Förbifart Söderköping
Interpellation 2016/17:176 av Staffan Danielsson (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-01
- Överlämnad
- 2016-12-05
- Anmäld
- 2016-12-06
- Svarsdatum
- 2016-12-20
- Sista svarsdatum
- 2016-12-20
- Besvarad
- 2016-12-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Någon mil söder om Norrköping passerar Europaväg 22 genom Söderköping och över Göta kanal. Vägen är starkt trafikerad. På grund av många trafikljus genom staden, och de många broöppningarna sommartid, uppstår ofta mycket långa köer och trafikproblem, till stort förfång för alla trafikanter samt lokalbefolkning, turister och butiksägare, med flera.
Stora delar av östra Östergötland påverkas starkt negativt av den ohållbara trafiksituationen i Söderköping. Förbifart Söderköping på E22 utan trafikstörningar kommer att gynna näringsliv och sysselsättning i regionen och göra Söderköpings och Valdemarsviks kommuner än mer attraktiva för pendlare och turister.
Samhällsnyttan för vägprojektet är stor. Den så kallade nettonuvärdeskvoten är +2,3, vilket är bra.
Redan för 20 år sedan började planeringen för att leda E22 förbi Söderköping. Efter många turer, inbegripande ett båtlyft, har projektet nu landat i en akvedukt under Göta kanal. En akvedukt ansågs inte möjlig för 10 år sedan, men denna bedömning har alltså ändrats. Detta fördyrar projektet samt har tyvärr gjort att Trafikverket gör besparingar på det regionala vägnätet och dess anslutningar, vilket motverkar utveckling och försvårar för befintliga verksamheter i området.
I transportplanen för 2014–2025 skulle byggstarten, med ett båtlyft, ske 2017 och vägen vara klar 2020.
Vid ett informationsmöte i Söderköping nyligen var bedömningen från dem som projekterar från Trafikverket att byggstart kan bli 2021 och att vägen kan vara klar 2023/2024. (Redan detta är stora förseningar.) Med en viktig reservation. Att detta kommer att bekräftas i den nya transportplanen för åren 2018–2029.
Förhoppningsvis kommer Trafikverket att ge Förbifart Söderköping hög prioritet så att det som faktiskt är möjligt också tas in i transportplanen. I sista hand är det dock regeringen som äger frågan.
Det finns en oro i regionen för att konkurrensen med andra stora infrastrukturprojekt kan riskera att försena Förbifart Söderköping ytterligare. Detta skulle vara mycket olyckligt.
Därför ställer jag denna interpellation till infrastrukturministern, så att ministern förhoppningsvis kan stilla denna oro. Söderköpingsborna och regionen har redan väntat länge nog.
Min fråga till statsrådet Anna Johansson är:
Är det statsrådets bedömning att Trafikverket och sedan regeringen kommer att med hög prioritet ta in Förbifart Söderköping i transportplan 2018–2029 så att den nu vid samrådsmöten presenterade tidsplanen kommer att kunna hållas?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:176
Webb-tv: Förbifart Söderköping
Dokument från debatten
- Tisdag den 20 december 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:50
- Protokoll 2016/17:50 Tisdagen den 20 decemberProtokoll 2016/17:50 Svar på interpellation 2016/17:176 om Förbifart Söderköping
Protokoll från debatten
Anf. 37 Statsrådet Anna Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Staffan Danielsson har frågat mig om det är min bedömning att Trafikverket och sedan regeringen kommer att med hög prioritet ta in Förbifart Söderköping i transportplan 2018-2029 så att den nu vid samrådsmöten presenterade tidsplanen kommer att kunna hållas.
I den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014-2025 som den dåvarande regeringen beslutade om i april 2014 återfinns objektet E22 Förbi Söderköping. Objektet ingick därefter i regeringens senaste beslut som fattades i december 2014 om vilka projekt som får byggstarta inom ett till tre år, det vill säga 2015-2017.
I maj i år föreslog Trafikverket för regeringen att objektet i stället bör få förberedas för byggstart inom fyra till sex år. Motivet för detta är att Trafikverket har gjort ett annat ställningstagande om valet av teknisk lösning: Myndigheten planerar nu för en akvedukt i stället för en öppningsbar bro. Detta innebär sannolikt också kostnadsfördyringar för objektet. I ett brevsvar daterat den 8 december från Trafikverket till berörda regioner och kommuner, som Näringsdepartementet fått för kännedom, konstaterar Trafikverket att akveduktlösningen innebär en väsentlig förbättring för alla trafikslag och att den ökade investeringskostnaden är samhällsekonomiskt motiverad.
