Välfärdsutredningen

Interpellation 2016/17:290 av Isabella Hökmark (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-02-03
Överlämnad
2017-02-06
Anmäld
2017-02-14
Svarsdatum
2017-02-24
Besvarad
2017-02-24
Sista svarsdatum
2017-02-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Ledande redovisningsexperter och tunga branschföreträdare varnar för oanade konsekvenser av Reepalus välfärdsutredning. Bland annat har PWC räknat på förslaget, där de har funnit betydande risker för att företag ska slås ut. Denna oro delas nu även av tunga S-kommunalråd, som manar regeringen att tänka om och göra upp med allianspartierna.

Utredningens förslag innebär i praktiken att skolor och vård- och omsorgsföretag förbjuds. Att sätta ett vinsttak som blir ett vinstförbud och alltså inte tillåter avkastning på gjorda investeringar eller möjlighet att bygga upp ett kapital för framtida utgifter innebär att dessa privata välfärdsföretag inte kan fortsätta drivas. Det är en stor förlust även för alla medborgare som förlorar sin möjlighet att välja den skola eller den omsorg man faktiskt vill ha.

Vi vet i dag att friskolorna i hög grad har bidragit till att alla skolor utvecklats. I kommuner där det finns flera skolor att välja bland har de kommunala skolorna blivit bättre. Även inom äldreomsorgen och vården har de privata alternativen vässat kommunens och landstingets verksamheter.

Sett till kvalitet och kundnöjdhet är både föräldrar och personal mer positiva till fristående skolor; detsamma gäller på vårdcentraler, inom äldreomsorgen och i sjukvården.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

  1. Delar statsrådet den oro som finns för att välfärdsutredningens förslag i praktiken innebär ett vinstförbud?
  2. Vilka konsekvenser bedömer statsrådet att ett sådant förbud kommer att få?
  3. Hur avser statsrådet att agera med anledning av detta?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:290, Välfärdsutredningen

Interpellationsdebatt 2016/17:290

Webb-tv: Välfärdsutredningen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 74 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru ålderspresident! Isabella Hökmark har frågat mig om jag delar den oro som finns för att Välfärdsutredningens förslag i praktiken innebär ett vinstförbud, vilka konsekvenser jag bedömer att ett sådant förbud skulle få och hur jag avser att agera med anledning av detta.

Regeringen har för avsikt att skapa ordning och reda i välfärden. Välfärden fungerar inte som en vanlig marknad. Det kan vara svårt för elever och brukare att på förhand bedöma en skolas eller ett äldreboendes kvalitet. När det offentliga står för betalningen och det är svårt för brukare att jämföra kvalitet finns det risk att företagens vinstintressen styr åt fel håll. Regeringen vill därför säkerställa att de pengar som det offentliga betalar för välfärden ska komma brukarna till godo.

Forskare pekar ofta på att bakomliggande faktorer, som socioekonomisk bakgrund, kan förklara skillnader i brukarundersökningars utfall. Inom till exempel primärvården har patienterna hos privata utförare i genomsnitt högre inkomster, högre utbildning och lägre vårdbehov. Detta gör att det är svårt att tolka om verksamheten i sig presterar bättre eller om brukarunderlaget ger bättre förutsättningar för hög kvalitet. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, anger att det inte finns något entydigt samband mellan effektivitet och andelen välfärdstjänster som utförs i kommunal respektive privat regi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har varit tydlig med att den fortsatt vill att enskilda aktörer ska kunna vara verksamma i välfärden. En mångfald av aktörer inom välfärden kan bidra till ökad innovation och utveckling.

Som Isabella Hökmark säkert känner till är dagens datum sista svarsdag för remissen av Välfärdsutredningens betänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). Remissvaren kommer nu att analyseras i Regeringskansliet. Jag tänker inte föregripa denna beredning, utan regeringen kommer att återkomma till riksdagen i dessa frågor.


Anf. 75 Isabella Hökmark (M)

Fru ålderspresident! Jag har en före detta riksdagskollega som heter Elisabeth Björnsdotter Rahm. Hon driver en vårdcentral i Lycksele i dag. Den föreslagna vinstbegränsningen innebär att hennes vårdcentral skulle behöva minska sitt rörelsekapital, vilket skulle ge ett minusresultat varje år. Rörelsemarginalen skulle bli -0,02 procent. Vårdcentralen sysselsätter i dag 14 personer och har 4 500 personer som har valt just den.

