Regeringens arbetslöshetsmål

Interpellation 2016/17:152 av Erik Andersson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-11-24
Överlämnad
2016-11-28
Anmäld
2016-11-29
Sista svarsdatum
2016-12-12
Svarsdatum
2016-12-16
Besvarad
2016-12-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

Socialdemokraterna gick till val på att nå lägst arbetslöshet i EU till år 2020. När EU-kommissionen presterade arbetslöshetsstatistik från samtliga EU-länder den 16 november hamnade Sverige på tolfte plats. Tjeckien är i nuläget bäst med en arbetslöshet på 4 procent. 

I Sverige väntas arbetslösheten stiga när de många nyanlända, som ännu inte finns med i statistiken, kommer in i arbetskraften. Och trots brinnande högkonjunktur i Sverige växer antalet långtidsarbetslösa. Regeringens löften om traineejobb, extratjänster, beredskapsjobb och snabbspår har hållit tunt. Målet om lägst arbetslöshet i EU har dömts ut som orealistiskt att nå av bland andra Finanspolitiska rådet och Arbetsförmedlingens analysdirektör. 

Med anledning av detta är min fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:

 

Anser arbetsmarknads- och etableringsministern fortfarande att målet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 är realistiskt att nå? 

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:152, Regeringens arbetslöshetsmål

Interpellationsdebatt 2016/17:152

Webb-tv: Regeringens arbetslöshetsmål

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 23 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Erik Andersson har frågat mig om jag fortfarande anser att målet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 är realistiskt att nå.

Regeringens mål att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020 ligger fast. Ett sysselsättningspolitiskt ramverk med ett tydligt mål är en viktig del för att nå resultat. Målet tydliggör prioriteringarna och styr den ekonomiska politiken. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som kan bidra till att sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar.

Samtidigt har förutsättningarna att nå målet om lägst arbetslöshet i EU 2020 blivit mer utmanande sedan det först presenterades. En anledning till det är att antalet asylsökande till Sverige ökade under hösten 2015 till historiskt höga nivåer. Denna utveckling påverkar givetvis förutsättningarna då det tar tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden, och när arbetsmarknaden förändras måste åtgärder och insatser anpassas.

Regeringen är nu halvvägs in i mandatperioden och har kommit en bra bit på väg mot målet. Utvecklingen på arbetsmarknaden är stark. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 120 000 personer, och över hälften av ökningen har tillkommit bland utrikes födda. Arbetslösheten har pressats ned under 7 procent, och bland unga ser vi den lägsta arbetslöshetsnivån på 13 år. Samtidigt arbetar regeringen fortsatt för att än fler jobb ska skapas och för att nyanlända snabbt ska komma i arbete.

Målet om lägst arbetslöshet år 2020 är mycket ambitiöst, men det är självfallet möjligt att nå.


Anf. 24 Erik Andersson (M)

Herr talman! Jag vet inte exakt var jag ska börja, men det känns som om regeringen har tappat greppet om landet. Vi har trygghetsfrågan, köerna i sjukvården, integrationsprocessen och bostadsfrågan. Regeringen känns väldigt passiv i många av dessa frågor. Statsrådet säger att arbetslösheten har minskat och minskar, och visst är det så. Detta är fullt normalt i en högkonjunktur, men - det finns alltid ett "men" - det gäller inte alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens målsättning är att ha EU:s lägsta arbetslöshet, vilket är ett väldigt knepigt mål eftersom vi är beroende av hur det ser ut i andra länder. Arbetslösheten kan minska utan att målet uppnås. Det kan även bli tvärtom så att vi uppnår målet trots att arbetslösheten ökar.

Herr talman! Man kan undra vem som kom på den briljanta idén att sätta ett sådant knepigt mål. Var det statsministern eller arbetsmarknadsministern? För mig är målet helt obegripligt. Det är lika obegripligt som innovationskatapulter och industrikansler. Det är bara en massa ord, och det finns egentligen inte någon plan för hur Sverige ska bli mer konkurrenskraftigt.

