Kemikalieinspektionen, växtskyddsmedlen och generationsmålet
Interpellation 2016/17:14 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-22
- Överlämnad
- 2016-09-23
- Anmäld
- 2016-09-27
- Svarsdatum
- 2016-10-11
- Besvarad
- 2016-10-11
- Sista svarsdatum
- 2016-10-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Svensk odling utsätts just nu för de svåraste angreppen på länge – kanske någonsin. Angreppen, som kommer från en svensk myndighet, riskerar att helt slå ut odlingen av bland annat vårraps, bönor, ärtor, palsternackor och – det som uppmärksammats mest – lök.
Det är Kemikalieinspektionen som gör en kraftig övertolkning av EU-regler – som skiljer sig helt från den som görs i alla andra länder – som innebär att svenska odlare inte längre kan använda växtskyddsmedel som används i andra länder. Det är dåligt på flera sätt.
Det mest uppenbara är att det blir problem för odlarna. Myndighetens extrema tolkningar innebär att konkurrensvillkoren blir kraftigt snedvridna och att svensk odling riskerar att slås ut.
Det är allvarligt också för konsumenterna. Jag tycker att konsumenterna ska kunna välja svenska livsmedelsprodukter, som vi vet håller världsklass. Nu tvingas i stället svenska konsumenter att köpa importerade produkter från länder som använder avsevärt mycket mer växtskyddsmedel än vi gör i Sverige.
Svenska bönder är återhållsamma med växtskyddsmedel. Faktum är att svensk lökodling bara använder ungefär en femtedel så mycket växtskyddsmedel som några av våra konkurrentländer i EU.
Man kan jämföra med djurhållningen och antibiotikan. Sverige är det land i EU som använder allra minst antibiotika i djuruppfödningen. Svenska bönder ger inte antibiotika i förebyggande syfte, men måste självfallet få använda antibiotika om djuren blir sjuka.
På samma sätt är det med växtskyddet. Ingen vill använda växtskyddsmedel i onödan, men det måste vara tillåtet vid behov. Med långtgående förbud riskerar den svenska odlingen i stället att helt slås ut.
Det är dessutom dåligt för miljön. Om svensk odling slås ut och vi i stället köper produkterna från andra länder, som använder mångdubbelt mer av växtskyddsmedlen, exporterar vi vår miljöpåverkan och bidrar till att användningen av växtskyddsmedel globalt sett i stället ökar.
Det innebär att Sverige riskerar att bryta mot generationsmålet, det vill säga det av riksdagen fastslagna övergripande målet för miljöpolitiken att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (min kursivering).
Jag har upprepade gånger försökt få regeringen att förstå det alltmer akuta problemet och göra något åt det. Vi har lämnat en handfull konkreta förslag på åtgärder – men ingenting händer. Regeringen står tyvärr handfallen, saknar en plan för svenskt jordbruk och saknar svar på hur svensk odling ska räddas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
På vilket sätt är ministern beredd att agera för att säkerställa att inte Sverige, genom att svenska myndigheter såsom Kemikalieinspektionen gör en helt annan och mycket hårdare tolkning av de gemensamma regelverken än andra EU-länder, exporterar vår miljöpåverkan och därmed bryter mot generationsmålet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:14
Webb-tv: Kemikalieinspektionen, växtskyddsmedlen och generationsmålet
Dokument från debatten
- Tisdag den 11 oktober 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:12
- Protokoll 2016/17:12 Tisdagen den 11 oktoberProtokoll 2016/17:12 Svar på interpellation 2016/17:14 om Kemikalieinspektionen, växtskyddsmedlen och generationsmålet
Protokoll från debatten
Anf. 55 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig på vilket sätt jag är beredd att agera för att säkerställa att inte svenska myndigheter gör en annan tolkning av de gemensamma regelverken än i andra EU-länder, vilket bidrar till miljöpåverkan i andra länder i kontrast med generationsmålet.
Jonas Jacobsson Gjörtler ställde identiska eller liknande frågor vid flera tillfällen under det förra riksdagsåret, till exempel i interpellation 2015/16:689 som jag besvarade den 14 juni 2016 och i riksdagsfrågorna 2015/1477 och 2015/1479 som jag besvarade den 24 augusti 2016.
I sammanfattning har jag i mina svar förklarat att prövningen av växtskyddsmedel i Sverige styrs av en EU-förordning, att ett växtskyddsmedel bara får godkännas om medlet inte har några skadliga hälso- eller miljöeffekter samt att de nationella behöriga myndigheternas beslut kan överklagas till domstol. Den som har fått ett avslag på en ansökan kan på så sätt få en prövning av om den behöriga myndighetens beslut varit korrekt i förhållande till gällande rätt. Jag känner mig trygg i att svenska miljödomstolar har förmåga att avgöra om Kemikalieinspektionens tolkning av reglerna är korrekt. Jag känner mig också trygg i att myndigheten i förekommande fall anpassar sig till domstolens tolkning.
