Beskattning av husbilar
Interpellation 2019/20:237 av Eric Palmqvist (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-12-19
- Överlämnad
- 2019-12-20
- Anmäld
- 2020-01-14
- Sista svarsdatum
- 2020-01-17
- Svarsdatum
- 2020-02-07
- Besvarad
- 2020-02-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen har beslutat att införa en så kallad bonus–malus-modell på fordonsskatten för personbilar. Detta i syfte att stimulera nybilsköparna att köpa nya fordon med låg klimatpåverkan. Skattemodellen omfattar alla nya personbilar, även personbil klass II, som är ett fordon som är permanent försett med en kaross som är utrustad med fast monterade sovplatser, bord och utrustning för matlagning, vanligen kallade husbilar. Dessa karosserier är vanligtvis byggda på lätta lastbilschassier. Personbil klass II är därför en fordonstyp som varken är att betrakta som lätt lastbil eller personbil konstruerad primärt för personbefordran utan snarare som ett renodlat fritidsfordon ämnat för rekreation.
Från flera håll har kritik riktats till regeringen mot att tillämpa den nya skatteberäkningsmodellen enligt WLTP tillsammans med bonus–malus-modellen för fordon av typen personbil klass II. Dock har regeringen framhärdat i att denna beräkningsmodell för fordonsskatt ska genomföras. Detta trots att det inte finns några bonusfordon att tillgå i denna klass nu eller under överskådlig framtid, då produktionsserierna är förhållandevis låga och man utgår ifrån lätta lastbilschassier som inte omfattas av denna skattemodell och egentligen i grunden är konstruerade för andra transportuppgifter.
Kombinationen av den redan införda bonus–malus-modellen och den nya nivån för fordonsskatt, som baseras på WLTP-körcykeln, kommer att generera oskäligt höga fordonsskatter på just denna typ av fritidsfordon som har ett genomsnittligt lågt årligt miluttag.
Denna typ av fritidsfordon kommer med den föreslagna modellen riskera att kosta köparna så mycket som 30 000–40 000 kronor årligen de tre första åren, vilket är orimligt om man jämför med andra fordon eller redskap som motorcyklar, terrängskotrar och båtar, som också används huvudsakligen för rekreation.
Den nya bonus–malus-modellen för beräkning av fordonsskatt är i kombination med beräkningsmodellen utifrån WLTP således en dödsstöt från regeringen riktad just mot personbil klass II, en fordonskategori som aldrig borde ha omfattats av denna beräkningsmodell och heller inte gör det i något annat europeiskt land.
Jag riktade därför följande fråga till finansminister Magdalena Andersson den 20 november:
Hur ser ministern på att vi i Sverige inför unikt höga årsskatter på så kallade husbilar, och avser ministern att vidta några åtgärder för att den nya beskattningen av personbil klass II inte ska bli verklighet?
Finansministern svarade:
För att ytterligare underlätta för husbilsägare att ställa av sitt fordon när det inte används, bereds för närvarande ett ärende inom Regeringskansliet att ge Skatteverket i uppdrag att utreda förmånligare villkor för återbetalning av skatt för husbilar (personbil klass II) vid avställning.
Det är visserligen lovvärt att regeringen nu reagerat på den massiva kritik som riktats mot förslaget till ny fordonsskatt för personbil klass II och därför givit Skatteverket i uppgift att utreda frågan vidare.
Jag delar emellertid såväl husbilsbranschens som campingbranschens och husbilsägarnas oro över att inriktningen i den av regeringen beställda utredningen ännu är felaktig och mer handlar om att kunna erbjuda de husbilsägare som drabbas av den orimligt höga fordonsskatten plåster på såren snarare än att i grunden omarbeta ett riktigt dåligt förslag till beräkningsmodell av fordonsskatten för en fordonstyp som är att betrakta som fritidsredskap.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Anser ministern alltjämt att det är rimligt att personbil klass II, en fordonskategori som utgörs av renodlade fritidsredskap, blir hårdare beskattad än alla andra förekommande fordonskategorier?
- Anser ministern att en förenkling av rutinerna för avställning och återbetalning av inbetald fordonsskatt är en tillfredsställande lösning att mildra effekterna av en sådan beskattningsmodell?
- Ser ministern några tänkbara negativa konsekvenser eller följdproblem som en sådan lösning skulle kunna få för husbilsägarna?
