Moratorium för omprövning av småskalig vattenkraft
Interpellation 2016/17:232 av Ola Johansson (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-13
- Överlämnad
- 2017-01-16
- Anmäld
- 2017-01-17
- Svarsdatum
- 2017-01-26
- Besvarad
- 2017-01-26
- Sista svarsdatum
- 2017-01-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Det har hittills varit en allmänt utbredd uppfattning att den omfattande nyprövning av tillstånden för småskalig vattenkraft som pågår är en följd av tvingande EU-direktiv.
Tvärtom svarar EU-kommissionen nu på en direkt fråga från tidningen Västsverige, om det är en missuppfattning från svensk sida att ägare till befintlig småskalig vattenkraft ska behöva lägga ned och riva sina anläggningar, så här: Det stämmer att EU-kommissionen inte vill att Sverige tvingar ägare till småskalig vattenkraft att lägga ner och riva ut.
Svaret från EU-kommissionens talesperson i miljöfrågor, Enrico Brivio, bekräftar att det så kallade ramdirektivet för vatten i första hand handlar om vattenkvalitet och vissa kemikalier och i andra hand om projektering, det vill säga nybyggnad av infrastruktur och anläggningar och inte befintliga kraftverk, vars tillstånd stöds av äldre lagstiftning. En stor del av problemen vi nu upplever kommer från hur myndigheter och enskilda tjänstemän tolkar EU-direktivet, snarare än krav med hot om sanktioner från EU.
Centerpartiet har tidigt uppmärksammat saken och de orimliga konsekvenser detta medfört för enskilda, både lokalt och nationellt. Vi har tidigare ställt frågor till ansvariga ministrar i riksdagen, men då bara fått oklara eller undvikande svar. En översyn av hela genomförandet av direktivet är en lång och komplicerad process. Därför borde ett moratorium, det vill säga ett stopp, för alla pågående och nya prövningsärenden införas tills ett nytt system är på plats som skyddar ägare till småskalig vattenkraft och andra markägare mot godtycklig prövning och kostsamma rättsprocesser.
I den energiöverenskommelse som Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna slöt med regeringspartierna i juni finns tydliga skrivningar som handlar om att prövningssystemet på ett bättre sätt ska ta hänsyn till enskildas intressen och ekonomiska konsekvenser när det gäller prövning av vattenkraft, och väga detta mot den miljönytta som kan uppnås. Det finns också tillkännagivanden från riksdagen som efterlyser en enklare prövning av småskalig vattenkraft.
Frågan är om inte det sätt på vilket Sverige genomfört EU:s ramdirektiv för vatten är en överimplementering i förhållande till vad som skrivs i ramdirektivet om nyprojektering, respektive befintliga anläggningar för vattenkraft. Vidare undrar jag om statsrådet håller med om att genomförandet av ramdirektivet är en lång, komplicerad process och att det därför vore befogat med ett moratorium för prövningarna.
Min fråga till miljöminister Karolina Skog lyder:
Är miljöministern, mot bakgrund av det som anförts om genomförandet av ramdirektivet, beredd att ta initiativ till ett moratorium för omprövningar av småskalig vattenverksamhet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:232
Webb-tv: Moratorium för omprövning av småskalig vattenkraft
Dokument från debatten
- Torsdag den 26 januari 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:61
- Protokoll 2016/17:61 Torsdagen den 26 januariProtokoll 2016/17:61 Svar på interpellation 2016/17:232 om moratorium för omprövning av småskalig vattenkraft
Protokoll från debatten
Anf. 1 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Svar på interpellation
Fru talman! Ola Johansson har frågat mig om jag mot bakgrund av det som anförts om ramdirektivet är beredd att ta initiativ till ett moratorium för omprövningar av småskalig vattenkraft.
