Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Barnomsorg på obekväm arbetstid

Interpellation 2013/14:379 av Nilsson, Kerstin (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-03-21
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2014-03-25
Svar fördröjt anmält
2014-04-01
Sista svarsdatum
2014-04-04
Besvarad
2014-04-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 mars

Interpellation

2013/14:379 Barnomsorg på obekväm arbetstid

av Kerstin Nilsson (S)

till statsrådet Maria Arnholm (FP)

Aldrig förr har så många barn varit inskrivna i förskolan. Det visar ny statistik från Skolverket. Hela 84 procent av ett- till femåringarna tillbringar sina vardagar i förskolan och i åldersgruppen tre till fem år är siffran 95 procent.

Även om många föräldrar överlag är nöjda med sina barns förskola enligt Skolverkets föräldraundersökning visar den också att så många som var fjärde förälder anser att barngruppen är för stor eller att de vuxna är för få. Lika många uppger, enligt en LO-rapport från 2012, att de inte kan arbeta heltid på grund av förskolans öppettider.

Detta är problem som måste tas på allvar. I vårt samhälle måste både samboende som ensamstående föräldrar kunna arbeta heltid om de vill. Därför måste förskolan erbjuda verksamhet som föräldrarna känner sig trygga med och ha öppettider som matchar föräldrarnas arbetstider. I dag har långt ifrån alla ett åtta till fem-jobb.

Denna fråga rör naturligtvis båda föräldrarna men i huvudsak är det kvinnor inom vård och omsorg samt inom serviceyrkena som har det svårast att förena arbetstider med barnomsorgens öppettider – kvinnor som redan i dag har lägre lön än männen.

Enligt SCB arbetar nästan 40 procent av löntagarna på kvällar, nätter eller helger – och det är en siffra som stiger. Samtidigt erbjuder bara cirka hälften av landets kommuner barnomsorg på obekväm arbetstid, trots att skollagen fastslår att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg efter behov.

Riksdagen har drivit på regeringen att införa ett stimulansbidrag så att kommunerna i ökad utsträckning kan erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger, något som de borgerliga partierna röstat emot. Regeringen har, efter hemställan från riksdagen, infört ett mycket litet statsbidrag för att stimulera kommunerna att i ökad utsträckning erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Det är otillräckligt. Vi ser större behov av medel för att denna nödvändiga verksamhet ska komma till stånd och på sikt behöver också denna rätt till barnomsorg lagstadgas.

Trots detta finns inte möjligheten till nattis överallt. Många föräldrar tvingas ordna omsorgen med hjälp av släkt och vänner. När allt fler verksamheter i samhället kräver bemanning dygnet runt ökar också behoven av barnomsorg. Samtidigt som arbetslösheten är hög måste ensamstående tacka nej till arbete på grund av att barnomsorg saknas.

Arbetslösheten har ökat och bitit sig fast på mycket höga nivåer – högre än i jämförbara länder.

Endast ca 150 av landets kommuner erbjuder barnomsorg på kvällar, nätter och helger. 170 kommuner har sökt bidrag i år.

En modern förskola ska vara öppen och tillgänglig när föräldrarna behöver arbeta. Socialdemokraterna vill lagstifta om kommuners skyldighet att erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Genom nattis tar vi till vara människors vilja till arbete samtidigt som barnen får en trygg omsorg under tiden. Utvecklingen av denna omsorg behöver också noga följas och verksamheten kvalitetssäkras.

Vill vi ha ett samhälle som tillhandahåller service som sjukvård och omsorg dygnet runt, måste vi även ansvara för att folk ska kunna tacka ja till dessa jobb.

Jag har följande fråga:

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att fler kommuner ska erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2013/14:379, Barnomsorg på obekväm arbetstid

