterna till tidsbegränsade anställningar tror jag är fel väg att gå.
Min och regeringens uppfattning är att reglerna i lagen om anställningsskydd är i linje med EU-rätten och visstidsdirektivet. Sedan tror jag att just möjligheten för företag att anställa medarbetare på tidsbegränsade anställningar är ett viktigt komplement när företagens anpassningsbarhet är avgörande för att behålla konkurrenskraften.
Vid mina många resor runt om i Sverige möter jag arbetsgivare. En del av dem tycker att bemanningsföretag kan vara bra att använda sig av i tider av osäkerhet, andra anställer tillfälligt just på en visstidsanställning. För dem som anställs kan det vara den första chansen. Det kan för till exempel en ung person vara första raden i ett cv. Det gäller både bemanningsbranschen och visstidsanställningar.
Grunden på svensk arbetsmarknad är fast anställning - så har vi det - men visstidsanställningar är viktiga. Jag vill gärna höra om Hillevi Larsson delar den uppfattningen.
Anf. 91 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Som jag sade tidigare kan visstidsanställning vara en positiv ingång för den som ännu inte fått in en fot på arbetsmarknaden. Det handlar om exempelvis provanställning eller om att under en begränsad tid ersätta någon som är borta. Problemet är när systemet missbrukas, och det sker i alltför många fall. Man får en visstidsanställning inte bara en gång utan om och om igen. Man får aldrig fast anställning.
TCO kom nyligen med en undersökning som visar att vi i Sverige har 65 000 personer som varit visstidsanställda mer än fem år hos samma arbetsgivare. Det visar att vi har ett problem. Problemet är inte bara att vi riskerar att hamna inför EU-domstolen, utan det är också ett reellt problem för alla dem som är visstidsanställda.
Med tanke på den bostadsmarknad vi har ser vi att om man inte har fast anställning kan det vara svårt att få lån. Då är man hänvisad till hyresrätt, men marknaden för hyresrätter är liten. Dessutom har regeringens stöd till byggande tagits bort. Det blir många problem som inte enbart är kopplade till arbetsplatsen utan även till privatlivet, som blir problematiskt när man inte får fast anställning. Att inte veta om man kommer att ha ett jobb när anställningstiden går ut är problematiskt.
Det finns alltså många problem kopplade till det, och jag tycker inte att vi ska strunta i EU-kommissionens kritik. Det känns lite grann som att svaret går i den riktningen. När man rent ut säger att man inte kommer att ändra svensk lagstiftning när det gäller visstidsanställningar är det detsamma som att säga att man struntar i kommissionens kritik. Det handlar om EU-direktiv som vi förbundit oss att följa, och det är inte utan anledning som kommissionen kommer med kritiken. Det är uppenbart att vi bryter mot gällande direktiv.
Det har förekommit en kommunikation mellan Regeringskansliet och EU-kommissionen i den här frågan. Regeringen har hemligstämplat svaret från kommissionen. Min fråga var ju vilka regler som gäller för hemligstämpling av dokument. Man borde rimligtvis kunna hemligstämpla bara enstaka meningar eller ord. Jag tycker att det är att gå lite väl långt att hemligstämpla allt.
Även om vi bortser från den kommunikation som har hemligstämplats är frågan hur vi från svenskt håll går vidare med detta.
Regeringen säger att den kallar parterna till sig för att utvärdera detta. Men samtidigt säger den att det inte kommer att ske någon lagändring. Risken är då överhängande att vi kommer att hamna hos EU-domstolen.
Vad är regeringens strategi? Kommer den i det längsta att hålla fast vid att betala böter och inte ändra lagarna, eller kommer den åtminstone att ändra lagstiftningen om Sveriges agerande underkänns i EU-domstolen och vi får betala böter?
Det bästa vore väl ändå att förebygga att vi hamnar i den situationen. Om vi ändå måste ändra reglerna, varför ska vi då betala böter? Det enklaste vore att ta till sig EU-kommissionens kritik och ändra lagarna.
Vi har två utredningar där man har tittat på hur det ser ut. Det borde inte behöva utredas mer, utan vi borde kunna ändra reglerna direkt. Vi skulle dessutom hjälpa där det handlar om missbruk, det vill säga där det varit visstidsanställningar under väldigt lång tid.
Anf. 92 Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Det kommissionen är ute efter är att lyfta fram fall av missbruk. Några fall av missbruk av det slag som kommissionen ger exempel på i det motiverande yttrandet har inte blivit känt för regeringen. Vi har inte en dom, och vi vet inte om det är på det sättet som kommissionen säger. Det är därför vi har fört en dialog med kommissionen som vi tror är viktig.
