Skatter som stimulerar jobb och tillväxt
Interpellation 2015/16:428 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-02-23
- Överlämnad
- 2016-02-23
- Anmäld
- 2016-02-24
- Sista svarsdatum
- 2016-03-09
- Svarsdatum
- 2016-03-15
- Besvarad
- 2016-03-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
När finansministern senast gästade Ekots lördagsintervju fick hon frågor om hur hon ser på det svenska skattesystemet. I ett av sina svar uttryckte hon då följande:
Från min utgångspunkt att vi vill ju ha ett skattesystem som stimulerar både jobb och tillväxt.
Frågan är vad finansministern menar med detta. I en metasammanställning av forskningsläget som OECD gjort lyfter man tydligt fram att höga inkomstskatter på arbete, och då särskilt de högsta marginalskatterna samt en hög bolagsskatt, tillhör de mest tillväxthämmande skatterna. Här har finansministern särskilt utmärkt sig genom att med sin budget för 2016 ha stärkt Sveriges ställning som landet med världens högsta marginalskatter, vilket rimmar illa med ambitionen att ha ett skattesystem som stimulerar både jobb och tillväxt.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Vilka skatter menar finansministern utgör den största hämskon på svensk tillväxt i dag?
- Är finansministern beredd att överväga sänkningar av samma tillväxthämmande skatter?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:428
Webb-tv: Skatter som stimulerar jobb och tillväxt
Dokument från debatten
- Tisdag den 15 mars 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:80
- Protokoll 2015/16:80 Tisdagen den 15 marsProtokoll 2015/16:80 Svar på interpellation 2015/16:428 om skatter som stimulerar jobb och tillväxt
Protokoll från debatten
Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig vilka skatter jag menar utgör den största hämskon på svensk tillväxt i dag och om jag är beredd att överväga sänkningar av dessa skatter.
Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Vi vill samtidigt ha ett skattesystem som skapar förutsättningar för hållbar tillväxt och hög sysselsättning, som har en tydlig miljöstyrning och som är fördelningspolitiskt träffsäkert.
Vid skatteförändringar måste man ta hänsyn till effekter av skatterna och till de positiva effekter som kommer av det skatterna används till. Exempelvis är det möjligt att en förändring av skatteuttaget som enligt bedömare skulle vara tillväxthämmande används till något som är tillväxtfrämjande. En sammantaget god politik är därför att ta ut skatter på ett bra sätt och att använda skattepengarna på ett bra sätt. Många länder som har ett högt skatteuttag har också hög tillväxt.
Jag har tidigare sagt att det skulle vara bra med en bredare översyn av skattesystemet. I en sådan översyn är jag beredd att överväga alla idéer om hur skattesystemet bäst ska utformas.
Anf. 36 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Detta är en ganska stor fråga. Vilka skatter är dåliga för ekonomin, och vilka skatter är helt okej för ekonomin i den bemärkelsen att de inte förstör jobb och tillväxt? Man vill ju gärna ha mer av skatter som inte förstör ekonomin och mindre av skatter som förstör ekonomin.
Jag lyssnade på Ekots lördagsintervju med Magdalena Andersson. Där sa hon att hon gärna vill jobba för att ändra det svenska skattesystemet så att vi får mer av de mindre skadliga skatterna och mindre av de skadliga skatterna. Det är mot den bakgrunden jag har ställt frågan. Vilka skatter anser finansministern är skadliga för ekonomin, och vilka skatter anser hon är inte så farliga?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är en fråga som ockuperar en stor del av skatteforskarna och ekonomerna. De tittar just på vilka skatter som hämmar ekonomin. Samarbetsorganisationen OECD har gjort åtskilliga så kallade metastudier där de tittar på vad ekonomerna säger - vad är den stora röda tråden i skatteforskningen? Vilka skatter är de mest skadliga? Det handlar om framför allt tre saker.
För det första handlar det om bolagsskatten. Höga bolagsskatter gör att utländska investerare inte vill komma till Sverige och investera, vilket är något som slår mot de särskilt lönsamma företagen.
