Validering för nyanlända
Interpellation 2017/18:514 av Lotta Finstorp (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-04-26
- Överlämnad
- 2018-04-26
- Anmäld
- 2018-04-27
- Sista svarsdatum
- 2018-05-17
- Svarsdatum
- 2018-05-25
- Besvarad
- 2018-05-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
För att nyanlända ska lyckas med integrationen är en av nyckelfaktorerna att de snabbt kan ta sig in på arbetsmarknaden. Men Sverige har en arbetsmarknad med dels väldigt höga krav på utbildning, dels problem med matchningen. Ett sätt att öka matchningskvaliteten är med hjälp av valideringssystem som syftar till att kartlägga den enskildes reella kompetens – oberoende av hur kunskaper och yrkesskicklighet har förvärvats – för att därefter matcha den mot efterfrågad kompetens.
I en studie gjord av Ratio (Näringslivets forskningsinstitut) 2016 framkommer att det inte sällan finns ett ointresse för eller rentav en misstro mot de modeller för validering av yrkeskompetenser som har utvecklats av myndigheter som Arbetsförmedlingen och Yrkeshögskolan. Det finns även en kritik mot bristande lyhördhet hos skolansvariga för näringslivets behov.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson:
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka valideringsmöjligheterna för nyanlända?
- Avser ministern att vidta några ytterligare åtgärder för att se över den kritik som i dag finns från näringslivet angående utbildningsförhållandena?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:514
Webb-tv: Validering för nyanlända
Dokument från debatten
- Fredag den 25 maj 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:119
- Protokoll 2017/18:119 Fredagen den 25 majProtokoll 2017/18:119 Svar på interpellation 2017/18:514 om validering för nyanlända
Protokoll från debatten
Anf. 29 Statsrådet Anna Ekström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Lotta Finstorp har frågat arbetsmarknads- och etableringsministern om vilka åtgärder ministern avser att vidta för att öka valideringsmöjligheterna för nyanlända och om ministern avser att vidta några ytterligare åtgärder för att se över den kritik som i dag finns från näringslivet angående utbildningsförhållandena. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Jag instämmer i Lotta Finstorps analys att det är mycket viktigt att nyanländas kompetens kan tas till vara genom validering. Validering genomförs i dag i kommunal vuxenutbildning, i yrkeshögskolan och inom universitet och högskolor samt som branschvalidering.
Genomförandet av branschvalidering ansvarar branscherna själva för, både för att ta fram modeller för yrkesroller inom respektive bransch och för att utse utförare av valideringen. Sedan ett par år tillbaka har det varit möjligt för branscherna att hos Statens skolverk söka medel till att utveckla såväl kompetensprofiler som valideringsmodeller.
Valideringsdelegationen tillsattes 2015 av regeringen för att fram till 2019 följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet. I uppdraget ingår bland annat att identifiera och lämna förslag till regeringen som kan stärka valideringsarbetet inom utbildning och arbetsliv.
Delegationen har presenterat En nationell strategi för validering, SOU 2017:18, som bland annat innehåller övergripande prioriteringar samt ett antal bedömningar för delegationens arbete framöver. Delegationen överlämnade i april ett delbetänkande med förslag för högskolan, SOU 2018:29. Delbetänkandet har nyligen skickats på remiss.
Övriga fokusområden som delegationen arbetar med är regional samverkan och samordning av validering, myndighetssamverkan om validering samt validering mot arbetslivets kvalifikationer, branschvalidering.
Inom valideringsområdet pågår därutöver en rad initiativ:
Både Statens skolverk och Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, har fått i uppdrag att främja användningen och utvecklingen av validering inom komvux och de utbildningar som MYH ansvarar för. MYH har också fått i uppdrag att stödja branscherna i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra samt informera om modeller för branschvalidering.
Statens skolverk har på uppdrag av regeringen tagit fram utbildningar om validering, dels en webbutbildning, dels en högskoleutbildning.
Tillväxtverket bedriver ett arbete med validering för strategisk kompetensförsörjning.
Aktörer med regionalt utvecklingsansvar arbetar under 2018 utifrån regeringens erbjudande med att etablera regionala strukturer för validering i alla län.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen satsar också på utveckling av universitetens och högskolornas arbete med bedömning av reell kompetens genom särskilda uppdrag och extra medel.