Som jag tidigare har påpekat i mina svar till Jacobsson Gjörtler arbetar regeringen för att hantera utmaningen i att tillgången på olika växtskyddsmedel varierar mellan olika länder vars odlare konkurrerar på samma europeiska marknad. Regeringen har avsatt pengar till utvecklingsprojekt för grödor som odlas i liten omfattning eller grödor som får växtskyddsproblem i begränsad omfattning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vidare kommer regeringen att vara aktiv i den kommande översynen av EU:s förordning där dels uppdelningen av gemenskapen i tre zoner, dels funktionen av det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden blir viktiga att utvärdera.
Jag anser att det är viktigt att vi värnar en hållbar användning av växtskyddsmedel i europeisk livsmedelsproduktion och europeisk odling. Sverige var drivande i förhandlingarna om växtskyddsmedelsförordningen i mitten av 00-talet och fick stort genomslag för svensk kemikaliepolitik.
Anf. 56 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Fru talman! Tack, miljöministern, för svaret! Det stämmer att vi har diskuterat det här problemet och olika aspekter av det tidigare. Det handlar alltså om de problem som uppstår för svensk växtodling. Det påverkar ett antal olika grödor. I debatten har det mest handlat om löken, men det är långt ifrån det enda.
Vi har belyst detta ur lika olika perspektiv, och det beror på att det är ett problem på många olika sätt. Det mest uppenbara problemet, och det som kanske också hörs mest i debatten, är att odlarna riskerar att helt slås ut när en svensk myndighet väljer att göra en helt annan och mycket striktare tolkning av EU-reglerna än vad man gör i alla andra länder. Det är nämligen det som är fallet just när det gäller löken. Man kan alltså inte använda växtskyddsmedel som man måste använda om man ska kunna odla lök och som får användas i alla andra länder, och detta riskerar att slå ut odlingen.
Detta är dock bara en aspekt. En annan viktig aspekt handlar om konsumenterna, som jag tycker har rätt att kunna få välja svenska kvalitetsprodukter. De svenska produkterna är nämligen ofta väldigt bra, inte minst ur det perspektiv som miljöministern lyfter upp och säger sig bejaka, det vill säga att vi alla vill sträva efter en giftfri miljö. Svenska växtodlare använder betydligt mycket mindre växtskyddsmedel än vad man gör i många andra länder. Om vi pratar om till exempel löken använder de länder som vi konkurrerar med uppemot fem gånger så mycket av samma växtskyddsmedel som vi i Sverige är på väg att helt förbjuda.
Det är klart att detta inte är bra för konsumenterna. De kan alltså inte köpa svenska produkter som har producerats på ett mer miljövänligt sätt utan är tvungna att köpa importerade produkter där man använder mer av det här växtskyddsmedlet.
Den aspekt som jag framför allt vill lyfta upp och som är själva frågan i den här interpellationen är dock det mer renodlade miljöperspektivet. Det är ju så att vi här i riksdagen har varit överens om det så kallade generationsmålet. Generationsmålet säger att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det vill säga, vi ska lösa våra problem så gott vi kan här i Sverige. Vi ska inte lösa våra problem genom att skicka dem någon annanstans, till något annat land. I så fall har vi ju exporterat våra miljöproblem.
Det som händer om vi ensidigt förbjuder våra odlare att använda växtskyddsmedel, och svenska konsumenter i stället köper importerade produkter från andra länder där man använder just de här växtskyddsmedlen och i betydligt större omfattning, är precis det: Vi exporterar vår miljöpåverkan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är lite synd att miljöministern trots allt inte svarar på den fråga jag ställer, det vill säga på vilket sätt ministern är beredd att agera för att vi inte ska exportera vår miljöpåverkan just kopplat till dessa frågor om Kemikalieinspektionen och växtodlingen. Rekordsiffran härom året för hur mycket lök som odlades i Sverige var 65 000 ton. Om den ska odlas någon annanstans och man där använder fem gånger så mycket växtskyddsmedel som vi gör i Sverige i den svenska odlingen är det självklart att det blir en högst betydande export av vår miljöpåverkan till ett annat land.
Det som händer just nu är dåligt för odlarna, det är dåligt för konsumenterna och det är dåligt för miljön. Jag har flera gånger i de debatter vi har haft frågat hur ministern och regeringen vill lösa det här problemet. Jag tvingas konstatera att det finns väldigt få svar på den frågan, och jag upplever inte heller att det finns något svar på vad ministern vill göra för att vi inte ska exportera miljöproblem.
Anf. 57 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Jag vill påminna om varför vi över huvud taget har skapat ett system inom EU för prövning av verksamma ämnen i växtskyddsmedel och för växtskyddsmedelsprodukter. Det är för att dessa kemikalier har tagits fram för att döda eller hämma levande organismer, för att dessa sprids rakt ut i naturen och för att det kan bli resthalter kvar i livsmedel som vi konsumerar.
Jag är i grunden väldigt nöjd med att EU:s växtskyddsmedelsförordning leder till en hög skyddsnivå för dem som arbetar inom lantbruket, för oss konsumenter som äter livsmedlen, för våra yt- och grundvatten och för djur- och växtliv. Genomförandet av förordningen bidrar starkt till uppfyllandet av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och därmed också till generationsmålet.