Nu kommer regeringen även att försämra för småföretagen i och med översynen av 3:12-reglerna. Skatterna kommer att öka med flera miljarder. Man har glömt bort att fyra av fem jobb skapas i småföretagen. Nu ser alltså regeringen till att skatten höjs för dessa jobbskapare, och det tycker Socialdemokraterna är bra.

I Sverige ska det alltid löna sig att arbeta och inte gå på bidrag. Nu väljer regeringen att höja bidragen, och det blir dyrare att arbeta eftersom det kommer nya skattehöjningar på jobb. Moderaterna står för en politik där jobben står i främsta rummet - inte bidragen, som S prioriterar. Vi föreslår ett bidragstak för att stoppa denna utveckling. Vi har en plan för Sverige. Det har inte regeringen.

Herr talman! Regeringen ser inte de små och medelstora företagen. Som vanligt är den bara intresserad av de stora drakarna. Det bygger nog på en historiesyn som i dag är förlegad. Förr kunde stora fackföreningar blomstra och på så sätt öka bidragen till LO och i slutändan till det socialdemokratiska partiet.

Nu ser det bra ut, men flera bedömare, däribland regeringens egen myndighet Konjunkturinstitutet, tror att arbetslösheten kommer att stiga från 2019. Då blir det väldigt svårt att uppnå regeringens mål. Med tanke på flyktingkrisen är läget självklart mer ansträngt nu än det var 2014. Men även före 2014 var det svårt för nyanlända att komma i jobb. Utvecklingen är riktigt dålig, och något i integrationsprocessen verkar inte fungera.

Mycket handlar om att det ska löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Svenska myndigheter måste redan från början tala om vad som gäller i Sverige. De kan säga: "Du är välkommen hit, men det förväntas av dig att du arbetar och gör rätt för dig. Om du blir sjuk och inte kan arbeta har vi ett skyddsnät som hjälper till. Men för att det ska fungera måste alla som kan arbeta bidra till den gemensamma välfärden."

Herr talman! Jag vill fråga ministern hur regeringen ska uppnå målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Vilka reformer har regeringen gjort som har lett till minskad arbetslöshet?


Anf. 25 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Jag tror att Erik Andersson räknade upp Moderaternas alla talepunkter.

Jag tycker att det är bra att vi har en regering som har ett ambitiöst arbetslöshetsmål. Det vore skamligt om man inte hade ett mål om att sänka arbetslösheten och ha en låg arbetslöshet. Vi ska jämföra oss med de länder som vi i alla andra sammanhang normalt brukar göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till Erik Andersson är: Vad tycker du är realistiskt? Vilket arbetslöshetsmål tycker Moderaterna är realistiskt? Det vore intressant att höra. Om Moderaterna inte tycker att det är viktigt att ha EU:s lägsta arbetslöshetsmål undrar jag vad de då vill åstadkomma. Det måste man kunna beskriva. Vad är motsatsen? Vad har ni för förslag?

Det är viktigt att jobba med arbetslösheten och se till att skapa nya jobb. Jag vet inte riktigt var Erik Andersson har hållit hus tidigare och om han har hört näringsministern beskriva vår industristrategi. Exportindustrin är väldigt viktig för vårt land, och den skapar många jobb. Detta bidrar till högre skatteintäkter som i förlängningen kan leda till fler anställda inom kommunal sektor. Det byggs rekordmycket nu. Naturligtvis kan man bygga mycket mer, vilket vi nyligen talade om.

Det är viktigt att ha vita jobb i Sverige, till exempel när man upphandlar i offentlig sektor. Erik Andersson är emot att vi ställer kollektivavtalsenliga krav på de företag som ska delta i upphandlingar. Detta har han röstat emot, och därmed får vi kanske fler personer som har lägre löner, vilket leder till mindre skatteintäkter och mindre pengar att fördela till välfärden.

Erik Andersson borde kunna svara på frågan om vilket arbetslöshetsmål Moderaterna har. Det måste ju finnas något. Ni måste ha skrivit ned något mer än de talepunkter du räknade upp, Erik.