Jag har stor respekt för TCO. Men just den undersökning som man presenterade har jag inte stor respekt för. Det beror framför allt på att det kräver ganska långtgående frågeställningar för att göra den typen av undersökningar.
I det här fallet handlar det som att det var ett väldigt stor bortfall. Man brukar alltid göra en bortfallsanalys: Vad beror det stora bortfallet på? Sedan gör man en analys av detta. Därför känner jag att jag inte helt och hållet kan lita på TCO:s undersökning. Jag vill gärna veta mer om detta för att känna mig trygg med den.
Det är helt korrekt att regeringen för en dialog. Som jag sade i mitt förra inlägg är visstidsanställningar en viktig del av svensk arbetsmarknad. Det är en bro för många och speciellt många unga att komma in på arbetsmarknaden.
Jag möter ofta unga på mina resor som har börjat med en timanställning och sedan fått en fast anställning. Det har varit en väg in. De har först fått en timanställning, en visstidsanställning och sedan en tillsvidareanställning.
I den tid som nu är ganska tuff på arbetsmarknaden är det inte rätt väg att gå att försvåra visstidsanställningar. Det är också därför vi säger nej till det i det här skedet.
Anf. 93 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Det har gjorts två utredningar på initiativ av regeringen. De utredningarna borde ändå visa någonting om hur situationen ser ut. TCO är inte de enda som har tittat på hur många som har visstidsanställning. Det har man även tittat på i andra sammanhang.
En siffra som jag har sett är att av alla arbetstagare är var sjunde visstidsanställd. Det är möjligt att den siffran är felaktig. Men då borde man kunna påvisa det efter alla utredningar och de två som redan har gjorts.
Om det nu är nödvändigt att göra en ny utredning kan man väl göra det så snabbt som möjligt så att vi slipper hamna hos EU-domstolen och slipper betala böter.
Det är också märkligt att man underkänner den bild som väldigt många ger på arbetsmarknaden. Vi kan se att många ungdomar som bevisligen har visstidsanställningar har väldigt svårt att få fast jobb. Vi kan se att det gäller många inom framför allt arbetaryrkena och väldigt många kvinnor.
Jag förstår inte riktigt det som är huvudargumentet. Jag kan förstå det om man tycker att det är okej stapla visstidsanställningar på varandra i alla oändlighet. Om man tycker att det är okej förstår jag att man inte agerar. Men jag förstår inte att man kan låta bli att agera utifrån att man inte vet hur det ser ut i dag trots allt de undersökningar som har gjorts.
När det gäller TCO:s undersökning - även om det är ett bortfall i svarsfrekvensen, det vill säga de som inte väljer att svara - är det väldigt många som har svarat att de har visstidsanställning och har haft det i mer än fem år.
Jag vill inte förbjuda visstidsanställningar. De måste finnas för att arbetsmarknaden ska fungera, och det är ett sätt att få in en fot. Däremot borde missbruk av visstidsanställning förbjudas. Man ska inte kunna vara visstidsanställd i över två år. Det är en bra gräns att sätta.
Anf. 94 Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Detta får avsluta min 38:e interpellationsdebatt för den här hösten. Jag ska säga någonting kort. Jag vill först önska alla en god jul och tacka för bra diskussioner.
Det handlar väldigt mycket om anställningsformer den här hösten och väldigt lite om hur jobben ska fortsätta att växa till. Vi får återkomma till det.
Den här frågan är viktig. Visstiden är en viktig del av svensk arbetsmarknad. Det är också viktigt att vi inte har missbruk. Det är inte väldigt många undersökningar som visar att vi har ett missbruk. Det är poängen. Det är något vi inte vet.
Den undersökning som TCO presenterade tycker jag är bristfällig. Det är viktigt att vi får reda på hur det är. Jag kan inte bygga lagstiftning på TCO:s opinionsundersökning. Vi behöver ha mer data än så.
Vi vet ganska väl hur det ser ut med att människor har en visstidsanställning. Vi vet också att många går från visstidsanställning till en fast anställning. Inte mindre än 70 000 varje kvartal går från en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning.
Det visar att flödet är stort. Sverige är ett av de länder i EU som har störst flöde. Det är också därför det är viktigt att säga att det är en viktig anställningsform. Den ska inte missbrukas. Vi för en diskussion med kommissionen om detta. God jul, och för den delen också en glad jul!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.