Bedömningar av kostnadstrycket i offentlig sektor
Interpellation 2015/16:461 av Niklas Wykman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-02
- Överlämnad
- 2016-03-03
- Anmäld
- 2016-03-04
- Svarsdatum
- 2016-03-15
- Besvarad
- 2016-03-15
- Sista svarsdatum
- 2016-03-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Internationella studier bekräftar att situationen för svenska företag försämras. Sveriges konkurrenskraft tappar i internationella mätningar från bland andra World Competitiveness Scoreboard från IMD. Samtidigt väljer regeringen att gå fram med förslag som fördyrar för företag och entreprenörer i Sverige. Slopad avdragsrätt för representation är det senaste sådana förslaget. Även om regeringens företrädare vill beskriva förändringen som en förenkling innebär slopad avdragsrätt för representation ett ökat skatteuttag från svenska företagare med omkring 1 miljard kronor.
Det är bekymmersamt att Sverige nu går från internationellt beröm, för bland annat krishanteringen och arbetsutbudsreformer, till att omgärdas av tilltagande osäkerhet. Nu höjs i stället skattetrycket brett för stora löntagargrupper och för företagande i Sverige. Genom att samtidigt slopa och höja viktiga gränser i välfärdssystemen byggs ett kostnadstryck upp i olika delar av den offentliga sektorn. Bland annat EU-kommissionen spår att underskotten kan växa under åren framöver. Med finansiella obalanser, offentligfinansiella underskott och avsaknaden av arbetsutbudsreformer riskerar Magdalena Andersson att upprepa historiska socialdemokratiska misstag som dels orsakade 90-talskrisen, vilket bland annat Henriksson (S) skrivit en finansdepartementspromemoria om, dels orsakade ett utanförskap som 2006 innebar att ca 20 procent av den arbetsföra befolkningen levde i utanförskap.
En liten, öppen ekonomi med stor finansiell sektor, som den svenska, är beroende av internationellt förtroende. Offentligfinansiell motståndskraft och finansiell stabilitet är hörnstenar. Förtroende är krävande att bygga upp, men skört för misskötsel. Till exempel har tidigare årtiondens höginflations- och devalveringspolitik stått Sverige dyrt, och återuppbyggandet av förtroendet för att Sverige klarar såväl inflationsmål som hållbarhet i ekonomin har varit en lång resa. 1980-talet och det tidiga 1990-talet har lärt oss hur besvärligt det kan vara att vända en dålig ekonomisk utveckling och att skapa förtroende för Sverige utomlands. Det finanspolitiska ramverket är bland annat till för att stötta Sverige med detta och se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Vissa av principerna regleras av lag, medan andra utgår från den praxis utvecklats sedan krisen på 1990-talet.
Nuvarande regering väljer att inte respektera det finanspolitiska ramverket. Finanspolitiska rådet har upprepade gånger påtalat detta och inskärpt allvaret genom att uttrycka att den typen av kritik som riktas mot Magdalena Andersson inte har riktats mot tidigare finansministrar. Rådets ordförande John Hassler svarar i Svenska Dagbladet (den 16 oktober 2014) på frågan om kritiken är mer allvarlig nu: Ja, det är riktigt. Vi har inte använt uttrycker brott mot ramverket tidigare.
Till frågetecknen kring stabilitetspolitiken och hålen i de offentliga finanserna kommer den minskade transparensen.
Finansministerns departement har självt valt att inte på ett öppet och transparent vis redovisa de långsiktiga effekterna av den förda politiken i budgetpropositionen. På totalen bidrar det till en ökad osäkerhet.