Validering är ett arbetsmarknadspolitiskt program sedan 2016 hos Arbetsförmedlingen. Endast av branscherna godkända modeller för validering används. Branschvalidering är också en av insatserna i snabbspåren.
Lotta Finstorps fråga om den kritik som i dag finns från näringslivet angående utbildningsförhållandena ställs utifrån en rapport från Ratio, Näringslivets forskningsinstitut. Enligt rapporten har några branschrepresentanter i intervjuer framfört att den kunskap som gymnasieskolan ger inte motsvarar arbetslivets krav. Rapportens slutsats är att branscherna har ett viktigt utvecklingsarbete framför sig med att formulera vad det är för kompetenser som efterfrågas. Arbetslivet har också stora möjligheter att påverka utbildningarna, bland annat genom de nationella och lokala programråden samt yrkesråden inom regionalt yrkesvux.
Att i samverkan med avnämarna utveckla gymnasieutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning är ett kontinuerligt arbete som jag och regeringen fäster stor vikt vid. Regeringen arbetar genom nämnda insatser aktivt med förbättringar på området.
Anf. 30 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Det här hänger mycket ihop med kompetensförsörjningsfrågan. Det är egentligen samma fråga. Om man inte får till en bra validering blir det också en hämsko för kompetensförsörjningen framöver.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit fram att ungefär en halv miljon personer behöver anställas i välfärden fram till 2022. Det är inte bara inom förskola och skola som behovet är störst utan även inom kommunal vård och omsorg. Enligt arbetsgivarna är bristen särskilt stor när det gäller specialistutbildade sjuksköterskor. Vi ser att det är det stora problemet ute i landsting och regioner. Det gör också att operationer får ställas in och så vidare eftersom nyckelpersoner inte finns att tillgå. Det är så det växer fram en "hyresmarknad" - naturligtvis därför att det råder brist på arbetskraft.
Vårdförbundet har rapporterat om denna fråga. När det fattas specialistsjuksköterskor minskar kompetensen inom vården. De har också varnat för att det kan gå ut över patientsäkerheten.
Validering inom högspecialiserad vård är oerhört viktigt för den som kommer från ett annat land, men kanske inte för oss som har funnits länge i Sverige. Där blir det tydligt vilka betyg man har.
Ibland tror jag att när vi pratar om validering tänker gemene man att man lämnar över sitt betyg och att det översätts och valideras utifrån kvalitetskriterier till svenska förutsättningar. Men det handlar också om att synliggöra en persons kompetens oberoende av hur personen har lärt sig. Där kan vi sätta vård, skola och omsorg åt sidan. Här handlar det om personliga egenskaper och kunskaper förvärvade på annat sätt - andra yrkesområden och i allmänhet.
Jag har hört ministerns svar, och jag har själv försökt att sätta mig in i frågan på nytt - jag tog upp frågan förra mandatperioden. Det är så rörigt! Vem har egentligen ansvaret? Där finns ett glapp. Det blir för stort, och så många är inblandade - men ingen pekar med hela handen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ministern får gärna i nästa inlägg göra ett nedslag i hur ministern ser på dessa frågor.
Vi har haft ett förslag under den här mandatperioden om att lägga ansvaret för valideringen på myndighetsnivå, till exempel högskolenivå. Det är så många olika inblandade. Det är säkert bra att bredda. Finland är ett bra exempel där det fungerar väl. Men där finns en myndighet som håller i frågorna ordentligt.
Jag anser att det kanske vore till gagn för Sverige att göra på ungefär liknande sätt. Branscherna är involverade, och det är bra. Det ska de vara. Men det måste också finnas någon som håller i frågorna från ett övergripande perspektiv när det gäller vad som ska göras och hur det ska göras. Det finns mycket oklarheter i hur själva valideringen ska gå till - för att inte tala vad det betyder för gemene man. Jag träffade några syriska specialistutbildade läkare på torget i Eskilstuna en vinter för några år sedan. De var förtvivlade över att deras ansökningar låg kvar hos Socialstyrelsen - och de skulle börja köra taxi. Vi i Sörmland skriker efter doktorer!
Anf. 31 Statsrådet Anna Ekström (S)
Herr talman! Jag tackar Lotta Finstorp för en angelägen fråga.