Interpellationsdebatt 2013/14:379

Webb-tv: Barnomsorg på obekväm arbetstid

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maria Arnholm (FP)
Anf. 36 Statsrådet Maria Arnholm (FP)
Fru talman! Kerstin Nilsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att fler kommuner ska erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Interpellanten påpekar att aldrig förr har så många barn varit inskrivna i förskolan som i dag. Det stämmer. Låt mig tillägga att detsamma gäller barn i omsorg på kvällar, nätter och helger. Aldrig förr har så många barn erbjudits omsorg under så kallad obekväm arbetstid. År 2006 erbjöd 116 kommuner sådan omsorg. År 2013 hade antalet ökat till 168 kommuner. År 2006 fanns det 3 211 barn i omsorg under kvällar, nätter och helger. År 2013 var det 5 570 barn. För 2014 har 171 kommuner ansökt om det statsbidrag som finns för att stimulera kommuner att anordna sådan omsorg. Trots detta kan det fortfarande finnas föräldrar som har behov av omsorg på kvällar, nätter och helger men som inte får det. Enligt skollagen ska kommunen sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning som behövs, bland annat med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete. Kommunen bör därför göra en individuell bedömning utifrån de lokala förutsättningarna för varje ansökan om plats. I bedömningen bör även ingå föräldrarnas reella möjligheter att själva ordna omsorg för sina barn. Ökningen av antalet kommuner som erbjuder omsorg på obekväm arbetstid kan bero på flera faktorer. Jag är dock övertygad om att införandet av den nya skollagen 2011 har varit viktig liksom den statliga satsning för att stimulera kommunerna att erbjuda omsorg på kvällar, nätter och helger som pågår fram till och med 2016. Jag avser för närvarande inte att vidta ytterligare åtgärder utan avvaktar den pågående utvecklingen.
Kerstin Nilsson (S)
Anf. 37 Kerstin Nilsson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Vi lever och arbetar i dag i ett 24-timmarssamhälle, och då måste även barnomsorgen hänga med. Trots ökningen matchar tillgången på barnomsorg under så kallad ob-tid inte det behov som finns. Enligt en LO-rapport från 2012 uppger var fjärde förälder att de inte kan arbeta heltid på grund av förskolans öppettider. Det är problem som vi måste ta på allvar. I vårt samhälle måste föräldrar, både sammanboende och ensamstående, kunna arbeta heltid om de vill. Därför måste förskolan erbjuda verksamhet som föräldrarna känner sig trygga med och ha öppettider som matchar föräldrarnas arbetstider. Enligt Statistiska centralbyrån arbetar nästan 40 procent av löntagarna på kvällar, nätter eller helger, och det är en siffra som stiger. Samtidigt saknar över hundra av landets kommuner barnomsorg på obekväm arbetstid, trots att skollagen fastslår att de ska sträva efter att erbjuda det. Riksdagen har drivit på regeringen att införa ett stimulansbidrag så att kommunerna i ökad utsträckning kan erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger - något som de borgerliga partierna tidigare röstat emot. Men efter hemställan från riksdagen har regeringen infört ett mycket litet statsbidrag för att stimulera kommunerna att i ökad utsträckning erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Det är otillräckligt. Vi ser ett behov av större medel för att denna verksamhet ska komma till stånd i alla kommuner, och på sikt tror vi att denna rätt behöver lagstadgas. När det gäller den ökning som har skett redovisar statsrådet ett antal siffror. År 2006 var det 116 kommuner som erbjöd omsorg på obekväm arbetstid. År 2013 var det 168 kommuner. Det är ju en ökning med 52 kommuner på sju år. Bryter vi ned det så är det sju och en halv kommun per år. År 2014 ökade antalet som sökt med tre kommuner. Av Sveriges 290 kommuner är det 119 som ännu inte erbjuder barnomsorg på ob-tid. Fru talman! Låt oss titta lite närmare på dessa siffror. Räknar vi med sju nya kommuner per år skulle det ta 17 år innan alla Sveriges kommuner har barnomsorg på ob-tid. Låt mig spekulera lite: I vissa kommuner kommer då de barn som föds i år att få barnomsorg på kväll, natt eller helg först när de är mogna att gå ut i vuxenlivet. Ja, jag raljerar, för naturligtvis kommer dessa barn inte att behöva barnomsorg då. Låt mig spekulera lite till: Blir det tre nya kommuner per år skulle dagens barn hinna bli 39 år. Men det är klart, då har de barnomsorg till sina egna barn. På min fråga om vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att fler kommuner ska erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid fick jag svaret att inga ytterligare åtgärder kommer att vidtas och att statsrådet avvaktar den pågående utvecklingen. Tycker statsrådet att en ökning med tre kommuner på ett år är en utveckling?
Maria Arnholm (FP)
Anf. 38 Statsrådet Maria Arnholm (FP)
Herr talman! Tack, Kerstin Nilsson, både för en intressant fråga och för att oppositionen har drivit på så att vi nu har ett statsbidrag som gör att ytterligare ett antal kommuner har satt i gång det här viktiga arbetet som de enligt lagen är anmodade att göra. Jag skulle inte dra slutsatsen att alla de kommuner som förra året erbjöd den här typen av omsorg också har sökt, utan jag törs lova, utan att ha siffrorna direkt på papper, att nettot är större och att antalet alltså är fler. En lång rad kommuner har avstått från att söka de här medlen och kör på som de har gjort tidigare. Jag vill ändå konstatera att sedan lagen ändrades 2011 och det här statsbidraget tillfördes ser vi en utveckling i rätt riktning. Jag vill också påminna om att regeringen nu i vårpropositionen föreslår medel till ökade anslag till Skolinspektionen för att de ska kunna förstärka sin översyn av förskolor. I detta ingår naturligtvis också det krav som ligger på kommunerna att tillhandahålla omsorg också på obekväm tid.