Även utgiftssidan som sådan får tung kritik. Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet har båda varnat för att regeringens slopande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen är felbudgeterad och kommer att kosta långt mer än de ca 300 miljoner kronor som regeringen har avsatt. I svaret på en skriftlig fråga redogör regeringen för skillnaden: Jag kommer nu att redogöra för varför uppgifterna i budgetpropositionen inte alls är jämförbara med beräkningarna gjorda av Konjunkturinstitutet. Det handlar om innehåll, metodik, sikt och vad man redovisar. För det första är Konjunkturinstitutets bedömning gjord utifrån antaganden om hur arbetskraftsutbudet, sysselsättningen, potentiell BNP och slutligen det offentlig-finansiella saldot påverkas på lång sikt.
Det stämmer att arbetet med att göra en budgetproposition ser annorlunda ut än de analyser som Konjunkturinstitutet gör. Det är däremot anmärkningsvärt att regeringen inte fäster större vikt vid de långsiktiga effekterna av politiken – samtidigt som regeringen väljer att inte själv redovisa bedömningar av förslagen i budgetpropositionen. Sammantaget får risken för faktisk underfinansiering bedömas som påtaglig. Det är särskilt allvarligt i ett läge där ledande bedömare också menar att de skattehöjningar regeringen genomför inte har de positiva effekter på offentliga finanser som regeringen hävdar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson om hur finansministern ser på analyser och redovisning av de förväntade effekterna av den förda politiken.
Är det en korrekt tolkning att Finansdepartementet inte heller fortsättningsvis kommer att redovisa sina beräkningar av hur budgeten påverkar Sveriges arbetskraftsutbud, sysselsättning eller potentiell bnp på ett öppet och transparent sätt?
Och vidare, när ledande expertmyndigheter spår att utgifterna kommer att öka mer än regeringen förutspår och intäkterna öka mindre än regeringen prognostiserar, samtidigt som EU-kommissionen bedömer att underskotten till och med kan växa framöver, hur ser finansministern på hållbarheten i de offentliga finanserna?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:461
Webb-tv: Bedömningar av kostnadstrycket i offentlig sektor
Dokument från debatten
- Tisdag den 15 mars 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:80
- Protokoll 2015/16:80 Tisdagen den 15 marsProtokoll 2015/16:80 Svar på interpellation 2015/16:461 om bedömningar av kostnadstrycket i offentlig sektor
Protokoll från debatten
Anf. 55 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Niklas Wykman har frågat mig hur jag ser på analyser och redovisning av förväntade effekter av den förda politiken, samt hållbarheten i de offentliga finanserna.
Det är viktigt med transparens och öppenhet när det gäller effekter av den ekonomiska politiken. Därför redovisar regeringen sin bedömning av hur föreslagna reformer påverkar bland annat tillväxten, sysselsättningen och arbetslösheten i de ekonomiska propositionerna. Det råder dock en betydande osäkerhet om i vilken utsträckning och i vilken takt till exempel arbetslösheten förändras till följd av olika åtgärder. De reformeffekter den tidigare regeringen redovisade bygger på modellskattningar och tumregler som får betraktas som ytterst osäkra, vilket kan ge ett falskt intryck av exakthet. Den tidigare regeringens bedömningar motsägs ofta i senare utvärderingar. En sådan redovisning främjar inte öppenhet och transparens.
För att medborgarna ska ha förtroende för finanspolitiken måste den vara hållbar. Det är en förutsättning för att möta både nya lågkonjunkturer och framtida demografiska utmaningar. De senaste årens utveckling i flera euroländer visar hur stora kostnaderna kan bli när förtroendet för finanspolitiken sviktar. En förtroendeförlust kan tvinga fram en snabb omläggning av finanspolitiken, från åtgärder för tillväxt, välfärd och sysselsättning till åtgärder för skuldsanering. Ur den synvinkeln är den försvagning av de offentliga finanserna som den tidigare regeringens politik ledde till djupt problematisk.
Regeringen gör återkommande bedömningar av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. Syftet är att tidigt fånga upp ogynnsamma tecken så att korrigerande åtgärder kan vidtas i tid. Regeringens senaste bedömning, som publicerades i budgetpropositionen för 2016, visade att finanspolitiken är långsiktigt hållbar, trots att den tidigare regeringen fortsatte att försvaga finanserna med ofinansierade skattesänkningar även efter det att konjunkturen tydligt vänt uppåt.