Jag vill inleda med att tydliggöra att frågan om den kravnivå som följer av EU:s ramdirektiv för vatten inte bör blandas ihop med länsstyrelsernas förelägganden om att söka tillstånd för vattenkraftverk och dammar som inte tidigare tillståndsprövats. Drift av vattenkraftverk och dammar kräver tillstånd. Detta är något som gällt i Sverige sedan lång tid tillbaka och inget som införts som en följd av vårt medlemskap i EU. Huvuddelen av den småskaliga vattenkraftsproduktionen har aldrig tillståndsprövats i förhållande till sin miljöpåverkan utan drivs med stöd av äldre rättigheter som inte kan jämställas med tillstånd i miljöbalkens mening. Praxis från Mark och miljööverdomstolen är mycket tydlig på denna punkt. Jag kan också notera att den dåvarande alliansregeringen redan 2011 i skrivelsen Insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag konstaterade att tillsynen av vattenverksamhet behövde ges högre prioritet. Alliansregeringen uppdrog följdenligt åt länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2012 att öka tillsynen av vattenverksamheterna enligt miljöbalken och tillsköt även extra medel för ändamålet.
Av miljöbalken följer en skyldighet för tillsynsmyndigheten att utöva tillsyn över de verksamheter som omfattas av tillsynsansvaret. Länsstyrelsen ansvarar som huvudregel för tillsynen över vattenverksamheter och ska därmed se till att sådana verksamheter inom länet bedrivs på ett sätt som är förenligt med miljöbalkens bestämmelser. Denna tillsyn sker i enlighet med sedan länge beslutade regelverk, och jag förutsätter att Ola Johansson, eller den ledamot som tar emot svaret, och jag är överens om att gällande rätt innebär att om en tillståndspliktig verksamhet bedrivs utan tillstånd är det tillsynsmyndighetens, i detta fall länsstyrelsens, ansvar att se till att rättelse sker.
Energiöverenskommelsen slår fast att Sverige ska ha moderna miljökrav på vattenkraften. Överenskommelsen slår också fast att prövningssystemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande en process att analysera innebörden av energiöverenskommelsen i förhållande till det sedan tidigare pågående arbetet med utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser om vattenverksamheter baserat på Vattenverksamhetsutredningens förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
En kommande vattenverksamhetsproposition kommer att innehålla förslag som genomför de ändringar av prövningssystemet för vattenkraft som föranleds av energiöverenskommelsen. Jag kan inte föregå den pågående processen eller i dag ge en exakt tidpunkt för när regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan, men min förhoppning är att detta ska kunna ske före sommaren. Jag har inte för avsikt att ta några nya initiativ under tiden som detta arbete pågår.
Jag vill slutligen framhålla att regeringen anser att det är centralt att fortsätta utveckla kunskapsunderlag, metoder och vägledning för god avvägning och ömsesidig hänsyn mellan naturvård, kulturmiljöarbete och energifrågor i arbetet med de regelverk och politiska mål som kopplar samman vattenvårdsåtgärder, kulturmiljöfrågor och energimål. Även konsekvenserna och omfattningen av dessa konflikter behöver belysas och goda exempel på arbete som förenar naturvärden, kulturhistoriska värden och energivärden vid vatten lyftas fram.
Då Ola Johansson, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Annika Qarlsson i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 2 Annika Qarlsson (C)
Fru talman! Ola Johansson hälsar och tackar för svaret. Jag tackar också.
Jag vill börja med ett tillägg och förtydligande. När alliansregeringen ökade tillsynen 2012 gjorde man det utifrån att det fanns ett tillkännagivande med de kraven från riksdagen. Man gav också ett tydligt medskick i direktiven: "En sådan omprövning är en ingripande tvångsåtgärd, men får inte leda till att verksamheten inte längre kan bedrivas eller avsevärt försvåras." Jag anser att den delen av direktivet inte har följts i det arbete man har gjort runt om i landet.
Jag har följt frågan sedan 2014 och har ännu inte funnit ett politiskt beslut som säger att småskalig vattenkraft ska rivas ut. Man ska uppdatera befintliga verksamheter för att uppfylla och motsvara dagens miljökrav, ja, men med stor aktsamhet, punkt.
Det finns inget stöd i EU för utrivning. När det gäller implementeringen av vattendirektivet kan man konstatera att Sverige i nuläget väljer den hårdaste vägen, hårdare än andra länder. I direktivet finns möjlighet till nyansering av kraven, att göra undantag och att ge det längre tid. Det finns olika paragrafer som ska tillämpas samtidigt, men det görs inte i Sverige.