Anf. 26 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Jag kan tyvärr inte ta ansvar för Erik Anderssons känsloliv. Jag konstaterar dock att Sverige har bytt riktning. Nu pekar många kurvor åt rätt håll. Vi har en stark tillväxt för både bnp och jobb. Arbetslösheten sjunker. Skolresultaten vänder äntligen åt rätt håll, även om det är långt kvar till nivåer man kan vara nöjd med. Bostadsbyggandet vad avser lägenheter når nivåer som vi inte har sett sedan miljonprogrammets dagar. Sverige har mycket stark konkurrenskraft och står sig väl i olika internationella jämförelser av konkurrenskraft och innovationsförmåga.

Jag förstår att Erik Andersson vill beskriva detta som något som regeringen inte har grepp om. Men det kanske vi trots allt har. Regeringen har bytt riktning. Jag säger inte att detta enbart är regeringens förtjänst, men regeringen har faktiskt bytt riktning för Sverige. Vi ser nu resultaten. Nu lämnar vi tiden för nedskärningar, skattesänkningar och arbetslöshet och går mot investeringar, rättvisa och jobb.

Erik Andersson efterlyser vilka förslag regeringen har för att förstärka denna utveckling. Jag vill påminna om att för bara någon timme sedan var Erik Andersson här i kammaren när sådana förslag klubbades igenom.

Det handlar om investeringar i infrastruktur och bostadsbyggande. Det handlar om exportfrämjande. Det handlar om förnyelse av industrin. Det handlar om kompetensutveckling, utbildningssatsningar och forskning. Det handlar om välfärdsmiljarder för fler anställda och högre kvalitet i skolan, vården och omsorgen. Det handlar förstås också om modernare sätt att använda arbetsmarknadspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Erik Andersson. Han sa att det är viktigt att det finns incitament att gå från bidrag till arbete, om jag förstod honom rätt. Moderaterna föreslår att den som går arbetslös och får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen ska få lägre ersättning än vad som är fallet i dag, medan den som är arbetslös och får etableringsersättning som nyanländ ska kunna ha dubbla ersättningar, vilket man inte kan i dag. Varför? Jag har hört argumentationen att båda sakerna ska vara incitament för att man ska ta arbete. Varför, Erik Andersson, är det så att den som är arbetslös och får sin försörjning från arbetslöshetsförsäkringen ska få ett incitament att ta jobbet genom sänkt ersättning, medan den som är arbetslös och nyanländ och får sin försörjning via etableringsersättningen ska ha incitament att inte alls förlora någon ersättning, trots att man börjar jobba och tjäna pengar? Vilket incitament är det egentligen som fungerar för att människor ska komma i arbete, enligt Moderaterna?


Anf. 27 Erik Andersson (M)

Herr talman! Eva-Lena Jansson! Jag skriver mina tal själv. Det är oförskämt att säga att jag står här och rabblar upp talepunkter. Men givetvis är vi valda av ett parti, och när vi står i talarstolen är det klart att vi förespråkar den politiken. Det är väl inte så konstigt. Du står ju själv här och pratar om socialdemokratisk politik. Eller är det endast dina egna åsikter som gäller?

Det är bra med mål, och det är bra med full sysselsättning. Givetvis ska vi ha det. Men det som vi diskuterar i den här debatten är ju att det är ett mål i förhållande till andra länder. Även om arbetslösheten ökar skulle vi faktiskt kunna uppnå det målet. Och även om arbetslösheten minskar kanske vi inte uppnår det alls. Det är det som är knepigheten i ett mål som är relaterat till andra.

Socialdemokraterna är fixerade vid skatter. De menar att höjda skatter är rättvisa. Men det beror på vilken syn man har på människan. Är skatten statens pengar redan från början, eller är skatten medborgarnas intjänade medel som de har givit till staten för att vi ska ha en gemensam välfärd? Det är två helt olika synsätt. Har man för höga skatter är det klart att det inte är lönsamt att arbeta. Så är det. Det är inget konstigt. Socialdemokraterna vill alltid höja skatterna. Nu har man höjt skatterna på exempelvis alkohol och tobak. Varför gör man det? Jo, man gör det för att man vill att folk inte ska förbruka de här produkterna speciellt mycket. Det är precis likadant med arbete. Har man för höga skatter på arbete är det klart att människor arbetar mindre.