Den 11 oktober 2016 lade regeringen fram propositionen Infrastruktur för framtiden - Innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling, med förslag om ekonomiska ramar och inriktning för perioden 2018-2029, till riksdagen. Efter riksdagens beslut om propositionen fortsätter nu arbetet med åtgärdsplanering, som ska leda fram till en ny nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet 2018-2029. I åtgärdsplaneringen identifieras de objekt som ska prioriteras. Regeringen avser att uppdra åt Trafikverket att lämna förslag till nästa nationella plan. Regeringen avser sedan att fastställa planen under våren 2018.
Den nuvarande nationella trafikslagsöverskridande planen för utveckling av transportsystemet omfattar perioden 2014-2025. Den gäller givetvis tills något annat beslutats. Jag kan inte föregripa framtida beslut men noterar samtidigt att de flesta objekt brukar kvarstå när en ny plan beslutas.
Anf. 38 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, som jag ska försöka tolka så positivt som det är möjligt.
Jag vet självfallet att regeringen inte får utöva ministerstyre, och därför kan inte Anna Johansson här i dag tala om exakt när byggstart blir för den så hett efterlängtade förbifarten för Europaväg 22 utanför Söderköping. Dock kommer regeringen att fastställa den kommande transportplanen för åren 2018 till 2029 under våren 2018, och där väger infrastrukturministerns ord självfallet tungt.
Trots ett idogt byggande av vägar i många hundra år i Sverige återstår det fortfarande mycket att bygga. För östra Östergötland, för Söderköping samt för östra Sverige från Kalmar till Norrköping är Europaväg 22 en mycket viktig transportled.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vägen har i alla tider gått igenom Söderköping, en av Sveriges äldsta städer. Bygget av Göta kanal på 1800-talet var bra men gav och ger väldiga köer vid broöppningarna. Lägg till detta de många trafikljusen, vilket effektivt bromsat trafiken i många decennier. Detta blir alltmer frustrerande både för nytto- och privattrafiken och för Söderköpings kommun. Det hämmar utvecklingen i regionen och i kommunen.
Redan för 20 år sedan började planeringen för att leda E22 förbi Söderköping. Det var långa diskussioner om var och hur vägen skulle dras. Akvedukt, tunnel, broar, båtlyft och nu åter akvedukt har varit lösningar.
Centerpartiet har länge styrt i Söderköping, och jag vet vilken tid och kraft som man har lagt ned under decennier för att driva på den nya vägen, oftast i brett samarbete med andra. Enligt gällande transportplan, som ministern sa, ska Förbifart Söderköping börja byggas nästa år och vara klar 2020. Men så blir det inte. De djärva planerna med en båtlyft vid Göta kanal har övergivits och i stället ska nu en akvedukt under kanalen bli lösningen. Det ansågs inte möjligt för 15 år sedan, men nu är det möjligt.
Statsrådet redovisade nuläget bra; Trafikverket anser, enligt besked helt nyligen den 8 december, att akveduktlösningen, trots att den blir dyrare, innebär en väsentlig förbättring och att den är samhällsekonomiskt lönsam. Och Trafikverket anser att byggstart kan bli mellan 2020 och 2022.
Jag välkomnar Trafikverkets tydliga och klara besked i både sak- och byggstartsfrågan. Det blir en akvedukt, den är samhällsekonomiskt lönsam och byggstart kan bli inom fyra år. Vägen står då klar ca 2023.
Statsrådet hänvisade i sitt svar till att så länge inte annat beslutats gäller nuvarande beslut, nämligen byggstart 2017. Det är korrekt men överspelat - det vet vi. Sedan sa Anna Johansson: "Jag kan inte föregripa framtida beslut, men noterar samtidigt att de flesta objekt brukar kvarstå när en ny plan beslutas."
Men hallå, ministern! Så rädd för ministerstyre behöver man ändå inte vara. Trafikverket är glasklart; det vill sätta igång bygget inom fyra till sex år, vilket säkert kommer att framgå i verkets kommande förslag till ny transportplan.
Jag hoppas att ministern kan backa upp Trafikverket och säga att det ligger mycket i verkets färska slutsatser och bedömning om när väg E22 kan förverkligas förbi Söderköping!
Jag tackar för svaret. Det gick i rätt riktning, men jag hoppas på förtydliganden under debatten.