För det andra lyfter man fram höga marginalskatter, alltså att skatten blir väldigt hög på den sista intjänade kronan. Det gör i sin tur att man kan undra om till exempel en läkare som har en relativt god inkomst kommer att vilja jobba en timme extra på akuten eller om han kommer att tycka att marginalskatten på den sista intjänade hundralappen blir så hög att det liksom inte är lönt utan bättre att gå hem och kolla på tv och leka med barnen.
För det tredje handlar det om inkomstskatter för vanligt folk. Har man för höga inkomstskatter för vanligt folk som jobbar samtidigt som man har väldigt höga bidrag kommer det nämligen att göra att människor fastnar i utanförskap.
Detta är de tre typer av skatter som forskningen är mycket tydlig med att man bör undvika att göra för höga. Det är i stället bättre att ha högre skatter på annat, till exempel sådant som är miljöskadligt - eller andra typer av skatter, helt enkelt. Jag har som sagt frågat Magdalena Andersson hur hon ser på detta, och jag har inte fått något svar.
Jag tror att jag vet varför jag inte har fått något svar. Tittar man på regeringens politik ser man nämligen att det är mycket tydligt att de skatter regeringen höjer är just de skatter som är absolut mest skadliga. Finansministern höjer marginalskatten på den statliga inkomstskatten, vilket gör att vi får färre arbetade timmar. Det gör att läkaren struntar i att jobba en extra timme på akutmottagningen och åker hem och leker med barnen i stället.
Det finns i och för sig ett värde i det, men den svenska sjukvården är satt under hårt tryck. Allmänt sett behöver vi fler arbetade timmar i svensk ekonomi. Och finansministern höjer skatten för vanligt folk och gör det mindre lönsamt att arbeta! Det är här någonstans som förklaringen finns till att vi inte får besked från finansministern.
Precis som i diskussionen om ränteavdragen, som vi hade för en halvtimme sedan, vore det önskvärt om vi hade en finansminister som kunde stå för en politisk inriktning, för en agenda, och debattera den här i Sveriges riksdag och inte bara säga att detta är viktiga frågor som man vill diskutera och sedan lämna walkover.
Snälla finansministern, ta nu chansen och berätta vilka skatter som är skadliga och vilka som är bra för ekonomin!
Anf. 37 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Den höjda marginalskatten tycks ju i alla fall inte ha påverkat Fredrik Schultes arbetsvilja - glädjande nog. Jag uppskattar att få hänga här i kammaren tillsammans med Fredrik Schulte.
Här handlar det naturligtvis om att ta ut skatter på ett så väl avvägt sätt som möjligt. Tyvärr tog vi över offentliga finanser i väldigt dåligt skick. Vi var tvungna att höja skatten för att samtidigt kunna genomföra reformer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När vi tog över 2014 hade vi en kombination av alldeles för stora underskott i de offentliga finanserna och skolresultat som föll snabbast i hela OECD-världen. Det fanns stora revor i välfärden. För att kunna genomföra reformer i det läget var vi tvungna att öka de statliga inkomsterna och därmed höja skatten. Vi har jobbat med en rad olika skattehöjningar, och vi har försökt att göra det på ett välavvägt sätt.
Fredrik Schulte tog inte upp ungdomsarbetsgivaravgiften, vilket var intressant. Vi har tidigare här i kammaren haft många debatter om ungdomsarbetsgivaravgiften. Många moderater har ju hävdat att höjningen skulle få förödande effekter på ungdomars möjlighet att få jobb. Men ungdomsarbetslösheten sjunker nu oerhört kraftigt även efter det att arbetsgivaravgiften för ungdomar höjdes.
Sedan är det intressant att Fredrik Schulte tar upp OECD-listan. Han har säkert studerat den väldigt noga. OECD skriver tydligt att den minst skadliga skatten - alltså där det är allra bäst att ta ut skatt - är skatt på fastigheter. Mot bakgrund av att Fredrik Schulte företräder ett parti som avskaffade fastighetsskatten vore det intressant att höra hur han resonerar om fastighetsskatten i OECD:s lista över vilka skatter som man bör ta ut.