Vet ni vad, herr talman? Jag har en kompis som arbetar i sjukvården här i Stockholm. I princip kan han inte jobba extra, fast det behövs fler händer i sjukvården. Om han jobbar så pass mycket att han kommer upp till nivån för statlig skatt får han nämligen inte så mycket över. Exempelvis får han 400 kronor kvar av en tusenlapp. Då känner han att det är bättre att vara ledig. Det är det jag menar. Ökade skatter gör att det blir mindre lönsamt att arbeta.

Då har vi det här med Lafferkurvan. Man måste hitta ett optimalt läge. Det kan till och med vara så att skatteintäkterna ökar om man sänker skatterna på arbete. Flera undersökningar har visat det. Men tyvärr tror jag inte att Socialdemokraterna lyssnar med de öronen.

Det är jättebra att arbetslösheten sjunker. Det är vi väldigt glada för. Vi alla är glada för det. Men det är givetvis inte bara den här regeringens förtjänst. Det har att göra med världsekonomin, tidigare regeringar och framtidsutsikterna - hurdan man tror att framtiden kommer att bli.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men tyvärr gäller detta inte alla. Vi har exempelvis utomeuropeiskt födda kvinnor som inte kommer in på arbetsmarknaden. Det är slöseri att just dessa kvinnor inte kan få in en fot på arbetsmarknaden. Därför tycker vi exempelvis att Arbetsförmedlingen bör få ett tydligare uppdrag att vända denna negativa trend. I Sverige har vi ett samhälle där vi arbetar för allas lika värde och jämlikhet, även mellan könen. Det är ett misslyckande att vi inte får in exempelvis utomeuropeiskt födda kvinnor på arbetsmarknaden.

Min fråga kvarstår. Vilka av den här regeringens reformer har lett till minskad arbetslöshet, herr talman?


Anf. 28 Eva-Lena Jansson (S)

Herr talman! Jag har inte ifrågasatt att Erik Andersson skriver sina anföranden själv. Jag sa bara att jag tror att det är moderata talepunkter han använder sig av. Det kan väl inte vara negativt att använda moderata talepunkter om man är moderat? Jag pratar naturligtvis för Socialdemokraterna, och då pratar jag också om socialdemokratisk politik.

Under fyra minuter lyckades Erik Andersson inte en enda gång svara på frågan vilket mål Moderaterna och Erik Andersson har för arbetslösheten. Han lyckades heller inte svara på arbetsmarknadsministerns fråga. Jag tycker dock att det är relevant att svara på min fråga. Om man ifrågasätter det mål som regeringen har måste man ha ett eget mål. Vilket är Erik Anderssons och Moderaternas mål för arbetslösheten? Är det att den ska vara konstant som den är, eller vad handlar det om?

När det gäller skatter förstår jag att Erik Andersson tycker att det är jobbigt att både han och jag får betala lite mer i skatt. Jag tycker för min del att det är bra. Det är en rättvis fördelning att vi som tjänar mycket också betalar lite mer, medan de som är lågavlönade inte alls betalar lika hög skatt som vi. Det är en omfördelning som vi står för. Det är socialdemokratisk politik, och jag är ganska stolt över det.

Men tillbaka till frågan, Erik Andersson! Vilket mål har ni för arbetslösheten? Var tycker ni att Sverige ska ligga 2018 - högst i EU, eller kanske lägst i EU? Är det dåligt att ha som ambition att ha väldigt låg arbetslöshet? Det är egentligen det som är målet. Men jag har inte uppfattat att Erik Andersson har preciserat vilket Moderaternas mål är. Det kanske han kan redogöra för här i kammaren.


Anf. 29 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Är höjda skatter rättvisa? frågar Erik Andersson, men han undviker att svara på den fråga jag ställde. Nej, höjda skatter är inte rättvisa, men ordning i ekonomin är en väldigt viktig förutsättning för att man ska kunna ha rättvisa.