Validering är verkligen viktigt. Lotta Finstorp tog i sitt inlägg upp den viktiga valideringen av olika former av högskoleyrken. Det stämmer att det är en fråga där vi under många år i Sverige, som jag kan bedöma, faktiskt har gjort för lite. Regeringen har tagit en lång rad initiativ för att verkligen snabba på.
Jag kan också konstatera att de långa handläggningstider för legitimationsprövningar som fanns för några år sedan hos våra myndigheter har förkortats avsevärt, vilket jag är glad över. Men det har inte skett gratis. Det har varit ett stort arbete för att åstadkomma detta.
Jag vill verkligen betona att validering är viktig för fler yrken än för högskoleyrkena. Man kan till och med säga att för högskoleyrkena kan det ibland vara enklare eftersom det där finns någon form av betyg. Det finns ofta någon form av gemensamma och internationella standarder för vad som ska gälla. Inte minst inom EU har sådana tagits fram.
Men när det gäller sådana yrken som arbetsgivarna också skriker efter, till exempel plåtslagare och undersköterskor, alla de viktiga yrken som man i Sverige ofta utbildas till på gymnasiets yrkesprogram, finns även här ett stort behov av validering.
Min första vecka som statsråd besökte jag Borås där Ericsson hade bestämt sig för att göra stora neddragningar, vilket drabbade deras fabrik i Borås. Det visade sig att det största problem som Metallklubben hade var att det fanns så många mycket yrkesskickliga arbetare som hade jobbat på fabriken hela livet, och de hade inte papper på hur mycket de kunde.
Validering kommer att vara viktigt inte minst för näringslivets och offentliga sektorns kompetensförsörjning. Därför är det bra att regeringen har vidtagit så många åtgärder och tagit så många initiativ.
Jag har efter ett långt liv där jag har arbetat med validering på många olika sätt kommit fram till att det är viktigare att det finns många vägar in i valideringen än att det finns en enda myndighet som håller i allt. En enda myndighet kan aldrig ha samma överblick som arbetsmarknadens parter har.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller frågan huruvida en målare från till exempel Syrien har den kompetens som behövs för att ta ett målarjobb på en svensk målararbetsmarknad är säkert bästa vägen till validering att en skicklig yrkeslärare på någon av våra många yrkesprogram bedömer hur hen håller penseln, för penseln och kan sköta tapetseringen. Denne målare kan även bedöma vilka ytterligare insatser som behövs för att personen snabbt och enkelt ska komma till en utbildning så att hen snabbt och effektivt kommer ut på den svenska arbetsmarknaden.
Jag är glad och stolt över de många insatser som regeringen har gjort, men jag är långt ifrån nöjd. Vi måste göra mer. Om vi ska klara det måste arbetsmarknadens parter, våra vuxenutbildningar och yrkeshögskolor bidra aktivt. Om jag ska peka på något som är värdefullt av det regeringen har åstadkommit är det just det nya arbetet med branschvalideringar. Vi ökar takten ordentligt från en, som jag tycker, för låg utgångspunkt - men den ökar ändå. Där kan vi göra mycket mer för att säkerställa att arbetsgivarnas behov av kompetens kan tillgodoses.
Anf. 32 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Tack, ministern! Det som är bra i den här interpellationsdebatten är att vi har samsyn om att det kan bli bättre, att man kan försöka hitta lösningar på problemet.
Det handlar ju också om att många nyanlända måste komma in på arbetsmarknaden. Det är en samhällsekonomisk aspekt, men det är också viktigt på individplanet att man har ett arbete att gå till. Många kommer med kunskaper och färdigheter från ett annat land, men de har inte papper på det. Vad behöver de komplettera med för kunskap?
Jag var på talmansresa till Tyskland för några år sedan och besökte ett gymnasium med lärlingsutbildning, och där var det precis så: Duktiga konditorer, sådana som bakar och gör praliner, stod med när eleverna gjorde yrkesprov. Sedan fick eleverna veta vad de måste komplettera med.
Det borde gå att göra här. Det handlar också om pengar och ekonomi, men det borde gå att få in yrkeskunnigt folk som till vardags har sitt vanliga arbete men som gör det här som en del av sitt jobb.