En uppdaterad bedömning av finanspolitikens hållbarhet kommer inom kort att publiceras i 2016 års ekonomiska vårproposition.
Anf. 56 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Vi har under dagen bland annat hört Hillevi Larsson från Socialdemokraterna i denna talarstol använda begreppet svekregeringen. Vi stämmer gärna in i den beskrivningen när det gäller den regering som vi nu har och som här företräds av finansminister Magdalena Andersson.
Det handlar om svek mot de 200 000 pensionärer som får höjd skatt i stället för sänkt skatt. Det handlar om sveket kring RUT och ROT-avdraget, där RUT-avdraget halveras och där ROT-avdraget försämras, trots löften om att så inte skulle ske. Det handlar om sveket mot de löntagare som enligt Magdalena Andersson i valrörelsen inte skulle få någon höjd skatt - nu är det 1,3 miljoner löntagare som får höjd skatt. Det handlar om sveket mot de bilägare som blev lovade i valrörelsen av Magdalena Andersson att bensinskatten och dieselskatten inte skulle höjas. Nu har vi sett hur den skatten har höjts.
Begreppet svekregering symboliserar väl den regering som nu sitter. Men det är inte det enskilda sveket mot pensionärerna, mot RUT-jobbarna, mot löntagarna eller mot dem som är beroende av bilen som är det största sveket mot Sverige, utan det är den förlorade kontrollen över de offentliga finanserna. Det handlar om sveket att gå ifrån överskottsmålet trots löfte i valrörelsen om att behålla överskottsmålet. Det handlar om sveket att överge det finanspolitiska ramverket. Finanspolitiska rådet är mycket noga med att poängtera att denna finansminister är den första finansminister i Sverige som bryter mot det finanspolitiska ramverket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den typen av svek mot offentliga finanser som den här regeringen står för riskerar att stå svenska arbetstagare, svensk ekonomi och svensk tillväxt mycket dyrt. När man förlorar kontrollen över de offentliga finanserna kvarstår till slut ingenting annat att diskutera över huvud taget.
Nästan hälften av allt vi har i Sverige har vi tack vare vår förmåga att exportera. Vi är därmed väldigt exponerade för omvärlden och vad som där händer. Har vi då inte skyddsvallar när nästa kris kommer slår det mycket hårt mot svenska jobb och mot svenska tillväxtmöjligheter. Det här vet vi sedan tidigare.
Den tidigare socialdemokratiska kollegan till finansministern, Jens Henriksson, har skrivit en omfattande utvärdering av tidigare socialdemokratiskt svek mot offentliga finanser. Där går han på punkt efter punkt igenom hur Socialdemokraterna och den politik som de bedrev orsakade 90talskrisen. Den här skriften har sedan hyllats av bland andra Kjell-Olof Feldt, som hänvisade till ett parti som hade valfeber.
Herr talman! Nu är det ändå rätt långt kvar till nästa val. Ändå ser vi de här överhettningstendenserna hos Socialdemokraterna. Intäkter och utgifter hänger helt enkelt inte ihop, och man försvagar offentliga finanser på ett sådant sätt att det gör Sverige mycket exponerat. Det riskerar inte minst kvinnors sysselsättning när ekonomin viker nedåt.
Herr talman! Det är därför den här interpellationen väckts. Bland andra EU-kommissionen pekar på att underskotten i offentliga finanser kommer att växa under åren framöver, trots att läget i ekonomin generellt sett förbättras.
Herr talman! Här har finansministern i dag redan gjort en viktig poäng genom att särskilja hur det går för ekonomin och hur det går för offentliga finanser. Finansministern beskriver på ett korrekt sätt att det går bra för svensk ekonomi. Och vad är det som gör att det går bra för svensk ekonomi? Reformer som är genomförda, duktiga svenska företag och flitiga svenska människor som går till jobbet ger en stark ekonomi.