Anf. 39 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Min utgångspunkt är att de objekt som ligger i nationell plan ligger kvar där, om det inte är så att förutsättningarna på något genomgripande sätt har förändrats. Det innebär att man kan komma till andra slutsatser i nästa nationella plan. Den rätten får naturligtvis varje regering förbehålla sig.
Samtidigt är det viktigt att se att det är fråga om långsiktiga beslut. De kräver en så bred enighet som möjligt och att de beslut som fattas håller över tid. Allt annat vore ekonomiskt ineffektivt, och det skulle finnas risk för att stora pengar skulle läggas på projektering och förarbeten som sedan inte utmynnar i något byggande. Det vill alla partier undvika så långt det är möjligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt går det inte att blunda för att det är problematiskt när objekt blir väsentligen mycket dyrare än vad det finns medel avsatta för i gällande plan.
Just nu finns flera sådana objekt som är under omprövning eller som har visat sig bli betydligt dyrare än vad som var planerat från början. Skulle alla objekten ograverat tas in, med sina fördyringar, skulle de tränga undan annat som ligger lite längre fram i planeringen. Här finns självklart en motsättning som på något sätt behöver hanteras i det fortsatta arbetet.
Regeringens ambition är att de olika identifierade objekt som har stor samhällsekonomisk nytta för näringslivets framkomlighet, för pendlingsmöjligheter, för minskad klimatpåverkan och för ökad mobilitet ska fortsätta att finnas med i planeringen. Men låt mig ändå framföra brasklappen att stora fördyringar självklart är en försvårande omständighet i sammanhanget.
Anf. 40 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Min tolkning av det Anna Johansson just har sagt är att lönsamma projekt ska fortsätta medan ett och annat kan få stryka på foten. Jag tolkar det som att det inte handlar om Söderköping.
Jag kan ta upp en lokal fråga, som statsrådet inte kan lösa men som är rätt viktig. Regionala anslutningsvägar av stor betydelse för Söderköpings utveckling fanns tidigare med i projektet men har försämrats i de senaste förslagen. En större väg föreslås bli enskild, vilket känns mycket märkligt. Här begär jag inte något svar från statsrådet, men jag hoppas att frågan kan lösas genom fortlöpande dialog mellan Trafikverket och kommunen. I dag råder dock osäkerhet.
Jag fick ett bra interpellationssvar eftersom det redovisade sakläget. Det finns en stor oro i regionen. Man har väntat så länge, men det finns planer.
Frågan ligger nu hos regeringen. Trafikverket lade fram ett förslag till regeringen i maj i år och sa att det blev lite dyrare, men det är en bättre och mer samhällsekonomiskt lönsam lösning. Som ministern sa ska ett uppdrag ges till Trafikverket att göra en ny trafikplan. Planen kommer tillbaka till regeringen, och sedan blir det ett beslut om ungefär ett och ett halvt år.
Jag vill i den här debatten lyfta fram situationen i Söderköping. Vi är säkert överens om att av klimatskäl, regionskäl och utvecklingsskäl behövs bygget, och det finns en konkret plan. Fördyringen får inte leda till att frågan försenas ytterligare.
Trafikverket är tydligt i sitt resonemang. Arbetet ska vara lönsamt. Jag hoppas verkligen att regeringen kommer att landa i att objektet kommer att vara med i den tidsplan som Trafikverket har föreslagit för regeringen.
Om ministern kan uttrycka sig ändå något mer positivt om Söderköping skulle regionen och kommunen ta emot det som en liten julklapp!
Anf. 41 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Det hade jag gärna gjort! Jag får många frågor som handlar om hur regeringen ställer sig till enskilda objekt. För tydlighetens skull är det viktigt att ha samma principiella inställning, det vill säga att vi inte lämnar några besked om enskilda objekt förrän i den nationella transportslagsövergripande planen 2018.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Däremot är min grundinställning att de objekt som redan finns i nationell plan, utpekade objekt, redan är utredda och bör ligga kvar. Om förutsättningarna på olika sätt har förändrats kan det finnas anledning att göra andra prioriteringar i nästa nationella plan, men för att vårt infrastrukturplaneringsinstrument ska fungera är det i huvudsak så att de här planerna behöver vara hyggligt intakta över tid. Därför hade det också varit välkommet med en bredare överenskommelse om infrastrukturpropositionen, men det behöver vi inte orda om här.