Det tokiga i Välfärdsutredningen är att vinsttaket på 7 procent i praktiken innebär ett vinstförbud. Man utgår nämligen från operativt kapital, som i välfärdsföretagen är lågt. Det gör att rörelsemarginalen blir liten. Reepalus eget råd till dessa företag är att de ska ta ett lån och sätta in i kassan, vilket skulle ge ett större operativt kapital. Men vem får lån i dag om man går till banken och visar upp en verksamhet som inte får gå med vinst? Och varför ska man låna för att få behålla de pengar man redan har tjänat ihop?

Jag skulle kunna stå här och ge många exempel på sådana här företagare runt om i Sverige, men det skulle nog ta hela kvällen. Problemet med denna utredning och regeringens samarbete med Vänsterpartiet är att detta har lagt sig som en våt filt över Sverige. Det är många som inte har vågat satsa och många som inte har kunnat fortsätta. Vi kan till exempel titta på Engelska skolan, som har 21 400 elever och startade för 25 år sedan. Vd:n där säger att man aldrig hade startat i dag om hotet om vinstbegränsning hade funnits. Det är en bra och lyckad skola där det är enormt lång kö för att komma in.

Därför frågar jag om ministern verkligen inte har någon åsikt om detta. Vill ministern strypa valfriheten för människor? Det är nämligen många företag som kommer att drivas i konkurs och inte kunna fortsätta. Är inte människors val värda någonting?


Anf. 76 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru ålderspresident! Detta är kanske en av de viktigaste politiska frågorna i Sverige, och inte bara i dag. Dessa frågor har debatterats i Sverige sedan början av 1990-talet, eller faktiskt mitten av 1980-talet.

Vårt problem är att utgångspunkten för förändringarna i början av 1990-talet faktiskt var väldigt naiv. Om man skapar ett system med etableringsfrihet och obegränsade vinstuttag från offentligt finansierad välfärdsverksamhet är det klart att man gynnar ett visst beteende och vissa typer av aktörer. Man skapar vissa risker. Det är precis de riskerna och avigsidorna som regeringen nu vill hantera. Jag är den första att erkänna att det inte är enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en orsak till att inget annat europeiskt land släppte in kommersiella intressen i den offentliga skolan, fru ålderspresident. Vi är helt unika. Orsaken är att det är ganska svårt att kombinera kommersiella intressen i den offentliga skolan med ett system där vi har ordning och reda och handlingsutrymme för professionerna. När man sätter igång en process och vill skapa ordning och reda - och säkerställa att skattebetalarnas pengar används till det de är avsedda för - möter man många svårigheter, inte bara av rättslig art utan också av praktisk art.

Det är därför det är så viktigt att vi nu har en ordentlig diskussion om de förslag som Välfärdsutredningen har lagt fram. Man kan ha många synpunkter på förslagen, men faktum är att det är första gången vi har ett konkret förslag om hur vi ska skapa ordning och reda i välfärden. Det har säkert många brister - så är det med alla förslag som utreds - men vi måste föra en riktig dialog och diskussion om hur vi ska säkerställa att skattebetalarnas pengar används till svensk skola och välfärd och inte hamnar någon annanstans.

I grund och botten, fru ålderspresident, handlar det om legitimiteten för den offentliga sektorn. Det är ju inte frivilligt att betala skatt, och om vi vill att människor ska tvingas avstå från sina inkomster för att finansiera gemensamma offentliga tjänster - välfärdstjänster - måste vi kunna garantera dem att deras pengar används till just den offentliga välfärden och skolan. Det kan vi inte i dag. Inom skolområdet har vi inte ens möjlighet att ställa krav. Den som finansierar skolan i dag har inte möjlighet att ställa kvalitetskrav. Det är därför vi ser JB-konkurser och liknande, som faktiskt föregicks av stora vinstutdelningar. Det är ett svek mot svenska skattebetalare.

Detta är ingen vänster-höger-fråga bland väljarna, fru ålderspresident, vilket också är intressant. En majoritet av de väljare som har röstat på Isabella Hökmarks parti vill faktiskt se kraftiga vinstbegränsningar i svensk skola. Det handlar nämligen om en grundläggande princip: När vi tvingar människor att avstå en del av sin inkomst för att finansiera gemensamma tjänster är det statens skyldighet att använda de resurserna ändamålsenligt, till det de är avsedda för och effektivt. Vi har i dag inte verktygen att garantera detta. I skolan har vi väldigt dåliga förutsättningar att ställa krav.

Man kan hävda att kraven kan ställas inom äldreomsorg och sjukvård, i samband med upphandlingar och krav i lagen om valfrihetssystem. Även där finns det dock brister i systemet som gör att det i vissa fall är möjligt att dra ned på kvaliteten för att öka vinsten. Den konflikten måste politiken hantera, fru ålderspresident, och det är därför vi har satt igång denna process.