Den del som finansministern är ansvarig för, offentliga finanser, går det däremot mindre bra eller rent ut sagt dåligt för. Det finanspolitiska ramverket bryts, och underskotten växer under åren framöver. Jag delar därför finansministerns bedömning att man måste göra skillnad på svensk ekonomi och offentliga finanser. Svensk ekonomi bidrar alla människor till. Offentliga finanser har finansministern ansvar för, och det är just de offentliga finanserna som inte håller måttet.
Anf. 57 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Det är sant att jag använde ordet svekregering, men det var på grund av att Niklas Wykman använde det. Jag konstaterade bara att nu har Moderaterna hittat på ett nytt ord: svekregeringen.
Anklagelserna och påståendena är direkt falska, och det var det jag talade om i mitt förra inlägg. Jag får väl kanske upprepa det, eftersom Niklas Wykman upprepar sitt budskap att vi har svikit pensionärerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var ju Moderaterna och borgarna som införde pensionärsskatten. För varje steg man sänkte skatten, med det så kallade jobbskatteavdraget, växte klyftan mellan löntagare och pensionärer. Sverige är det enda land i hela Europa som beskattar pensionärer högre än löntagare, och det var den förra regeringen som införde den här skatteklyftan och till och med utökade den med varje jobbskatteavdrag.
Det vi har lovat är att vi ska avveckla pensionärsskatten. Det kan ta tid, men vi har lovat att vi ska göra det. Vi har ju redan tagit första steget. De som har lägst pensioner, garantipensionärer, har helt befriats från pensionärsskatten. Även en del som har lite mer pension har fått en skattesänkning, så att de har närmat sig löntagarna i skatt.
Om man då talar om svek undrar jag lite över det Moderaterna och Fredrik Reinfeldt sa när de gick till val för drygt nio år sedan, att det var en fråga som den moderata och borgerliga regeringen skulle bedömas efter, och det var arbetslösheten. Det var den viktigaste frågan och den som man skulle bedöma regeringen utifrån. Det vill säga: Lyckades man inte med arbetslösheten var det ett misslyckande för den moderata och borgerliga regeringen.
Det som hände var att arbetslösheten ökade. Den borgerliga regeringen fick till och med två mandatperioder på sig, men det blev inte bättre utan bara sämre. Det var helt uppenbart att arbetslösheten kraftigt hade ökat, i synnerhet långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten, vilket är väldigt allvarligt eftersom det kan leda till en utslagning av människor som i värsta fall aldrig kommer tillbaka till arbetsmarknaden.
Därför måste jag säga att jag blev förvånad över att vi efter denna korta tid vid makten anklagas för det ena sveket efter det andra. Sveket mot pensionärerna är ju ett svek som Moderaterna står för. Jag måste säga att jag är förvånad över de här grova anklagelserna. Dessutom anklagas jag för att också tycka att det är en svekregering, bara för att jag upprepar det uttryck som Niklas Wykman har kommit på. Jag blir faktiskt överraskad.
Jag tycker att frågan ska ställas hur man förklarar att Moderaterna inte lyckades med den fråga som man gick till val på i två val, arbetslösheten. Nu vill man köra samma recept med skattesänkningar än en gång. Varför skulle det sluta annorlunda den här gången? Det är den stora frågan.
När det gäller svek och vallöften har vi socialdemokrater redan bockat av en stor mängd av våra vallöften - detta trots att vi under den första tiden tvingades att agera med en borgerlig budget, eftersom vi tyvärr inte fick igenom vår budget i första skedet. Det tycker jag är ett väldigt bra resultat efter en så kort tid vid makten. Vi har varit tydliga och konkret visat vilka vallöften vi har bockat av, och vi kommer naturligtvis att steg för steg bocka av alla.