När Moderaterna styrde på Finansdepartementet gick vi från ett överskott på 70 miljarder kronor i de offentliga finanserna till ett underskott på 60 miljarder. Det har gjort Sverige svagare. Det har gjort att Sverige har svårare att klara oförutsedda händelser, och oförutsedda händelser inträffar alltid. Det riskerar att göra att man inte har pengar till det som är viktigast och till dem som är mest utsatta. Nu tar vi oss tillbaka till ordning och reda i finanserna, och vi tar oss upp ur underskotten. Men vi måste ha skatteintäkter som matchar utgifterna. Annars sätter man både Sverige och rättvisan på spel. Tro mig! Jag har varit med förut och sett det ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Erik Andersson undviker att svara på min fråga. Han talar i stället om incitament i skattesystemet. Men det var inte det jag frågade om. Moderaterna har lagt fram väldigt tydliga förslag i sin budget, som visserligen inte gick igenom. Förslagen är följande: Den som är arbetslös och har a-kassa ska få sänkt a-kassa med motiveringen att man då får ett större incitament för att ta ett jobb. Den som är nyanländ och arbetslös och får etableringsersättning ska i stället kunna få dubbel inkomst genom att man behåller hela etableringsersättningen ograverad om man börjar jobba. Man får då alltså både lön och ersättning. Motiveringen är att det ska öka incitamenten för jobb. Hur går det här ihop, Erik Andersson? Vilken är egentligen Moderaternas syn på incitament för jobb när det gäller etableringsersättningen och arbetslöshetsersättningen?


Anf. 30 Erik Andersson (M)

Herr talman! Det är få länder i världen som beskattar låga inkomster så mycket som vi gör i Sverige. Eva-Lena Jansson står här och säger att det är rättvisa att de som tjänar mer betalar mer i skatt. Det kan man ju tycka. Men varför beskattar vi dem med låga inkomster så pass mycket som vi gör i det här landet? Det är helt fel.

Statsrådet står och säger att regeringen har sanerat ekonomin. Vad jag kan se i den socialdemokratiska och miljöpartistiska budgeten lånar man miljarder i en högkonjunktur. Man samlar inte i de berömda ladorna som finansministern talade om tidigare.

Det gör vi i Moderaternas budget. Vi samlar i ladorna i en högkonjunktur just för att kunna parera en lågkonjunktur som kommer att komma. Till och med regeringens egna institutioner vet att det kommer att komma. Men man väljer att slösa med skattebetalarnas pengar och låna i en högkonjunktur.

Interpellationen handlar om målet om EU:s lägsta arbetslöshet. Nu hinner jag tyvärr inte svara på alla frågor, herr talman, eftersom min talartid håller på att ta slut. Det finns en avsaknad av en plan för Sverige, där vi ser att mycket går åt fel håll. Det är kanske det enda vallöfte som regeringen har hållit, att Sverige håller på att gå sönder. Vi har en polis som inte kan garantera tryggheten för medborgarna. Ligor får agera fritt i utanförskapsområden.

Trots detta önskar jag statsrådet: En god jul och ett gott nytt år! Det gäller även Eva-Lena Jansson.


Anf. 31 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)

Herr talman! Moderaterna samlar i ladorna i opposition. I regeringsställning har ni varje gång förött ekonomin. Det är ert facit.

Det är anmärkningsvärt, herr talman, hur svårt Erik Andersson har att svara på frågan. Är det kanske så att Moderaterna inte riktigt vet vilka incitament som fungerar för att människor ska komma i arbete? Är det att man har dubbel ersättning som gör att man har mer lust att arbeta? Eller är det att man har lägre ersättning som gör att man har mer lust att arbeta i Moderaternas värld? Vi får återkomma till den frågan, Erik Andersson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill nu tacka talmannen, alla tjänstemän i kammaren och mina meddebattörer för det gångna året och önskar: God jul! Det gäller särskilt Erik Andersson, som har förgyllt så många av mina fredagar under det gångna året. Jag hoppas att du får en skön jul, och på återseende på det nya året!

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.