I kommande översyn av förordningen, som skulle ha varit igång men som är försenad, lägger regeringen särskild vikt vid att analysera vilka effekter förordningen har på konkurrenskraften.
Med en sådan analys i botten blir det möjligt att initiera en diskussion med övriga EU-länder om eventuell utveckling av förordningen. Lösningen kan självklart inte vara att regeringen ber Kemikalieinspektionen att bryta mot bestämmelserna, som Jonas Jacobsson Gjörtler återkommande uppmanar mig till. En översyn av förordningen är som sagt på gång, och jag kan lova ledamöterna att regeringen kommer att vara aktiv i denna översyn.
Anf. 58 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Fru talman! Jag tror att vi är överens, miljöministern och jag, om de många fördelarna med att vi har en gemensam kemikaliepolitik, som växtskyddsförordningen är en del av. Tanken med detta är att vi ska ha en samlad politik för hela EU. På den stora gemensamma marknaden ska vi ha samma regler.
Problemet uppstår när svenska myndigheter gör en helt annan tolkning än vad man gör i alla andra länder. Då har vi inte en gemensam politik på området. Man kan inte bara vara helt tondöv och hänvisa till att man tycker att myndigheten har gjort en korrekt tolkning när alla andra länder gör en helt annan tolkning. Detta har prövats i domstol.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle vilja säga så här: Jag tror inte att man kan visa att myndigheten skulle ha brutit mot bestämmelsen. Det är inte alls det jag försöker hävda. Det jag säger är i stället att myndigheten hade kunnat göra en helt annan tolkning av bestämmelserna, nämligen den tolkning som man har gjort i alla andra länder. Här har vi det grundläggande problemet. Den svenska myndigheten bryr sig inte om de svenska intressena i detta. Jag tycker att det är ett problem för miljön och för generationsmålet. Jag har svårt att få ihop det hela när miljöministern säger att denna ordning bidrar till att vi uppfyller generationsmålet.
Om vi exporterar vår miljöpåverkan genom att importera, i stället för att själva producera, 65 000 ton lök från länder där man använder fem gånger så mycket växtskyddsmedel som vi gör här i Sverige är det ingenting annat än en ren export av vår miljöpåverkan. Det är ett klart brott mot generationsmålet. Det förvånar mig att miljöministern inte ser det, och jag hoppas att hon vill ta med sig frågan och titta på den en gång till.
Avslutningsvis vill jag säga att detta inte bara handlar om lök. Det handlar i förlängningen om hela livsmedelsproduktionen. Det handlar om Kemikalieinspektionen när det gäller andra grödor, och det handlar också om andra myndigheter.
Vi måste ha en ordning där vi har gemensamma spelregler på hela EU-marknaden. Annars slår vi ut vår livsmedelsproduktion.
Anf. 59 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Som ledamoten säger är vi överens om att spelreglerna bör läggas på EU-nivå. Med anledning av Jacobsson Gjörtlers påstående om att det pågår ett angrepp på den svenska odlingen genom Kemikalieinspektionens "kraftiga övertolkning" av EU:s regler har jag bett Kemi att göra en sammanställning av miljödomstolens domar sedan 2013. Det rör sig om tio domar. I de flesta fall, sju stycken, instämmer domstolen i de tolkningar och bedömningar som Kemikalieinspektionen har gjort.
Utifrån det underlaget tycker jag att Jacobsson Gjörtlers beskrivning av Kemikalieinspektionens prövningsarbete och dess förenlighet med EU-reglerna är märklig. Jag vill vädja till Jacobsson Gjörtler att i kommande riksdagsfrågor och interpellationer öka noggrannheten i de påståenden som görs. Det är viktigt för att debatten ska uppfattas som trovärdig av medborgarna.
Anf. 60 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Fru talman! Tack, miljöministern! Jag vill upprepa det som jag var inne på i mitt förra anförande. Jag tror säkert att det finns domar - sju av tio, eller vad du sa - i miljödomstolen som visar att myndigheten inte har gjort fel. Det var inte det jag försökte hävda här. Det jag har sagt är att myndigheten hade kunnat göra en annan tolkning, och det är detta som är problemet. Den svenska myndigheten gör en helt annan tolkning än man gör i andra länder. Den må vara juridiskt okej och därmed inte kunna ifrågasättas i en domstol. Men det innebär inte att tolkningen är rätt i princip. Man hade kunnat göra en annan tolkning som inte hade medfört att vi exporterar vår miljöpåverkan till andra länder, såsom sker i detta fall.
Jag hoppas att miljöministern tar med sig det här och funderar ett varv till. Vi har säkert anledning att återkomma till frågorna.
Anf. 61 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Svar på interpellationer
Fru talman! Om europeiska regler som syftar till att åstadkomma en gemensam konkurrenssituation inom Europa inte uppnår detta syfte platsar utvärderingen också på den europeiska arenan. En sådan utvärdering är på gång. Den är tyvärr försenad, men regeringen har redan påbörjat arbetet. Jag utlovar att vi kommer att vara mycket aktiva i diskussionen på europeisk nivå, där den hör hemma.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.