Jag måste säga att jag är lite överraskad av den hårda tonen efter denna korta tid vid makten när vi trots allt har bockat av så mycket och där den förra regeringen har en del svar att ge till väljarna utifrån löften.
Anf. 58 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Niklas Wykman oroar sig över läget i statsfinanserna. Men är det något Niklas Wykman borde oroa sig för är det effekterna av åtta år med moderat politik.
Det vi ser är att statsfinanserna har förstärkts nu när vi har en ny regering, medan de under de åtta åren med alliansregeringen försämrades varje år. Under själva finanskrisen var detta välmotiverat, men man fortsatte gladeligen att sänka skatten, mest för dem som tjänade mest, även när konjunkturen vände. När vi tog över regeringsmakten 2014 var inte statsfinanserna i ett sådant skick som de bör vara. Därefter har vi lagt om finanspolitiken i en mer ansvarsfull riktning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det Niklas Wykman ska oroa sig för är inte en socialdemokratisk och miljöpartistisk regerings politik, utan det är resultatet av hans egen politik. De resultat vi såg efter åtta år med en moderatledd alliansregering var sämre statsfinanser, högre arbetslöshet, högre ungdomsarbetslöshet, högre långtidsarbetslöshet och skolresultat som föll snabbare än i något jämförbart land.
Den oro Niklas Wykman känner ska han nog rikta inåt snarare än utåt.
Anf. 59 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Hillevi Larsson återkommer till begreppet svekregering, och det har sin grund i precis det jag påtalar. Man har lovat att sänka skatten för pensionärerna men höjer i stället skatten för 200 000 pensionärer. Man har lovat att inte röra RUT- och ROT-avdragen men halverar RUT-avdraget och försämrar ROT-avdraget. Man har lovat att inte höja skatten för vanliga löntagare men höjer skatten för 1,3 miljoner löntagare. Man har lovat att inte höja bensinskatten men höjer den. Då är det ett svek, och en regering som sviker är självklart också en svekregering.
Det stora sveket, herr talman, är dock kring de offentliga finanserna. Vissa saker behöver ställas till rätta i en debatt och en diskussion. Under alliansregeringen blev jobben i Sverige, trots djup internationell lågkonjunktur och kris, 350 000 fler. Vi sa: Utvärdera oss på jobben! Och man fick utvärdera oss efter 350 000 fler jobb.
Sverige hade också när den här regeringen tillträdde EU:s starkaste offentliga finanser. Inte i något annat land i Europeiska unionen var de offentliga finanserna lika starka och välskötta som i Sverige.
Herr talman! Det är därför oroväckande att finansministern så snabbt har kunnat ändra på den bilden genom att skapa stor osäkerhet kring finansiell stabilitet och de offentliga finanserna.
Det är glädjande att finansministern gång på gång lyfter fram också det nionde alliansåret i svensk ekonomi, 2015, då Sverige styrdes med alliansbudget. Tack vare tidigare alliansreformer kunde ekonomin prestera väldigt väl. Under 2015 kunde vi också med en alliansbudget halvera de underskott som fanns från krisen. Det var en mycket väl avvägd budget som hjälpte Sverige och som gjorde Sverige starkare. Det är nu när vi har en socialdemokratisk och miljöpartistisk budget som vi däremot ser hur problemen hopar sig.
Herr talman! Jag är ödmjuk inför att det inte är lätt att få ihop en budget med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och den mycket vänsterinriktade socialdemokrati som sitter på många av Sveriges departement.
Men det är oroväckande när Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet säger att regeringen överskattar intäkterna som vissa reformer ska medföra och framför allt när samma myndigheter säger att regeringen gravt underskattar utgiftsökningarna som vissa reformer medför. Vi har alltså expertmyndigheter som tydligt säger till regeringen att de intäktsökningar som beskrivs troligen inte kommer att slå in och att de utgiftsökningar som regeringen talar om är gravt underskattade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! På detta sätt gräver man gradvis ett stort hål i offentliga finanser. Vi har ramverk och budgetregler som ska respekteras. Men man ska inte förledas att tro att skattehöjningar, bidragshöjningar och förändringar av de ekonomiska villkoren inte också påverkar vad människor gör med sin tid, sina pengar, sina arbetsinsatser, sina yrken och sina utbildningsval. Här påtalar ledande experter tydligt att regeringen gör felaktiga bedömningar.