Kerstin Nilsson (S)
Anf. 39 Kerstin Nilsson (S)
Herr talman! Hur många barn som finns i barnomsorg på obekväm tid är det kanske inte helt lätt att få fram. Men något som jag vet är att det finns ett stort mörkertal när det gäller hur många barn som har behovet. Om min kommun inte erbjuder nattis eller kvällis står jag förmodligen inte heller i kö. Man köar ju inte till någonting som inte finns. Vi vet alltså inte hur stort mörkertalet är. När allt fler verksamheter kräver bemanning dygnet runt ökar behovet av barnomsorg. Samtidigt som arbetslösheten är hög måste ensamstående ibland tacka nej till arbete för att de inte får ihop barnomsorgen. Det är inte alltid man kan ordna det med släkt och vänner eller mor- och farföräldrar. Släkten kanske inte finns i närheten, för jakten på jobb kan ha inneburit att ensamstående föräldrar har tvingats bryta upp sitt liv och kontaktnät och flytta till en helt ny ort. En modern förskola ska vara öppen och tillgänglig när föräldrarna behöver arbeta. Vi socialdemokrater är beredda att lagstifta om kommunernas skyldighet att erbjuda barnomsorg på kvällar och nätter. Genom nattis tar vi till vara människors vilja att arbeta samtidigt som barnen får en trygg omsorg under tiden. Utvecklingen av denna omsorg behöver också följas noga och verksamheten kvalitetssäkras. Vill vi ha ett samhälle som tillhandahåller service som sjukvård och omsorg dygnet runt måste vi även ansvara för att folk ska kunna tacka ja till de här jobben. Tycker statsrådet att det är rimligt att människor tvingas tacka nej till arbete på grund av att de inte kan lösa barnomsorgsfrågan?
Maria Arnholm (FP)
Anf. 40 Statsrådet Maria Arnholm (FP)
Herr talman! Nej, jag tycker inte att det är rimligt att människor behöver tacka nej till en sysselsättning på grund av att de inte får den barnomsorg eller förskola de har rätt till. Därför tycker jag också att det är positivt att utvecklingen går i rätt riktning, att vi i lagen säger att kommunerna ska ansvara för detta och att vi också har stimulansbidrag. De täcker inte på något sätt de kostnader som detta medför, för det här är, och det är vi nog överens om, en kostnad som huvudmännen, alltså kommunerna, ska stå för. Det är klok politik av varje kommun som vill främja arbetslinjen och se till att människor kan jobba både på de kommunala arbetsplatserna och i de privata företagen att göra på det här sättet. Därför följer jag den här frågan med intresse och med noggrannhet. Jag noterar att det inte går lika fort som jag skulle önska men att det är på rätt väg. Vi har tidigare under förmiddagen diskuterat mycket kring alla de välfärdsbehov som behöver tillgodoses inom ramen för det kommunala arbetet. Det handlar om förskola men också om skola, utbildning, vård och omsorg. Att få råd med detta, att se till att man kan erbjuda det man vill, handlar om att - och det är kanske ett av regeringens viktigaste bidrag - föra en sund ekonomisk politik som gör att vi får tillväxt och nya skattemedel att göra detta för. Att gå in och lagstifta om det ena efter det andra som kommunerna måste göra är frestande men kräver också en avvägning i förhållande till vad resurserna ska räcka till. Jag menar att nödvändiga reformer måste gå hand i hand med en ekonomisk politik som garanterar fortsatta resurser till välfärden.
Kerstin Nilsson (S)
Anf. 41 Kerstin Nilsson (S)
Herr talman! Jag ska inte gå in på den ekonomiska politiken, för där har vi nog inte samma syn. Frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid berör många yrkesgrupper, och ofta är det kvinnor inom vård och omsorg och inom serviceyrkena som har det svårast att förena arbetstider med barnomsorgens öppettider. Det rör alltså i stor utsträckning kvinnor som redan i dag har lägre lön än männen. Tycker inte statsrådet att en bra tillgång till barnomsorg är en av de viktigaste frågorna när det gäller jämställdhet?
Maria Arnholm (FP)
Anf. 42 Statsrådet Maria Arnholm (FP)
Herr talman! Jo, Kerstin Nilsson, jag tycker att förskolan är den kanske viktigaste av alla jämställdhetsreformer. Den står sig väl i konkurrensen med särbeskattning, föräldraförsäkring och andra saker som har bidragit till att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Därför kan jag också med stolthet konstatera att alliansregeringen har fortsatt den utbyggnadstakt av förskolorna som har varit rådande i Sverige. Det har blivit 100 000 nya platser sedan 2006. Det är fler barn än någonsin som går i en bättre förskola än någonsin. Det hindrar dock inte att vi måste ha höga ambitioner att fortsätta att utveckla förskolan, att höja andelen förskollärare i förskolan och att se till att efterfrågan på förskoleplatser inte leder till att barngrupperna blir för stora. Regeringen har avsatt 120 miljoner om året under ett par år för att underlätta för kommunerna att jobba också med den kvalitetsfrågan. Men det hindrar inte att vi också måste fortsätta att se till att alla kommuner erbjuder omsorg på obekväm arbetstid. Jag är missnöjd med takten men menar att vi har kommit en bra bit på väg, och jag kommer att fortsätta att bevaka detta och se till att vi fortsätter framåt.

Intressenter

Besvarad av

Maria Arnholm
Maria Arnholm

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.