Anf. 77 Isabella Hökmark (M)

Fru ålderspresident! Mina väljare vill ha valfrihet. De är vana att få välja, och de vill fortsätta kunna göra det. Det riskeras nu med detta förslag och hotet om det ni ska genomföra.

Jag hör att ministern riktar in sig ganska mycket på skolan. Jag har läst i en av de stora dagstidningarna att ministern har sagt att det är just skolan man nu ska rikta in sig på. Då konstaterar jag att ni hävdar att välfärden inte har några brister och att det blir vinster i annan verksamhet inom sjukvård och så, och det är ju bra. Men det är ju inte verksamheter som går med vinst som är problemet, utan problemet är de verksamheter som saknar kvalitet. Det är ju det vi borde prata om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att ministern borde gå ut och se hur det ser ut i kommunerna. Det har jag gjort, och det finns väldigt många kommunala verksamheter som går med förlust. De får mycket mer pengar i form av tillskott som inte syns i detta. Problemet är de verksamheter som inte fyller kvalitetskraven och som får fortsätta bara för att de är kommunala. Verksamheter som går med förlust blir inte bättre för det.

De statliga företagen, som klarar Reepalus vinsttak, är ett uttryck för detta. Att de inte går med vinst ger inte mer välfärd - snarare ger de mindre välfärd för att de går med förlust. Posten bär till exempel inte ut fler brev för att man fungerar dåligt och går med förlust. Förlusten drabbar användarna, medan vinsterna gynnar användarna genom att verksamheterna blir bra.

Därför är det väldigt konstigt att man anser att vinsttaket är okej i det ena fallet - om jag har förstått ministerns senaste uttalanden i tidningarna rätt - men i stället låter det drabba skolorna och alla de tusentals elever som har valt en viss skola.

Förklara vad ni ska säga till alla tusentals elever som har valt en fristående skola! Vad ska ni säga till dem när ni lagstiftar för att den inte ska kunna överleva och för att den inte ska fungera bra? Vad ska ni säga till de elever som har valt dessa skolor för att de är bra? Barn och föräldrar har gjort aktiva val och sökt sig till en skola som de tycker är bra och som oftast fungerar bättre än den kommunala skolan.

I de kommuner där friskolor har etablerats har resultaten i de kommunala skolorna också förbättrats otroligt mycket, så denna konkurrens i kommunerna är sund.

Vad ska ministern säga till alla elever och föräldrar om man stryper möjligheterna att driva deras skola?


Anf. 78 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru ålderspresident! Det verkar som att Isabella Hökmark ändrade temat för debatten. Om det är så att vi diskuterar valfrihet och mångfald av aktörer finns det inga skillnader på det området. Där finns numera en total enighet i Sveriges riksdag om att vi ska försvara modellen med valfrihet för brukare och mångfald av aktörer.

Det handlar om vilka regler som vi ska ha för de privata utförare som finns i den offentliga välfärden och i skolan för att säkerställa att de offentliga medel som de tar del av används till det som de är avsedda för och kommer brukarna till del.

Fru ålderspresident! Låt mig påminna Isabella Hökmark om att hon tillhör ett parti som senast förra sommaren föreslog vinstförbud för vissa skolor, just i syfte att säkerställa att resurserna används till det som de är avsedda för.

Låt mig också påminna Isabella Hökmark om att Anders Borg, den förra finansministern, ansåg att vi borde ha regler som slängde ut riskkapitalbolagen från svensk välfärd.

Problemet, fru ålderspresident, är att dessa argument, eller dessa utspel, inte stannar vid retorik. Någon måste ju också ta fram regler. Om vi inte vill ha riskkapitalbolag - om vi vill ha långsiktigt ägande - måste vi ha regler för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är inte lätt. Det är, återigen, därför som inget annat land har tagit in kommersiella intressen i den offentliga skolan - det är nämligen inte lätt att reglera detta. Då möter vi svårigheterna.

Detta fråntar oss dock inte ansvaret gentemot barnen som går i skolan och gentemot skattebetalarna som finansierar skolan. Vi har ett ansvar. Vi kan inte låtsas glömma bort JB-konkursen, som ledde till att Anders Borg stod där och uttalade sig om hur detta skulle regleras av staten Sverige, och vänta på nästa skandal för att då göra något utspel och ta till något retoriskt grepp.

Det finns ju också en verklighet att förhålla sig till. I den situation som vi befinner oss i vad gäller svensk skola och med de stora utmaningar som vi har - med kunskapsresultat som måste förbättras, med en segregation som tillåtits växa och med ökade klyftor och ökad ojämlikhet i svensk skola - måste vi använda varje krona som går till svensk skola till att förbättra kvaliteten i den.