På kort sikt kan man givetvis göra så här, från budget till budget. Men vad skapar det för situation i Sverige på sikt? Jo, vi får ett budgethål som någon kommer att behöva fylla efter Magdalena Andersson eftersom de offentliga finanserna gradvis och långsiktigt har försvagats.
De offentliga finanserna försvagas inte bara på sikt. Finanspolitiska rådet har tydligt inskärpt att regeringen bryter mot det finanspolitiska ramverket. Det är alltså mycket allvarlig kritik från ledande experter, från expertmyndigheter och från regeringens eget finanspolitiska råd. Men över detta verkar finansministern inte det minsta bekymrad. Det bekymrar mig mycket.
Anf. 60 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Nu upprepar Niklas Wykman än en gång att jag skulle kalla regeringen för svekregering. Då upprepar jag än en gång att det är Niklas Wykmans uttryck. Jag tycker att det är malplacerat med tanke på det största sveket av alla: arbetslösheten och att vi fortfarande inte har fått svar på varför den borgerliga regeringen inte fixade jobben. Och nu vill ni lösa problemet med samma politik.
När det gäller pensionärerna har vi tagit bort pensionärsskatten helt för garantipensionärerna, och den grupp som får lite mer i pension har fått sänkt pensionärsskatt. Det är alltså ett falskt påstående. Dessutom var det den borgerliga regeringen som införde pensionärsskatten.
Det stora flertalet pensionärer har fått bättre pension på grund av att tillväxten och sysselsättningen har ökat och arbetslösheten minskat. Samtidigt får vi höra att skattehöjningarna innebär en kris för vårt land. Utvecklingen visar snarare på det motsatta, och det är åtminstone ingen kris.
Andra faktorer spelar naturligtvis också in, men det är väsentligt att vi får ordning på finanserna. Vi har redan halverat budgetunderskottet. Att vi skulle skapa ett budgetunderskott är ytterligare ett falskt påstående. Det skapades ju under den förra regeringen. Vi har som sagt redan halverat det och kommer att minska det ytterligare.
Jag ställer mig frågande till detta. Det hade varit mer på sin plats att tala om en svekregering när regeringen har suttit längre tid och om man då tycker att det finns mycket som regeringen inte har uppfyllt. Men regeringen lyckades trots svåra förutsättningar och med en borgerlig budget under den första tiden lägga om arbetsmarknadspolitiken redan innan årets budget kom på plats. Nu har vi också börjat genomföra våra reformer. Det har alltså gått snabbt.
Anf. 61 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Regeringen har sedan den tillträdde genomfört viktiga och kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen i Sverige. Vi har tagit ett fast grepp om statsfinanserna och vänt den utveckling som rådde på Finansdepartementet när Niklas Wykman jobbade där och underskotten hela tiden ökade. I stället ser vi nu en positiv bana för de offentliga finanserna.
Vi har tagit tag i arbetsmarknadspolitiken. I stället för att låta människor går arbetslösa månad ut och månad in jobbar vi med aktiva insatser för människor som tidigare befann sig i fas 3 och inte minst för ungdomar. Vår bedömning är att det är olyckligt om ungdomar ska behöva gå arbetslösa månad ut och månad in.
Vi har också genomfört viktiga satsningar för att förbättra utvecklingen i skolan, stärka sjukvården och äldreomsorgen samt förstärka våra socialförsäkringar.
Tillsammans är ordning och reda i de offentliga finanserna, aktiv arbetsmarknadspolitik, trygg välfärd och starka, fungerande socialförsäkringar en central del av den svenska modellen, som vi alla brukar vara så stolta över och berätta om när vi är utomlands.