Det finns också ett tillkännagivande från denna riksdag som efterlyser enklare prövning för småskalig vattenkraft. Det har regeringen ännu inte svarat upp mot. Det finns dessutom en energiöverenskommelse som våra partier har ingått med tydliga skrivningar om att prövningssystemet på ett bättre sätt ska ta hänsyn till olika intressen och ekonomiska konsekvenser när det gäller prövning av småskalig vattenkraft. Det är bra, men det är också oerhört frustrerande.
Samtidigt som allt detta ligger på bordet - att ingen vill riva ut eller stänga ned - finns det många ägare till små vattenverksamheter som sliter sitt hår i förtvivlan. För processerna håller på, fast vi säger att vi inte vill göra det på det viset. Nu har dessutom länsstyrelserna fått utökade resurser och ska öka sin tillsyn. Miljöministern säger att hon inte kan göra något för närvarande, men det är inte sant. Fast det som miljöministern och regeringen gör går i motsatt riktning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Arbete med den kommande vattenverksamhetspropositionen pågår i Regeringskansliet. Men självklart har det blivit dröjsmål. De som har verksamheter som väntar tillsyn blir nu väldigt oroliga.
I den politiska debatten beskylls än den ena, än den andra för att vara ansvarig. För det läge som råder i dag skulle jag vilja säga att vi är gemensamt ansvariga. Men ett tillfälligt stopp, ett moratorium, när det gäller den tillsyn som föregår aviserade och utlovade lagändringar är det enbart miljöminister Karolina Skog och Stefan Löfvens regering som kan göra något åt. Varför ger man extra resurser för utökad tillsyn och inte ett moratorium - kalla det andrum - för den småskaliga vattenkraften, miljöminister Karolina Skog?
Anf. 3 Lars Tysklind (L)
Fru talman! Detta är en diskussion som vi har haft vid många tillfällen under ett antal år. Det kanske är det som är grundproblematiken i det hela. Helt oberoende av energiöverenskommelsen - det får jag väl säga, eftersom Liberalerna står utanför den - tycker vi naturligtvis att all vattenverksamhet ska leva upp till dagens miljöregler. Och över tid ska alla vattenkraftverk vara prövade enligt miljöbalken. Det måste ändå vara någonting som vi kan vara väldigt överens om.
Men det här kräver långsiktighet och att man verkligen kommer igång. Vi upplever nu att detta har hamnat i långbänk. Alliansregeringen gav redan 2012 uppdraget att se över lagstiftningen. Vattenverksamhetsutredningen kom i juni 2014. Redan någon månad senare fick vi en rapport från Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten, där de gemensamt lade fram ett strategiprogram för åtgärder inom vattenverksamheten. Det var ett försök att närma sig detta med miljöfokus. Det handlar väldigt mycket om att göra rätt saker på rätt ställe för att man ska få största miljönytta.
Jag tycker att just det resonemanget är viktigt nu när vi pratar om småskaligt och storskaligt. De processer som nu pågår upplevs som att de kostar stora pengar. Det är många administrativa processer. Från de människor som äger denna småskaliga vattenkraft hör man ofta: Vi är naturligtvis villiga att vidta miljöåtgärder, men nu går faktiskt all kraft och alla ekonomiska resurser till själva processen.
På något vis känns det som att vi har fastnat där och att det nu drar ut på tiden. Det ser jag som det största bekymret.
Det har utlovats en proposition tidigare. Nu förstår jag att energiöverenskommelsen i sig fördröjde detta, även om jag för vår del inte tycker att sambandet är solklart. Vattenverksamhet kopplad till miljönytta är ett problem som fanns förut. Det är gammalt och kräver sin lösning. Det var ingenting som man kom på i energiöverenskommelsen, även om mycket av tänket kring att man måste ha ett flexibelt system där det småskaliga och storskaliga inte absolut ska prövas inom samma ram finns berört där. Det är väl bra att man har kommit så långt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Men nu måste det vara prioriterat att komma vidare. Även om man kommer fram till att man inte ska ha ett moratorium rullar det, precis som Annika Qarlsson säger, vidare. Det handlar om nya tillsynsprocesser och allting som kommer igång. Ingen tycker egentligen att det är speciellt bra. Ändå sker det.
