Asylsökandes rätt att välja handläggare efter kön
Interpellation 2017/18:200 av Christian Holm Barenfeld (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-21
- Överlämnad
- 2017-11-22
- Anmäld
- 2017-11-23
- Svarsdatum
- 2017-12-05
- Sista svarsdatum
- 2017-12-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
I december 2016 undertecknades en ändring i lagtexten i utlänningsförordningen. Förändringen innebär att en asylsökande ges rätt att bestämma vilket kön deras handläggare och tolk hos Migrationsverket ska ha. I förordningen står nu följande:
Inför den muntliga handläggningen hos Migrationsverket ska utlänningen tillfrågas om han eller hon föredrar en manlig eller kvinnlig utredare respektive tolk. Utlänningens önskemål ska tillgodoses om det är möjligt.
I Sverige strävar vi efter att nå ett jämlikt samhälle där kvinnor och män har lika möjligheter. Med tanke på att Sverige ligger i världstoppen när det gäller jämställdhet och att vi arbetar för att bli ännu bättre ter det sig mycket märkligt att ha en lagstiftning där vi på detta sätt separerar män och kvinnor.
Regering kallar sig för en feministisk regering med en feministisk politik, vilket gör att den lagändring som undertecknades förefaller än mer underlig.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
Vilka åtgärder vidtar statsrådet för att se till att handläggare och tolkar från Migrationsverket erbjuds efter tillgänglighet snarare än kön?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:200
Webb-tv: Asylsökandes rätt att välja handläggare efter kön
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 december 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:43
- Protokoll 2017/18:43 Tisdagen den 5 decemberProtokoll 2017/18:43 Svar på interpellation 2017/18:200 om asylsökandes rätt att välja handläggare efter kön
Protokoll från debatten
Anf. 139 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar för att se till att handläggare och tolkar från Migrationsverket erbjuds efter tillgänglighet snarare än efter kön.
Av utlänningsförordningen framgår följande: "Inför den muntliga handläggningen hos Migrationsverket ska utlänningen tillfrågas om han eller hon föredrar en manlig eller kvinnlig utredare respektive tolk. Utlänningens önskemål ska tillgodoses om det är möjligt."
Bestämmelsen infördes för att genomföra artikel 15.3 b och c i det omarbetade asylprocedurdirektivet. Dessförinnan följde det av Migrationsverkets interna praxis att sökanden tillfrågades om eventuella önskemål gällande manlig eller kvinnlig utredare och tolk. Genom bestämmelsen kodifierades alltså redan gällande ordning.
I ingressen till det omarbetade asylprocedurdirektivet anges följande: "För att åstadkomma verklig jämställdhet mellan kvinnliga och manliga sökande bör prövningsförfarandet ta hänsyn till könsrelaterade aspekter. I synnerhet bör personliga intervjuer utformas på ett sätt som gör det möjligt för såväl kvinnliga som manliga sökande att tala om sina erfarenheter i fall som involverar könsrelaterad förföljelse."
Den aktuella bestämmelsen syftar till att tillse att den muntliga asylutredningen genomförs under sådana förhållanden att sökanden kan lägga fram skälen för sin ansökan på ett heltäckande sätt, vilket måste anses vara en grundläggande förutsättning för att korrekta beslut ska kunna fattas. Om det finns anledning att misstänka att personen saknar grund för sitt önskemål finns det utrymme att frångå önskemålet.
Mot denna bakgrund anser jag att den aktuella bestämmelsen är ändamålsenlig utan att öppna för ett otillbörligt utnyttjande.
Anf. 140 Christian Holm Barenfeld (M)
Fru talman! Tack, Heléne Fritzon, för svaret på min interpellation! Jag hade ju även möjlighet att ställa denna fråga kortfattat under frågestunden förra veckan, men nu ges lite mer utrymme att föra diskussion och debatt kring den.
Jag ställde frågan därför att jag tycker att det är en felaktig eller orimlig lagstiftning som infördes och undertecknades för ganska exakt ett år sedan av försvarsminister Peter Hultqvist, om jag förstått det rätt. Det står i lagtexten att utlänningen, inför den muntliga handläggningen hos Migrationsverket, ska tillfrågas om han eller hon föredrar en manlig eller kvinnlig utredare respektive tolk. Utlänningens önskemål ska tillgodoses om det är möjligt.
Detta är möjligtvis en något snävare tolkning än den jag tycker mig få i svaret. Jag tycker att det är rimligt att man när man kommer till Sverige får en bra tolk och en bra handläggare; om jag har förstått det rätt omfattar detta även det juridiska ombudet. Det hänvisas också i svaret från ministern till Migrationsverkets praxis. Praxis kan såklart ändras med lagstiftning. Jag tycker att det vore högst rimligt att den handläggare eller tolk man tilldelas är den man får.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan finns det inget som säger att man inte kan göra undantag från detta om speciella skäl föreligger. Men nu blir det liksom en omvänd ordning, för nu kan man göra undantag från möjligheten att själv välja om man finner att det finns anledning att göra undantag i andra riktningen.