Anf. 38 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Den diskussion som jag försöker att starta här handlar egentligen inte om hur höga skatter som man vill ha. Jag förstår att Magdalena Andersson av ideologiska skäl vill höja skatten. Det är inte det som jag kritiserar här och nu. Det som jag försöker att fråga Magdalena Andersson om är: Vilka skatter anser finansministern är skadliga och vilka skatter anser finansministern är mindre skadliga?
Finansministern var med i Ekots lördagsintervju och sa mycket klart och tydligt att hon vill arbeta för att minimera de skadliga skatterna. I stället vill hon höja de skatter som är mindre skadliga. Det är beklämmande att inte få några tydliga besked och att finansministern inte på ett bättre sätt försvarar till exempel de marginalskattehöjningar som man genomförde i budgeten.
En av Sveriges ledande ekonomer, Lennart Flood, har sagt att på sikt kommer nedtrappningen av jobbskatteavdraget - som gör att Sverige på nytt slår världsrekord i att ha högsta marginalskatter - inte att inbringa några pengar alls, utan det kommer att bli plus minus noll. De som drabbas av denna skattehöjning kommer helt enkelt att jobba mindre. Man kommer inte att jobba de extra timmarna, utan i stället kommer man att åka hem till familjen och koppla av.
Det här är inte positivt ur ekonomisk synvinkel därför att Sverige har redan en låg andel arbetade timmar bland stora delar av de sysselsatta. Vi är alla överens om att vi måste öka de arbetade timmarna. Men Magdalena Andersson för en politik som går i direkt motsatt riktning, direkt i motsats till vad i princip samtliga ekonomer menar att man borde göra.
Om nu Magdalena Andersson vill bjuda in till samtal om hur vi kan se över de svenska skatterna borde Magdalena Andersson deklarera vad hon själv tycker. Att ha en inriktning där man konsekvent ska höja skatterna på arbete, vilket samtliga ekonomer är överens om är det minst fruktbara sättet att höja skatterna på, ja, då har vi ett problem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är märkligt att finansministern inte kan vara tydlig. Men jag ger finansministern en chans till att svara på frågan: Vilka skatter anser finansministern är särskilt skadliga för ekonomin? Hur förhåller sig Magdalena Andersson till det faktum att ekonomkåren är rörande överens om att det är just de skatter som hon själv höjer i sin senaste budget som är skadliga för ekonomin?
Anf. 39 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Vi befinner oss i ett allvarligt läge där underskotten i de offentliga finanserna spås öka samtidigt som regeringen håller på att höja de flesta skatter, samtidigt som Finanspolitiska rådet säger att regeringen bryter mot det finanspolitiska ramverket, samtidigt som EU-kommissionen säger att Sveriges underskott förväntas att stiga under åren framöver.
Till detta kommer att regeringen har slutat att på ett tydligt och transparent sätt redovisa hur man bedömer att de olika skattehöjningarna påverkar arbetsmarknaden, tillväxten och ekonomin. Det gör att vi befinner oss i ett läge där stabiliteten i offentliga finanser på goda grunder ifrågasätts allt oftare.
Till detta kommer denna så kallade samarbetsregering - men som egentligen är en svekregering - att lämna mycket otydliga besked till svenska folket, och ibland lämnar man tydliga besked som man sedan struntar i.
Före valet lovade Magdalena Andersson att inte höja bensinskatten. Sedan dess har bensinskatten höjts - en tydlig svekregering.
Före valet lovade Magdalena Andersson att inte höja skatten för pensionärer. Sedan höjde man skatten för 200 000 pensionärer - en tydlig svekregering.
Före valet sa Socialdemokraterna att man inte skulle försämra RUT- och ROT-avdragen. Sedan halverades RUT-avdraget och ROT-avdraget försämrades - en tydlig svekregering.
Före valet lovade Magdalena Andersson att inte höja några inkomstskatter för vanliga löntagare. Sedan dess har skatterna höjts för 1,3 miljoner vanliga inkomsttagare - en tydlig svekregering.