Precis som miljöministern säger i sitt svar är det som pågår naturligtvis formellt riktigt. Vi kan inte säga att länsstyrelserna begår något fel, utan de följer den lagstiftning som finns. Men vår uppgift i riksdagen är faktiskt att ändra på lagstiftningen om vi upplever att den inte är ändamålsenlig. Där har regeringen i slutändan ansvaret för att lägga fram förslagen.
Anf. 4 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Jag måste säga: Äntligen en sansad röst i den här diskussionen! Jag har bland annat diskuterat frågan med landshövdingar. De har ett tydligt medskick till kammaren. Det är att lagar i Sverige stiftas här. Det är riksdagen som fattar beslut. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Ska vi ändra lagen ska det självklart göras här. Det är den process som pågår. Baserat på Vattenverksamhetsutredningen och den energiöverenskommelse som har gjorts arbetar vi nu intensivt. Självklart arbetar vi väldigt intensivt med att formulera en proposition för att kunna komma med den till kammaren före sommaren.
Men detta är - jag tror att jag har sagt det ett tiotal gånger i denna kammare - komplicerade frågor. Man har diskuterat dem i många år utan att landa riktigt rätt. När vi nu gör detta ska vi självklart göra det med noggrannhet och väga in de olika aspekter som finns, så att vi får en proposition som landar rätt, där vi styr mot det som efterfrågas, vilket jag uppfattar att det finns politisk konsensus kring. Det är väl formulerat av Lars Tysklind här. Det handlar om att man vidtar de åtgärder som har stor miljönytta och fokuserar på de delarna och väger samman de småskaliga, de storskaliga och de olika aspekterna.
Men det är oerhört förvånande att få höra att jag skulle göra detta genom att okonstitutionellt gå in och uppmana våra myndigheter att inte följa den lag som riksdagens kammare har stiftat. Skulle jag göra det hoppas jag att någon vettig ledamot genast skulle anmäla mig till konstitutionsutskottet och fråga vad sjutton jag håller på med.
Jag har länge, när jag har försökt förstå frågan, uppfattat det som att det skulle ha handlat om en konflikt inom den tidigare alliansregeringen. Men nu ser jag att det bland annat är Centerpartiet, som under alliansregeringen formulerade extra medel och var tydlig mot länsstyrelserna om att de skulle arbeta mer med just tillsynen, som nu reagerar på resultatet av detsamma. Det är häpnadsväckande.
Men jag är lugn med att vi vet att vi nu har en bred politisk överenskommelse om i vilken riktning vi ska gå. Våra myndigheter har gjort ett gediget arbete för att kunna hamna rätt i prioriteringarna och för att kunna göra de insatser som har miljönytta och fokusera där. Jag uppfattar också att detta har gjort att diskussionerna mellan de olika parterna, exempelvis från NGO-sidan och näringsaktörer, har blivit mer sansade. Man sätter sig ned i olika områden och fokuserar: Vad är viktigt här? Vilken åtgärd ska vi vidta, och vilka kan vi vänta med?
Efter en proposition kan vi säkert landa detta rätt. Men det måste självklart - det är förvånande att jag behöver upprepa det - först göras en lagändring, baserad på den proposition jag ämnar återkomma med.
Anf. 5 Annika Qarlsson (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Fru talman! Jag tycker att miljöminister Karolina Skog hukar och gömmer sig lite grann bakom den process som pågår. Om miljöministern inte har förstått vilka konsekvenser detta får för enskilda personer - det gäller de processer som har satts igång samtidigt som det finns en tydlighet gentemot medborgare i Sverige om att ett lagförslag med en annan inriktning är på väg, som kommer att göra skillnad för dessa personer - tror jag att vi skulle behöva ordna några studiebesök som visar vad detta faktiskt innebär och vilka konsekvenser det får.
Vi i Centerpartiet har inte motsatt oss detta, utan vi har tvärtom tyckt att det behövs översyn och tillsyn. Men vi har varit noga med att genomförandet måste ske i dialog men också på ett sätt som inte slår ut dem. Det är alltså genomförandet som vi inte tycker följer de direktiv som fanns när det gäller tillsynen.
Det har pågått politiska processer länge om dessa frågor. Att vi har landat i energiöverenskommelsen är jag oerhört tacksam för. Väldigt mycket kring de här frågorna fick vi i rätt riktning, tycker vi från Centerpartiet. Det finns en förhoppning om att det ska komma ut riktigt bra saker när den väl kommer på plats. Men just nu är det de som driver den småskaliga vattenverksamheten som får ta konsekvenserna av att de politiska processerna har dragit ut på tiden.