Det gör vi inte i dag. Nu läcker en del av pengarna ut, i värsta fall till skatteparadis. Detta är ingenting som vi kan försvara gentemot våra skattebetalare, som avstår från en del av sin inkomst för att finansiera bland annat svensk skola.

Regeringen fokuserar på skolan, och vi kommer också att fokusera på äldreomsorgen och sjukvården. Målet för regeringen är inte att minska mångfalden eller att stänga ned vårdcentraler, sjukhus eller skolor. Målet är att vi ärligt och tydligt ska kunna garantera våra skattebetalare att vi har en effektiv resursanvändning i svensk offentlig välfärd och skola.

Det är inte så att det saknas mångfald och valfrihet i andra europeiska länder som har krav på att resurserna ska komma brukarna till del. Andra länder har också system med valfrihet och mångfald för brukare, inte minst inom skolan. Men alla dessa länder ställer krav på att resurserna används i skolan. Det är bara vi som inte gör det, och detta är svensk naivitet som i dag drabbar svenska skolbarn och som i slutändan kan komma att hota legitimiteten för vår finansiering av den gemensamma offentliga sektorn.


Anf. 79 Isabella Hökmark (M)

Fru ålderspresident! Ministern säger att han är för valfrihet och att inga vårdcentraler eller skolor ska stängas. Men det är ju just det som blir konsekvensen om den här vinstbegränsningen tas upp. Detta hindrar nämligen privata alternativ - man kan inte driva ett företag som går med förlust. Man kan inte få lån. Man kan inte spara pengar till att göra investeringar. Man kan inte göra någonting.

Valfrihet kräver mångfald. Om vi ska ha kvar valfriheten måste det finnas alternativ att välja bland. Det är också detta som är styrkan med valfrihet - man kan välja, men man kan också välja bort, vilket gör att kvaliteten blir bättre.

I dag finns 4 000 friskolor. 340 000 elever går i dessa skolor. De har 60 000 medarbetare. Minst 1 miljon föräldrar och far- och morföräldrar tillhör de här eleverna.

I vårdsektorn finns 12 000 privata företag, och det görs 23 miljoner läkarbesök hos dessa företag. 41 000 personer har privat hemtjänst. 17 000 personer har valt privat äldreboende. Vad är det för fel på dessa val?

Som jag ser det är det Socialdemokraterna som just nu är det största hotet mot välfärden. Jag önskar att ministern skulle använda sitt sista inlägg till att tala om för människor runt om i Sverige varför man vill lägga ned elevers skolor. Varför har de gjort ett felaktigt val? Tala om det för alla! Tala om det för dem som har valt vårdcentral eller privat sjukvård! Vad är det för fel? Vad har de gjort för fel?


Anf. 80 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Det är inte människor som har valt olika aktörer som har gjort fel - det är vi politiker som har gjort fel, eftersom vi inte kan garantera att de resurser som går till skolan används i skolan. Detta är vårt ansvar, inte medborgarnas.

Medborgarna är väldigt tydliga - de vill ha valfrihet och mångfald, och de vill att pengarna ska användas i verksamheten. De är väldigt kritiska till vinster i välfärden. Detta är budskapet från medborgarna. Det är vi som inte har levererat.

Nu måste vi leverera. Om vi vill säkerställa att kvaliteten är hög i svensk skola måste vi ha regler som garanterar en god resursanvändning.

Fru ålderspresident! Jag hör på Isabella Hökmark att det finns ett mycket ideologiskt perspektiv på denna fråga hos delar av Moderata samlingspartiet. Problemet är att ideologiska skygglappar har begränsat denna kammares möjligheter att lösa de här frågorna. Vi kan lösa detta - vi kan ha både mångfald och valfrihet samtidigt som vi har regler som säkerställer god kvalitet.

Vi kan förebygga JB-konkurser. Vi kunde ha gjort det. De elever som stod där utanför skoldörren och som inte kom in i sin skola på grund av konkursen, som föregicks av stora vinstutdelningar, fick betala ett ganska högt pris för denna kammares ovilja att lösa frågan om vinster i svensk skola och välfärd.

Från regeringens sida kan jag garantera att vi kommer att göra allt vi kan för att bidra till att hitta konstruktiva, pragmatiska lösningar. Målet är att skattebetalarnas pengar ska komma välfärden och skolans brukare till del. De ska användas där, i verksamheten. Det är först då vi kan försvara mångfald och en riktig valfrihet för brukarna.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.