I ett land där vi tycker att män och kvinnor har samma roll och värde ser inte jag anledningen till att fokus i lagstiftningen för den som kommer till Sverige och får en god handläggning och en bra möjlighet till tolkning ska ligga på att man ska ha rätt att själv välja vilket kön man vill att den person som ska representera en har. Jag tycker att det förefaller irrelevant. Det viktiga är att det är god kvalitet och att tillgången till dessa personer är vägledande. Jag förstår inte riktigt varför regeringen tycker att detta är så viktigt.
Anf. 141 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Grunden när det handlar om asylärenden är att ärendena ska handläggas enkelt, billigt, snabbt och effektivt och att bedömningen ska vara rättssäker. För att detta ska kunna göras korrekt ligger bevisbördan på den asylsökande. Därför är det viktigt för Migrationsverket att underlätta för den sökande att framställa sin korrekta bild och sina skäl.
Det finns erfarenheter som visar att det vid handläggningen kan vara svårt att beakta utsatta personers speciella situation. Jag tror att man ska ha stor respekt för detta. Det kan röra sig om människor som har varit offer för människohandel, våldtäkter, sexuellt våld eller könsstympning. Det är väl rätt uppenbart att det kan vara svårt för en asylsökande att under vissa omständigheter redogöra för vissa händelser och känna sig trygg med en utredare eller handläggare.
Därför finns denna möjlighet för att skapa bra förutsättningar för den asylsökande att föra sin talan i själva utredningen. Den möjligheten är inte avsedd för andra omständigheter utan just för de extraordinära omständigheterna i sådana här väldigt svåra lägen när det gäller utsatta personers liv och erfarenhet.
Jag vill också i sammanhanget påpeka för Christian Holm Barenfeld att det regelverk man har i dag har inspirerats av Migrationsverkets tidigare handbok, som togs fram under en annan regering, med en migrationsminister som hette Billström.
Där står det tydligt att om det redan från början står klart att sökanden vill berätta om känsliga uppgifter bör hon/han få frågan om hon/han föredrar en kvinnlig eller manlig utredare, tolk eller offentligt biträde. Frågan ska ställas eftersom det ibland kan vara lättare att prata om utredare, tolk och offentligt biträde är av ett visst kön. Önskemålet ska dokumenteras, och om sökanden inte redan inledningsvis har fått frågan om han eller hon föredrar en manlig eller kvinnlig tolk, utredare eller offentligt biträde bör frågan ställas före utredningen. I utredningen ska det stå om sökanden har fått frågan och om eventuella önskemål. Man ska ta hänsyn till önskemålet.
Detta är en ordning som har gällt i många år och som inte upprörde den dåvarande borgerliga regeringen. Vad jag vet har den heller inte upprört i någon större omfattning sedan dess. Det finns en respekt för att människor kommer hit under väldigt svåra omständigheter, och man gör en bättre utredning om man har även denna möjlighet.
Anf. 142 Christian Holm Barenfeld (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Den lagtext som skrivs nu är väldigt tydlig och skiljer sig väsentligt från det som statsrådet precis läste upp. Det finns sedan tidigare formuleringar om vad som gäller vid känsliga frågor och om att det bör ges möjlighet.
Det tycker jag låter rimligt. Jag tycker också att ministerns resonemang låter rimligt. Det kan till exempel handla om personer som har utsatts för människohandel - vi vet att dessa personer till väldigt stor del är kvinnor. Det kan också handla om mäns våld mot kvinnor och om kvinnor som blivit utsatta för könsstympning eller sexuellt våld. Här vet vi att förövarna oftast är män.
Personer som kommer till Sverige kommer inte sällan från länder där kvinnor totalt saknar rättigheter att bestämma över sin egen kropp. I sådana fall kan jag ha full förståelse för att man tillgodoser denna typ av önskemål och i större utsträckning använder sig av kvinnor.
Men i den lagstiftning som jag har framför mig nu står att utlänningens önskemål ska tillgodoses om det är möjligt. Detta öppnar också upp för exempelvis en man som inte tycker att det är rimligt att han blir företrädd av en kvinna. Det finns inget i denna lagtext som säger att detta inte ska vara möjligt.
Detta handlar om lagtext. Skillnaden mellan "bör" och "ska" är ganska central. Det står ingenting i dessa delar om att det till exempel ska röra sig om personer som är speciellt utsatta, utan det blir en generell regel.