Jag säger inte att miljöministern ska bryta mot lagen. Hon ska däremot ge en signal om att det är nya regler på gång och att vi därför avvaktar de processer som annars kommer att sättas igång här och nu. Skicka inte in fler i den kvarn av tillsyn och processer som fått och får mycket kritik, för den bara maler! Sätt det nya regelverket först!
Fru talman! Jag vill lyfta in ytterligare en sak i denna fråga. Det finns detaljer i rättsprocesserna som rör småskalig vattenkraft och som jag ser som oroande. Situationen för ägarna till den småskaliga vattenkraften i dessa rättsprocesser är svag. Vid tillståndsprocesser, som i praktiken drivs som tvåpartsprocesser, ställs höga krav på verksamhetsutövaren att själv ta fram tekniska och miljömässiga underlag och behärska hela processen. På andra sidan, som motpart, finns expertmyndigheter som dessutom är beslutande myndigheter. Det är en unik ordning i ett internationellt perspektiv.
Större aktörer har oftast de resurser som krävs, men det är helt orimligt att förvänta sig att små verksamheter ska kunna bära dessa stora kostnader. De måste ju köpa in all den kunskapen. Det har länge funnits tankar kring en fond som skulle innebära att de små vattenkraftsverksamheterna får stöd. Centerpartiet skulle gärna se att en sådan fond införs, men den måste givetvis vara på plats innan vi fortsätter med uppgradering av tillstånden.
Kommer det att finnas med en stödfond av det här slaget i den kommande propositionen, och för vilka kommer den i så fall att gälla?
Anf. 6 Lars Tysklind (L)
Fru talman! Det ligger väldigt mycket i det Annika Qarlsson säger om hur man upplever processen och att man känner sig väldigt utlämnad. Det måste vi som lagstiftare ha med oss. Vi som är ute och talar med människor som håller på med dessa processer upplever oerhört tydligt att människor känner sig väldigt hjälplösa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Problemet är att detta handlar om befintlig verksamhet som har funnits i årtionden - århundraden, höll jag på att säga, men i alla fall kanske uppemot hundra år. De pågående processerna, vill jag vara tydlig med, är egentligen ett bevis på att den lagstiftning vi har inte är ändamålsenlig. Det är inte acceptabelt att enskilda människor ska hamna i den här typen av rättsprocesser, där fokus ganska snabbt flyttas från de miljöåtgärder som människor mycket väl kunde tänka sig att göra till att liksom hamna i ett nej helt och hållet. Det blir oändliga rättsprocesser som alla egentligen förlorar på.
Jag vill därför upprepa att vi måste veta vart vi är på väg. Vi har haft ett läge i Sverige med alla dessa historiska verksamheter som vi naturligtvis kan se saknar tillstånd och som över tid måste kunna prövas enligt miljöbalken. Men låt oss då lägga fokus på att få fram den här processen! Nu säger miljöministern här att vi förhoppningsvis kan ha en proposition före sommaren. Det hoppas jag verkligen i och med att vi hade hoppats på det redan till i september, vilket det funnits en angivelse om.
Det som pågår nu känns inte alls acceptabelt, och jag har en känsla av att även tillsynsmyndigheten tycker att det är en ganska jobbig sits. Man vet att det kommer en ny lagstiftning som förhoppningsvis är bättre, men ändå måste man hålla på och jobba med den gamla.
Anf. 7 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Annika Qarlsson sätter väldigt tydligt och väl fokus på det som behöver hända nu, men det blir också väldigt tydligt att det hon föreslår är en tulipanaros och någonting som inte är möjligt.
En del av det arbete som behöver göras under våren är att se till att den fondlösning som vi är överens om i energiöverenskommelsen kommer på plats. Det pågår ett arbete inom branschen för att ta fram ett förslag om en sådan fond i enlighet med vad som står i energiöverenskommelsen. Vi följer det arbetet med stort intresse, och vi måste ju, precis som ni sagt, matcha propositionen med det arbetet. Att springa fram för fort, innan branschens arbete hade kunnat avslutas, skulle ha varit ett stort misstag som kanske hade fått hela förslaget att halta betänkligt.