Man måste också hitta en lösning på företagens matchningsproblematik. Den som har kunskap från sitt hemland eller från Sverige men inte har papper på det måste kunna hitta den företagare som kan hjälpa till med det. Jag tycker att det här är ganska rörigt, och jag hör att ministern också tycker att det inte är helt stringent hur det fungerar.
Jag skulle också vilja veta lite mer om hur det har gått med snabbspåret. Hur har det fungerat i Sverige? Det har jag inte kunskap om.
Jag tänkte på någonting som ministern i sin tidigare roll och jag i min tidigare roll sysslade med: Lissabonstrategin och processen där. Det finns ju en internationell överenskommelse om kompetensförsörjning, validering och så vidare. Den är från 2003, men man skulle kunna titta på hur det ser ut i Europa i dag. Vad finns det för goda exempel där man har kommit längre? Jag tänker på Finland, men det kanske finns andra länder som vi kan hämta hem bra exempel från. Det är också en viktig del i vårt EU-medlemskap att man jobbar tillsammans över landsgränserna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Rapporten som jag hänvisar till i min interpellation är skriven av Alexandru Panican, docent vid Lunds universitet, som har gjort den för Ratio. Där skriver han bland annat att de flesta anser att den informella kompetensen utgör den viktigaste kompetensdelen eftersom den gör individen anställbar. Det är viktigt att ha papper på vad man har för "hårda" kunskaper, men också den informella kompetensen, den sociala dimensionen, är oerhört viktig för att kunna bli anställbar.
Samtidigt valideras inte den informella kompetensen, utan man validerar vad individen kan rent kunskapsmässigt. Det skulle jag också vilja att ministern kommenterade. I dag går det ju inte att validera den informella kompetensen eftersom det saknas tydliga valideringskriterier för att kunna göra det. Jag som socionom kan ju undra hur sådana valideringskriterier skulle se ut, men vi kanske ska ta mer hänsyn till detta. I Sverige är vi så otroligt inne på det formella hela tiden - man måste ha formell kompetens. Det är jätteviktigt, men vi ser väldigt lite till att man kan ha andra förmågor som inte är baserade på fakta och vad man faktiskt kan i sin utbildning eller sitt yrkesliv.
I många fall finner forskaren ett ointresse för eller rentav en misstro mot de modeller för validering av yrkeskompetenser som har utvecklats av myndigheter som Arbetsförmedlingen och Yrkeshögskolan inom SeQF, tror jag att det heter. Lite grann om det, tack!
Anf. 33 Statsrådet Anna Ekström (S)
Herr talman! Jag tycker att det är intressant att Lotta Finstorp tar upp Ratiorapporten. Innan jag blev utnämnd till statsråd satt jag faktiskt med i en styrgrupp för det intressanta projekt som driver det här, och jag kan verkligen intyga att här finns det mycket stort intresse från både arbetsgivare och arbetstagare och även från den framgångsrika svenska arbetslivsforskningen.
Lotta Finstorp tar också upp EU:s arbete på området. Faktum är att i tisdags deltog jag i ministerrådsmötet för utbildningsministrarna, och där beslutade vi om en uppdatering av det viktiga dokument som finns om EU:s så kallade nyckelkompetenser. Det här är ett arbete som EU har drivit under ett stort antal år. Man tar fram ett antal nyckelkompetenser som kommer att hjälpa till och bidra mycket, både till validering och till det likaså viktiga arbetet med ömsesidigt erkännande av olika examina.
Jag kan glädja Lotta Finstorp med att i arbetet med nyckelkompetenser har EU i större utsträckning tagit hänsyn till de kompetenser som är lite mer svårmätta. De kallas ibland socioemotionella kompetenser, ibland icke-kognitiva kompetenser. Det handlar om sådant som att komma i tid, att göra färdigt i tid, att ta ledarskap när det behövs och att ta order när det behövs - den typ av kompetenser som arbetsgivare ofta värderar väldigt högt. De ingår i nyckelkompetenserna. De ingår också i stor utsträckning i våra läroplaner och har gjort så sedan 1800-talet, visar en intressant studie. Enligt världsledande forskning har de stor betydelse för människors möjligheter att försörja sig genom hela livet och faktiskt också stark koppling till individers socioekonomiska bakgrund. Det här är alltså en viktig uppgift för skolan.