Jag har dock full förståelse för att man för att underlätta och för att vidmakthålla rättssäkerheten och tryggheten för individen säkerställer att det, om särskilda behov föreligger, finns möjlighet för den berörda personen att exempelvis få en kvinnlig företrädare om personen är kvinna och om hon har utsatts för sexuellt våld och kommer från ett land där kvinnor saknar rättigheter.
Men detta går väldigt mycket längre, och det är det som jag har reagerat på. Det är ju faktiskt så att vi öppnar upp för möjligheten att i grunden välja bort att företrädas av en person beroende på vilket kön den har, oavsett om man har utsatts för något eller inte. Det tycker jag är orimligt.
Anf. 143 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Det är så här, Christian Holm Barenfeld: Det som var en handbok under den dåvarande borgerliga regeringens ansvar skiljer sig inte särskilt mycket från den förordning som bygger på asylprocedurdirektivet. Det framgår med all önskvärd tydlighet att önskemålet ska tillgodoses om det är möjligt.
Det är också väldigt tydligt att det ska finnas en anledning till detta önskemål. Personer ska kunna framföra önskemålet, men man ska också kunna frångå det om det inte är relevant.
För detta har Migrationsverket en handlingsplan för jämställdhet som styr hela verkets arbete med all verksamhet. För det område som Christian Holm Barenfeld beskriver handlar det till exempel om att den sökande får en individuell och rättssäker prövning oavsett kön. Då är det viktigt att kvinnor och män som söker tillstånd hos Migrationsverket får en likvärdig prövning, likvärdigt bemötande och likvärdig service.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan försäkra Christian Holm Barenfeld om att det i de allra flesta fall handlar om att värna kvinnors möjligheter och rättigheter, även om det naturligtvis också kan finnas andra intressen.
Migrationsverket ska, som det uttryckligen står, bidra till att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Verksamheten ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Jag tror att man ska se detta tillsammans för att förstå varför det är viktigt att denna möjlighet i förordningen faktiskt finns.
Regeringen kommer att följa frågan. Utgångspunkten är naturligtvis att detta inte ska användas otillbörligt, och vad jag vet finns i dag inga exempel på sådant.
Anf. 144 Christian Holm Barenfeld (M)
Fru talman! Det förefaller som att det i grunden inte är så stor skillnad mellan vad jag och statsrådet tycker. Men när det handlar om lagtext blir det ändå ganska konkret - "bör" är mycket svagare än "ska", vilket står i lagstiftningen som jag har framför mig.
Jag är inte jurist, men jag kan bara tolka det på ett sätt när det står så här: "Inför den muntliga handläggningen hos Migrationsverket ska utlänningen tillfrågas om han eller hon föredrar en manlig eller kvinnlig utredare respektive tolk. Utlänningens önskemål ska tillgodoses om det är möjligt."
Det står inte "om det är rimligt" eller "om skäl därför finns" utan "om det är möjligt". Därför tycker jag att det är en stor skillnad, och jag tycker att det är orimligt att den möjligheten finns. Vi bör snarare vända på skutan och säga att man självklart ska kunna få välja detta om det finns goda skäl, men i övrigt får man den som man tilldelas.
Därtill finns andra saker som, om jag inte har missförstått det hela, vore mer rimliga att göra, till exempel att säkerställa att mannen och hustrun får olika juridiska ombud när en familj kommer, så att inte samma juridiska ombud företräder båda två. Detta skulle nämligen kunna vara ett problem, exempelvis om sexuellt våld förekommer inom familjen.
Jag tror att vi har en del att göra på detta område, och jag tycker att den lagstiftning som undertecknades av regeringen för ett år sedan är olycklig och sänder en konstig signal.
Jag tackar för denna debatt och hoppas att vi kan fortsätta den.
Anf. 145 Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Fru talman! Tack, Christian Holm Barenfeld, för interpellationsfrågan och för en bra och på många sätt klargörande debatt!
Jag tror inte heller att vi ser detta så olika. I det som var Migrationsverkets riktlinjer under migrationsminister Billströms ledning och ansvar står uttryckligen att frågan ska ställas. I den nya förordningen, som interpellanten refererar till, står att personen ska tillfrågas. I den gamla skrivningen står att vi ska ta hänsyn till önskemålet om det är möjligt. I den nya står att önskemål ska tillgodoses om det är möjligt.
Formuleringarna är väldigt lika, och jag är fullt och fast övertygad om att Migrationsverket och dess handläggare på ett bra sätt kan avgöra när det är relevant att man får ge uttryck för ett sådant önskemål för att underlätta asylsökandes utredning.
I synnerhet när det gäller kvinnor som kommer med upplevelser av våldtäkter, sexuella övergrepp och förtryck tror - eller rättare sagt vet - jag att det är viktigt att den möjligheten finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tack för en bra interpellationsdebatt!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.