Om vi kräver mycket av en ny lagstiftning och förväntar oss att finansiering ska hänga med krävs några månaders beredning. Det är inte lång tid. Länsstyrelserna och alla andra har nu fått det tydliga beskedet att det kommer förslag på ny lagstiftning på plats. Vi måste självklart fokusera på att det blir riktigt, riktigt bra, och det är självklart och uppenbart en nyckel för framtiden att det i den helheten också finns finansieringslösningar. Som jag upprepat tidigare är det ett arbete som fokuserar på det som har stor miljönytta, eftersom vi ju har problem i våra vattendrag och det är relevant att fortsätta.
Jag uppfattar också att vi är överens om att eftersträva att de verksamheter som är tillståndspliktiga och enligt miljöbalken har varit så under lång tid alla ska ha erforderliga tillstånd. Det är en grundläggande princip, men när vi arbetar ska vi fokusera på de åtgärder som har relevant miljönytta och väga dem samman med andra. Där är länsstyrelserna alldeles utmärkta eftersom de också har ansvar för kulturmiljöfrågor och strategiska utvecklingsfrågor i regionerna. Jag uppfattar inte att det finns några andra förslag än att det även i fortsättningen ska vara länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet i dessa frågor.
Anf. 8 Annika Qarlsson (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Fru talman! Runt om i Europa utvecklar man den småskaliga vattenkraften. I Sverige finns bara ett fåtal som satsat rejält, till exempel Ålem Energi i Blomstermåla. De som väljer att modernisera gör det oftast i väldigt liten skala.
Det finns företag i Sverige som utvecklar och levererar kontrollutrustning för upprustning av äldre vattenkraftverk. Det finns en stor utvecklingspotential. Men med den stora osäkerhet som har rått under många år angående vad som ska gälla är det väldigt få som ens vågar tänka tanken att investera i modernare utrustning.
Om man i stället skulle ge nuvarande ägare av småskalig vattenkraft andrum tills nya regler är på plats, ett regelverk som fokuserar på miljöförbättringar med en fond som kan stödja de små aktörerna, tydliga direktiv som anger att nästa steg ska göras i dialog och en mer rättssäker process med mer lika förutsättningar för liten som för stor - då och så skulle miljön, människor och tilltron till myndigheter vinna.
Det finns fortfarande ett antal frågor som hänger kvar. När det gäller implementering av ramdirektivet för vatten finns det kritik mot att man inför det ensidigt och inte använder de mjuka delar som också går att använda för att göra det här på ett bra sätt. Det kan till exempel handla om kraftigt modifierade vatten, vilket man av någon underlig anledning bara har använt kopplat till de stora vattenkraftverken i Sverige.
Man kan också fundera på regeringens signal i att ge resurser till utökad tillsyn innan det nya regelverket finns på plats. Jag kan hålla med om att det finns stor oro ute i landet över just den delen.
Vilka kommer fonden att omfatta? Kommer den att omfatta även dem som redan i dag finns i inne i processerna, eller är det bara de som kommer in efter att den nya lagen börjar gälla?
Anf. 9 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Fru talman! Angående fonden upprepar jag att det pågår ett arbete i branschen. Jag tycker att det är väldigt bra att de är tydliga i att verkligen ta sig an den här uppgiften. Skulle jag då som miljöminister mitt i den processen stå här och diktera villkoren vore det väldigt respektlöst mot det arbetet. Vi följer det arbete som branschen nu gör med att utarbeta en fond mycket nära och ser till att det tidsmässigt kommer att stämma med den proposition vi kommer att lägga fram.
Det finns en otålighet här i kammaren. På ett sätt kan jag förstå den, baserat på att vi alla vet att det finns en oro ute i landet. Men vi som finns här måste ju veta hur man gör saker i ordning och reda och vad som ska komma före det andra. Vi fokuserar nu på att få fram en bra proposition och tidsmässigt lägga detta samtidigt som det kommer att finnas en fondlösning klar så att vi får en helhet. Att gå förbi de lagar och regler som gäller om vem som har tillstånd och hur tillsyn bedrivs i det här landet vore principiellt felaktigt. Det är inte rätt väg för att komma till en bra slutprodukt i en viktig men också komplicerad och segdragen politisk fråga.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.