Men det är inte sveket och svekregeringen som är det stora problemet. Den stora utmaningen är vilka signaler man skickar inför framtiden. Fåmansbolag är oroliga för de skattehöjningar som de förväntar sig utifrån de ändrade direktiv som regeringen har gett till utredningar. Man oroar sig för bolagsskattehöjningar.
Människor runt om i Sverige utanför tunnelbanesystemet här i Stockholm är oroliga för de kilometerskattehöjningar som regeringen har aviserat.
Man är orolig för den flygskatt som regeringen har aviserat.
Dessa åtgärder skulle sammantaget ge en liten effekt på offentliga finanser, men det skulle vara stora pålagor för människor runt om i det här landet.
Jag kommer själv från Kalmar där avstånden många gånger är stora. Behovet av kommunikationer är omfattande. För människor som bor norr om Stockholm där avstånden är stora kostar det redan i dag mycket att förflytta sig. Där säger finansministern att hon nu ska slå till med stora skattehöjningar på lastbilar, bilar och flygplan. Det kommer att göra det mycket svårare för hela detta land att leva.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt har man inte kontroll över utgifterna i svensk ekonomi. Man prognostiserar med intäkter som enligt ledande ekonomer inte ska bli av. Man har ökande underskott i ett läge där resursutnyttjandet i ekonomin är fullt. Sammantaget leder det till bedömningen att man tappar greppet om offentliga finanser. Man skickar en dyr nota till vanliga människor med vanliga jobb som strukturellt försvagar Sveriges möjlighet att konkurrera internationellt och skapa jobb och tillväxt inom vårt land - detta i ett läge där fler människor än på mycket länge står utanför arbetsmarknaden. De behöver komma in på den och få ett jobb.
Fru talman! Detta är en oroande utveckling, och jag hoppas att finansministern kan ge tydliga besked.
Anf. 40 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Frågar man om några vill ha skattehöjning säger de naturligtvis nej. Det är ingen som vill ha en skattehöjning. Samtidigt är det så att vi behöver skatter för att finansiera välfärden.
Det beror också på hur man ställer frågan. Ställer man till exempel frågan "Vill du att skatterna ska gå till sjukvården?" är det en stor majoritet som svarar ja. Därför blir frågan felställd när man tar upp skattehöjningar som något negativt i sig självt. Man måste se till de behov som finns i samhället och det som skattehöjningen ska användas till.
När det gäller marginalskatterna handlar det om höginkomsttagare, människor som tjänar mellan 50 000 och 100 000. Det rör sig inte om någon gigantisk skattehöjning heller, utan det är några tusenlappar för dem som tjänar mest och hundralappar för dem som tjänar minst. Den vanliga människan berörs egentligen inte av den här diskussionen, utan det är fråga om höginkomsttagare. Kommer verkligen en höginkomsttagare att jobba mindre på grund av det här? Jag tvivlar starkt på det. Om det är några tusen mindre för den som tjänar 100 000 i månaden tvivlar jag på att det verkligen är det som avgör ekonomin.
Det som är intressant att titta på och viktigt att påminna om är att de skattehöjningar som regeringen har gjort - jämför med den förra regeringens ständiga skattesänkningar - hittills har halverat underskottet i statens budget. Man uttryckte nyss oro från moderat håll för att vi kan komma att få se ökade underskott i framtiden. Men då är det ju extra viktigt att vi ser till att vi har skatteintäkter, så att det inte blir ett skenande underskott, vilket faktiskt var fallet med den borgerliga regeringen under slutet av förra mandatperioden. Då ökade underskottet. Nu har vi lyckats halvera det på den här korta tiden. Vår ambition är självklart, som alltid under socialdemokratiska regeringar, att vi ska ha en stabil ekonomi. Det är helt nödvändigt för att kunna finansiera välfärden.