Man kan väl också konstatera att det finns stora behov i transportsystemet runt om i Sverige. Samtidigt är resurserna tyvärr inte oändliga utan tvärtom i allra högsta grad ändliga. Nu höjer regeringen ambitionsnivån väsentligt och utökar ramarna för det här området med 100 miljarder för nästkommande planperiod. Det är välkommet; det behövs. Vi behöver förstärka transportmöjligheterna i Sverige, både för att öka näringslivets konkurrenskraft och för att underlätta den helt nödvändiga omställningen av transportsystemet till att bli mer hållbart.
Det ska också sägas att just det här projektet har den egenheten att förändringen som nu är föreslagen av Trafikverket innebär en fördyring som gör att det blir svårt att hantera i förhållande till att planen rymmer fler och andra objekt i andra delar av landet som företrädarna för de regionerna självklart brinner för lika starkt som Staffan Danielsson brinner för Söderköping. Det är ett problem.
Samtidigt är just den här lösningen inte bara samhällsekonomiskt lönsam. Trafikverket pekar på att den också är driftsekonomiskt lönsam, alltså att livscykelkostnaden för projektet blir lägre med den nu föreslagna lösningen än den hade blivit med den tidigare föreslagna lösningen eftersom man får lägre driftskostnader och lägre underhållskostnader. Öppningsbara broar är kostsamma att driva och innebär dessutom ett större riskmoment i olika avseenden. Det bör man naturligtvis väga in i det fortsatta arbetet.
Pudelns kärna är ändå att det här skulle kosta mer pengar och förbruka en större del av de resurser som finns avsatta i nationell plan än den nationella planen föreskriver. Det är det som regeringen så småningom kommer att behöva ta ställning till. Men jag tackar för frågan och hoppas att vi ska kunna hitta bra lösningar även på problemet i Söderköping.
Anf. 42 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Men i förhållande till de 100 miljarderna - och ministern vet att Centerpartiet alltid står upp för mer resurser till infrastruktur över hela landet - handlar fördyringen i Söderköping om några tiondels procent, så jag tolkar ministerns svar positivt.
För att sammanfatta: Trafikverket anser att Förbifart Söderköping är angelägen att bygga, att kulvert är den bästa lösningen, att det är samhällsekonomiskt lönsamt och att byggstart sannolikt kan ske redan 2020. Jag välkomnar detta, och jag vill framhålla att det är mycket viktigt att det här skrivs in i den kommande transportplanen. Det vore ytterst olyckligt med förseningar, och det är det som jag med den här interpellationen har velat fästa regeringens och infrastrukturministerns uppmärksamhet på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är inte var dag vi diskuterar Söderköping i Sveriges riksdag. Nu är det gjort, och jag anser det vara mycket väl motiverat. Östra Sverige från Kalmar till Norrköping samt Söderköping behöver snarast få bort väg E22 från stopp och långa köer genom staden till en snabb förbifart utanför.
Än en gång: Jag hoppas och tror att denna debatt har bidragit till att sätta tryck i frågan. Jag är nöjd med vad Trafikverket säger. Jag hoppas att statsrådet trots sina lite mer försiktiga uttalanden kommer att tänka på E22 och på Söderköping och östra Sverige när transportplanen ska fastställas så att det kan bli som Trafikverket vill.
Tack för en bra diskussion och god jul!
Anf. 43 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Tack, Stellan Adolfsson, för debatten! Staffan Danielsson! Jag ber om ursäkt för felsägningen.
Det är ju så med den här typen av frågor att när det uppstår fördyringar och förseningar uppstår det också stor oro. Samtidigt är det viktigt att Trafikverket hanterar de medel som är avsatta av skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt och ser till att få ut så mycket samhällsnytta som möjligt för varje skattekrona. Därför går det inte att säga: Det gör inte så mycket att det blir fördyringar - kör ändå! Det kan man kanske säga en eller möjligen två gånger, men upphöjer man det till en princip kommer det att få helt orimliga konsekvenser.
100 miljarder är förvisso väldigt mycket pengar, men de ska också täcka väldigt stora behov i infrastrukturen runt om i vårt land. Inte minst järnvägsunderhållet är någonting som regeringen satsar mycket på - av för de flesta, tror jag, väldigt uppenbara skäl. Vi behöver få fungerande transportmöjligheter på järnvägen, men vi behöver också säkerställa trafiksäkerheten på våra vägar och att vi moderniserar även på vägsidan så att vi också där kan minska klimatutsläpp och få effektivare transporter.
Jag tackar igen för debatten och tillönskar Staffan Danielsson en god jul!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.