Det är en politik som regeringen kommer att fortsätta med, för vi menar att det är viktigt att bygga Sverige starkt inför framtiden och skapa framtidshopp och framtidstro genom en aktiv politik och en ansvarsfull finanspolitik.
Anf. 62 Niklas Wykman (M)
Herr talman! En av frågorna i interpellationen berör ansvaret för de offentliga finanserna. Det handlar om skötseln av de offentliga finanserna men också om transparensen i de offentliga finanserna och de åtgärder som regeringen vidtar. Att vara transparent och öppen och diskutera hur man sköter ekonomin och hur det påverkar jobb och tillväxt när man sjösätter reformer bidrar till ett bättre samhälle och ett starkare Sverige.
Tyvärr grumlas detta av regeringen eftersom man inte på ett tydligt sätt vill redogöra för de skattade effekterna av de reformer man vidtar.
Herr talman! Det blir grumligt och oklart när finansministern står i talarstolen och säger att man nu har en bättre bana för offentliga finanser. Vilken bana då? På vilket sätt redovisas det? När redovisas det? I vilket sammanhang redovisas det?
EU-kommissionens prognos visar att banan för Sveriges offentliga finanser inte alls går mot ökade överskott eller ens mot överskott över huvud taget. Vi går inte ens mot balans eller mot mindre underskott, utan Sverige går mot ökade underskott, från 1 procent av bnp till 1,1-1,2 procent av bnp.
Om detta hörs inga kommentarer från finansministern, som givetvis befinner sig under ett mycket stort utgiftstryck från Miljöpartiet, från den socialdemokratiska vänsterfalangen och från Vänsterpartiet. Hon ska uppfylla många önskemål med de pengar hon har till sitt förfogande.
När en finansminister inte kan hålla emot det utgiftstryck som finns i politiken riskerar det att drabba hela landet. Det vi har framför oss riskerar att bli ett historiskt svek mot kvinnor i Sverige. Det riskerar att bli ett historiskt svek mot de arbetslösa.
Om man inte fyller på under den högkonjunktur som nu råder kan Sverige inte möta effekterna av nästa kris eller lågkonjunktur. Då drabbas människor, och Magdalena Andersson kommer att hållas ansvarig.
Anf. 63 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Låt mig åter konstatera att när Niklas Wykman varnar så varnar han i huvudsak för sin egen politik. Det var ju precis detta som skedde på Finansdepartementet när Niklas Wykman var där. Trots att konjunkturen svängde kunde man inte hålla emot utan fortsatte med stora, ofinansierade skattesänkningar så att underskottet ökade och ökade. För varje år som vi hade en alliansregering ökade underskottet i de offentliga finanserna eftersom det var viktigare att snabbt sänka skatten än att ta långsiktigt ansvar för finansieringen av välfärden.
Det är precis detta som är den ideologiska skillnaden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Vi tycker att en gemensam och väl fungerande välfärd är en central del av den svenska modellen. Det är viktigt att värna och se till att det finns en stabil finansiering för. Det är därför som Socialdemokraterna alltid har tagit ansvar för de offentliga finanserna.
För Moderaterna är det inte lika viktigt, utan för er är det huvudsakliga målet att sänka skatten. Det är mycket viktigare än att ta ansvar för välfärden. Det är därför borgerliga regeringar alltid har lämnat efter sig stora underskott i de offentliga finanserna. Dessa underskott har Socialdemokraterna tagit över och sedan sett till att ordna finansiering av vår välfärd så att det finns en trygg, långsiktig och stabil finansiering.
Här går en av de viktiga skiljelinjerna i svensk politik. Socialdemokraterna tar alltid ansvar för de offentliga finanserna eftersom vi tycker att det är viktigt med en väl fungerande generell välfärd så att alla medborgare i Sverige ska känna sig trygga när de är barn, när de blir gamla, när de blir sjuka - genom hela livet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.