Men det är inte bara ekonomin som måste vara i balans och stabil - välfärden måste också få de pengar som behövs. Vi har stora behov i dag. Det tror jag att de flesta kan vara överens om. Det är också så att arbetsmarknaden är helt beroende av de skatteintäkter som vi kan ge till välfärden. För att se till att människor får jobb behöver vi lägga resurser på förskolan, grundskolan, gymnasiet och så vidare, på alla utbildningsnivåer. Man kan se ett väldigt tydligt samband: När utbildningen brister, när man inte kvalificerar sig, när man får underkända betyg och när ungdomar hoppar av ökar risken enormt mycket för arbetslöshet, vilket slår mot hela samhället. Att vi nu satsar mer på utbildning är väldigt viktigt för hela arbetsmarknaden, inte minst näringslivet, som har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Det regeringen gör nu är i själva verket helt nödvändigt för att i framtiden kunna säkra jobben och välfärden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det blir en märklig diskussion när det låter som att en kris skulle ha drabbat Sverige på så här kort tid. Det är tvärtom så att det på många sätt ser väldigt ljust ut. Tillväxten är bra. Arbetslösheten minskar, inte minst ungdomsarbetslösheten. Vi kan äntligen satsa på välfärdsreformer efter en tid då det snarare gått åt fel håll i välfärden. Jag förstår inte riktigt varifrån de här undergångsprofetiorna och talet om en skattechock kommer. Det är trots allt så att det går i rätt riktning. Naturligtvis finns det problem, men skattesänkningar är inte lösningen.
Anf. 41 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! Moderaterna talar gärna och ofta om en oro för skattehöjningar. Man säger att regeringen vill lägga stora pålagor på vanliga människor och skicka en dyr nota till vanligt folk. Det är givetvis ett resonemang som man kan vända på. Man kan fundera på vem det är som ska betala priset för den politik som Fredrik Schulte, Niklas Wykman och Moderaterna bedriver och står för. Det finns naturligtvis alltid en alternativkostnad.
I Moderaternas budgetalternativ, i de finansieringslösningar för välfärden som Moderaterna föreslår i Sveriges riksdag, finns det betydligt mindre pengar till välfärd, jobb och utbildning. I det budgetalternativ som Moderaterna föreslog för innevarande år fanns det 25 miljarder mindre på grund av skattesänkningar. Det är lätt att stå i Sveriges riksdag och prata om skattesänkningar, men frågan som uppstår varje gång man minskar intäkterna är: Var i utgifterna vill man skära? Det är också en kostnad, och det är vanliga människor som får bära den.
Anf. 42 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag noterade att Fredrik Schulte inte svarade på frågan om OECD:s lista, som han hade studerat väldigt noggrant. På den listan är det tydligt att fastighetsskatten är den bästa skatten att ta ut. Det skulle vara intressant att höra hur Fredrik Schulte resonerar kring det faktum att hans parti avskaffade den skatten.
Jag fick heller inget svar angående höjningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Moderaterna har i talarstolen många gånger hävdat att den skulle göra att många ungdomar inte längre skulle få jobb. Har höjningen av ungdomsarbetsgivaravgifterna haft den effekt som Moderaterna varnat för och trott på?
Jag fick frågan vilken inriktning regeringen har på skattepolitiken. Riksdagen antog våren 2015 de riktlinjer för skattepolitiken som regeringen lade fram i vårbudgeten. Där står att läsa vilka förutsättningar vi tycker att man ska utgå från när man bedriver skattepolitik och även vilka vägledande principer regeringen har för utformningen av skattepolitiken.
Anf. 43 Fredrik Schulte (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vi i den här kammaren är väldigt överens om en sak, nämligen att Sverige ska ha världens främsta välfärd. Vi ska ha världens främsta skola, världens främsta sjukvård, världens främsta äldreomsorg och världens främsta barnomsorg. Detta är vi helt överens om. Och för att bekosta det måste man ta in skattepengar. Bara genom detta enkla faktum är vi rörande överens här i riksdagen om att Sverige ska vara en välfärdsstat med relativt höga skatter.
Men man måste också förstå att det egentligen inte handlar om att ha högst skatter. Det är inte högst skatter som ger mest pengar till välfärden, utan det gäller att ha smarta skatter. Varför är det så viktigt? Jo, därför att om ekonomin växer mer kan man ha lägre skatter och fortfarande få in lika mycket pengar. Ta Schweiz som exempel! Schweiz får in lika mycket pengar till kassakistan per invånare som Sverige, trots att de har halva det svenska skattetrycket. Det här beror på att Schweiz har en mycket starkare ekonomi än vad Sverige har.