Kan man validera förmågan att komma i tid och liknande? Vi får väl återkomma till en diskussion om den frågan. Jag kanske har lite större förtroende för arbetsgivarnas möjligheter att själva fatta beslut om vem som ska anställas än att jag tror att det kan hanteras enbart inom valideringsprocessens ram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Eftersom Lotta Finstorp efterlyser ett samlat grepp vill jag också passa på att peka på den valideringsdelegation som regeringen har tillsatt. Det är ett arbete som har bedrivits i mycket nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Vi har säkerställt att Valideringsdelegationen har letts av personer med stark förankring hos just arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. Valideringsdelegationen arbetar med att samla ihop kunskap och skapa överblick men också komma med praktiska och genomförbara förslag på hur valideringsarbetet kan stärkas på alla nivåer.
Jag måste säga att av de många initiativ som regeringen har tagit utgår jag från att just Valideringsdelegationens arbete är det som på längre sikt kan leda till att Sverige blir mycket bättre på validering än vi har varit under de senaste 30 åren.
Anf. 34 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Jag har tagit del av Valideringsdelegationens arbete, och jag tror också att det kommer att komma något bra ur deras jobb. De har redan släppt delbetänkanden och så vidare, som jag också har tagit del av.
Jag tror också att det är svårt att validera socioemotionella faktorer. Det är betydligt lättare att validera yrkeskunskap. Men det är bra att EU tittar på nyckelkompetenser och lyfter upp den frågan.
När det gäller den andra delen tror jag precis som ministern att man måste överlämna mycket till företagen som ska anställa och se vad de behöver specifikt på plats - vad man till exempel behöver komplettera in i sin arbetsgrupp och så vidare.
Matchning har ju varit ett ord i tiden. Det har talats om att hitta bra matchning och om kvaliteten på matchningen. I Ratiorapporten kommer Alexandru Panican fram till att matchningskvaliteten kan ökas med hjälp av valideringssystem som syftar till att kartlägga den enskildes reella kompetens, oberoende av hur kunskaper och yrkesskicklighet har förvärvats, och därefter matcha mot den efterfrågade kompetensen. Det är ju drömmen att kunna få till det på det sättet, och det är klart att man måste sträva åt det hållet.
Jag vill sammanfattningsvis säga att jag tror att det är väldigt rörigt. Jag hör personer som skulle vilja få sin validering gjord men inte vet vart de ska vända sig. Alla är ju inte arbetslösa, så man kommer kanske inte alltid via Arbetsförmedlingen. Man tänker: Jag har arbetat på ett bageri, men jag har inget papper på att jag är en bra bagare. Vart tar jag vägen då? Frågan är vart man tar vägen i samhället med den kunskap man vill ha validerad. Det tror jag är en viktig informationsinsats till hela samhället.
Anf. 35 Statsrådet Anna Ekström (S)
Herr talman! Det här är en annorlunda debatt - jag står som socialdemokratiskt statsråd och säger till Lotta Finstorp att Moderaterna borde lyssna på näringslivet.
Jag säger också till Lotta Finstorp att jag tycker att jag skådar lite av en övertro på vad myndigheter kan göra. Jag tror att det här är en fråga för arbetsmarknadens parter och vår svenska modell med dess starka förankring hos dem som faktiskt anställer och dem som representerar dem som ska få jobben. Jag tycker att vi ska lita mycket på arbetsmarknadens parter, och jag tror att en validering som har starkt stöd och som görs i nära samarbete med arbetsmarknadens parter har mycket bättre förutsättningar att lyckas än en validering som har enbart ett myndighetsperspektiv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(LOTTA FINSTORP (M): Absolut!)
Jag är glad över att Lotta Finstorp har ställt den här frågan och även den förra frågan, för det visar att vi har en gemensam övertygelse om att vi måste jobba mer med kompetensförsörjning och med att stärka valideringen om Sverige ska lyckas bra som kunskapsnation. Jag vill tacka så mycket för båda dessa frågor och tacka för möjligheten att presentera regeringens politik, som på de här områdena håller ihop och dessutom har ett mycket starkt stöd hos dem som det är viktigt att lyssna på: våra fackliga organisationer och våra arbetsgivare.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.