Om Sverige skulle vara smart och ha smartare skatter, om vi skulle sänka de skatter som är skadliga för ekonomin och höja de skatter som är mindre skadliga för ekonomin, skulle vi kunna få in ännu mer pengar till välfärden. Det är just så man måste tänka. Det är inte ett nollsummespel, som vi fick höra tidigare från de socialdemokratiska ledamöterna här, utan vi måste ha smarta skatter som ger mer tillväxt och i förlängningen mer välfärd. Då handlar det om att sänka marginalskatten och sänka inkomstskatterna för vanligt folk, så att det lönar sig att arbeta. Problemet är, fru talman, att Socialdemokraternas inriktning är den precis motsatta. Det kommer att ge mindre pengar till välfärden.
Anf. 44 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Detta är Sveriges riksdag och inte Jeopardy. Här går det till så att riksdagen har möjlighet att ställa frågor till regeringen och kan förvänta sig att få svar på dessa. Här är det vi som i egenskap av riksdagsledamöter ställer frågor till Magdalena Andersson. Vi - och svenska folket - förväntar oss att få svar på de frågor som ställs och inte bara mötas av nya och fler frågor. Det är riksdagen som utkräver ansvar av regeringen, inte regeringen som utkräver ansvar av riksdagen. Det är regeringen som ska svara inför riksdagen, inte riksdagen som ska svara inför regeringen. Det är en hållning som jag hoppas att finansministern delar.
Jag tänker ändå ägna det här inlägget åt att besvara Magdalena Anderssons fråga om fastighetsskatten, en skatt som var djupt impopulär hos svenska folket men som Magdalena Andersson försvarade och som hon nu uppenbarligen öppnar för att återinföra. Detta skulle vara ytterligare ett svek i likhet med den höjda inkomstskatten, som svekregeringen införde, den höjda skatten för pensionärerna, som svekregeringen införde, samt halveringen av RUT-avdraget och försämringen av ROT-avdraget, som svekregeringen genomförde.
Att införa fastighetsskatten igen skulle vara ytterligare ett sådant svek - och särskilt märkligt mot bakgrund av att Magdalena Andersson inför valet poserade på affischer där det uttryckligen stod: Återinför inte fastighetsskatten! Rösta på Socialdemokraterna!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om finansminister Magdalena Andersson tycker att fastighetsskatten är så bra och om hon tycker att det var ett misstag av Alliansen att avskaffa fastighetsskatten, varför poserade hon då i valrörelsen på affischer där det utgavs ett löfte om att inte återinföra fastighetsskatten?
Magdalena Andersson är just nu för upptagen för att lyssna, men jag föreslår att hon svarar på frågan. Om det var ett misstag av Alliansen att avskaffa fastighetskatten, varför poserades det då på valaffischer?
Anf. 45 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Man kan alltså inte sänka skatterna hur mycket som helst och fortfarande ha en bra välfärd. Någonstans ifrån måste inkomsterna ändå komma.
Vi har ju hört förut att det kommer att uppstå dynamiska effekter av skattesänkningar som leder till att det till och med blir mer pengar till välfärd när man sänker skatten. Det här har prövats i praktiken. Vi har ju haft åtta år med borgerlig regering. Det blev inga dynamiska effekter. Arbetslösheten ökade och det skedde försämringar i välfärden, så man frågar sig var dessa dynamiska effekter finns. De finns inte i verkligheten utan i teorin.
Det finns heller ingen direkt omläggning av den moderata politiken jämfört med den politik som de förde under åtta år, utan det är samma politik som de ska köra än en gång. Varför skulle detta ge helt andra resultat än förra gången?
Nu har Moderaterna hittat på ett nytt ord, svekregeringen, som upprepas när det gäller allting. Jag kan direkt se en felaktighet, och det är pensionärsskatten. Den infördes ju av den borgerliga regeringen. Varje gång som jobbskatteavdraget sänktes ökade klyftan mellan pensionärsskatten och löntagarskatten.
Pensionärsskatten håller vi socialdemokrater på att avveckla. Vi har börjat med pensionärerna som har det sämst ställt, och vi kommer att gå vidare steg för steg med de övriga. Att säga att vi skulle ha infört pensionärsskatten är alltså helt befängt. Vi har varit tydliga med att vi kommer att avskaffa den. Vi kan inte göra det över en natt, men det ska ske stegvis.
Min fråga är alltså: Var ligger sveket? Det ligger väl i så fall hos den borgerliga regeringen, som införde den här skatten.
Anf. 46 Niklas Karlsson (S)
Herr talman! Vi har nu hört Moderaterna och Fredrik Schulte säga att det egentligen är så att Socialdemokraterna och Moderaterna och kanske också de andra partierna som sitter i den här kammaren är överens om att vi alla ska ha världens främsta välfärd i vårt land.
Vi är nog en del som tillåter oss att tvivla. Skulle man inte göra det kan man ändå i förlängningen ställa frågan: Är det en välfärd där var och en bidrar efter förmåga och även får efter behov som Fredrik Schulte förespråkar? Det får vi inte svar på i den här debatten, men vi kanske kan få det någon annan gång.
Vad Fredrik Schulte måste svara på för oss andra som sitter i kammaren och lyssnar på debatten är vad det innebär när han säger att vi ska ha smarta skatter som, trots att vi med Moderaternas budgetalternativ sänker skatten med 25 miljarder, gör att intäkterna till statens kassakista kommer att öka så till den grad att nedskärningarna som jag påstår blir konsekvensen av Fredrik Schultes politik inte kommer att ske utan att vi snarare kommer att kunna satsa på nya reformer i vår välfärd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det där håller ju inte riktigt. Vi som sitter i kammaren, vi som sitter i riksdagens finansutskott och även Fredrik Schulte vet ju att det finns någonting som heter multiplikatoreffekter, det vill säga vad man får tillbaka av varje satsad krona. De bästa multiplikatoreffekterna får vi av att satsa på offentlig välfärd, konsumtion och investeringar. De sämsta, när vi får minst pengar och minst tillväxt tillbaka, får vi av skattesänkningar.
Anf. 47 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Regeringen har inte för avsikt att återinföra någon fastighetsskatt. Däremot var jag lite nyfiken på Fredrik Schultes resonemang när han hade fastnat i OECD:s skattelista och anförde den som argument för hur man borde utforma skattepolitiken. Jag undrade hur han själv resonerade om logiken i att både förfäkta OECD:s skattelista och företräda ett parti som avskaffade fastighetsskatten. Men regeringen har ingen plan på att återinföra fastighetsskatten.
Däremot är det viktigt för regeringen att vi har ett bra skatteuttag, att vi tar ut skatter på ett väl avvägt och förnuftigt sätt. Det handlar om att ta ut skatter på ett sådant sätt att vi klarar av att finansiera världens bästa välfärd, och det handlar om att använda breda skattebaser. Det handlar om att använda skatterna på ett sådant sätt att vi kan styra mot en mer miljömässigt hållbar utveckling men också om att ta ut skatter på ett fördelningspolitiskt rimligt och bra sätt. Skatterna ska också vara förenliga med de EU-regler vi har och som sätter en del begränsningar.
Det är genom de restriktionerna som regeringen har bedrivit sin skattepolitik. Vi har ökat skatteuttaget för att klara av att genomföra viktiga satsningar för att alla barn ska få möjlighet att få det stöd som de behöver i skolan, för att våra äldre ska få en trygg ålderdom, för att vi ska säkra sjukvården och mycket annat.
Här blir man naturligtvis väldigt orolig över Moderaternas skattepolitik. De genomförde ju under den förra mandatperioden stora skattesänkningar - mest för dem som tjänar mest. De gjorde detta på lånade pengar och skickade notan till framtida generationer.
Det är precis den här politiken, som vi har prövat och som ledde till stora underskott och till stora revor i välfärden, som Moderaterna vill fortsätta med genom att de i riksdagen fortsätter föreslå stora skattesänkningar som kommer att leda till stora nedskärningar i vår gemensamma välfärd. Det är en politik som inte bygger framtidstro i Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.