- Avser ministern att vidta åtgärder för att exkludera personbil klass II från beräkningen av fordonsskatt enligt WLTP i kombination med bonus–malus om en modell med enklare avställningsrutiner inte skulle ge önskad effekt eller om det skulle generera andra negativa konsekvenser?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:237
Webb-tv: Beskattning av husbilar
Dokument från debatten
- Fredag den 7 februari 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:71
- Protokoll 2019/20:71 Fredagen den 7 februariProtokoll 2019/20:71 Svar på interpellation 2019/20:237 om beskattning av husbilar
Protokoll från debatten
Anf. 15 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Eric Palmqvist har frågat mig om beskattningen av personbil klass II är rimlig och om en ändring av återbetalningsreglerna vid avställning är en tillfredsställande lösning. Han har även frågat om jag ser några negativa konsekvenser eller följdproblem som en sådan lösning skulle kunna få och om jag i så fall avser att vidta åtgärder för att exkludera personbilar klass II från bonus-malus-systemet.
Som jag framfört skriftligt i tidigare svar till Eric Palmqvist på frågor om husbilsskatten bör den tekniska utvecklingen mot mer miljövänliga fordon stimuleras vid nybilsköp även för husbilar, på samma sätt som för vanliga personbilar och lätta lastbilar. Personbil klass II är inte renodlade fritidsredskap, utan de kan användas både som transportfordon och som boende- och fritidsfordon. Det är rimligt att husbilar beskattas för sina utsläpp, på samma sätt som övriga lätta fordon, när de körs. De körs dock i genomsnitt mindre än andra fordon. Det är därför viktigt att husbilsägare kan ställa av sitt fordon och inte debiteras skatt då fordonet är avställt.
För att underlätta för husbilsägare har regeringen gett Skatteverket i uppdrag att utreda flexiblare och förmånligare villkor för återbetalning av skatt vid avställning. I uppdraget ingår att bedöma och redovisa konsekvenserna av förslagen. Om fordonsskatt bara debiteras för de dagar som husbilen är påställd kommer de allra flesta husbilsägare betala betydligt mindre skatt än vad Eric Palmqvist befarar. Den som har sin husbil påställd till exempel 40 dagar under ett år skulle då betala knappt 3 300 kronor i skatt om den årliga fordonsskatten är 30 000 kronor.
Anf. 16 Eric Palmqvist (SD)
Herr talman! Jag vill inleda med att tacka finansministern för svaret.
Personbil klass II är en fordonstyp som är permanent inrättad med ett bostadsutrymme med bland annat fast monterade sittplatser, sovplatser, bord och utrustning för matlagning. Fordonstypen kallas i dagligt tal för husbil, och för enkelhetens skull kommer jag att kalla den så också i denna debatt.
Husbilar är att betrakta som i huvudsak ämnade för camping och rekreation, och de skänker stor glädje och livskvalitet åt många familjer som väljer att campa och semestra runt om i vårt vackra land i stället för att fara till avlägsna turistmål dit man måste ta flyget. Husbilarna är på grund av sin konstruktion inte lämpade för vare sig godstransporter eller att köra till jobb, dagis eller stormarknaden, även om det naturligtvis går. Men att som finansministern gör påpeka att de kan användas som transportfordon känns lite som att försöka blanda ihop korten.
Den här fordonstypen hade fram till för ett par tre år sedan en fordonsskatt som jämfört med andra fordonstyper kunde anses som fullt rimlig. En nyregistrerad normal husbils fordonsskatt låg då på ungefär 5 000 kronor om året, men i och med införandet av systemet med bonus-malus den 1 juli 2018 ökade den till omkring 15 000 kronor för samma typ av fordon. Detta trots att det i denna kategori av fordon inte finns några bonusbilar att välja mellan, och det kommer det inte heller att göra inom en överskådlig framtid.
Redan i och med införandet av bonus-malus-systemet för personbil klass II, alltså husbilar, började vi utmärka oss i en europeisk kontext. Från att ha beskattat husbilar på ungefär samma nivå som exempelvis Tyskland gick vi till att ha en av de högsta skatterna bland jämförbara länder. Men det räckte inte för regeringen. Som om det inte var nog med en höjning från 5 000 till 15 000 kronor om året valde regeringen att låta husbilar omfattas av de nya WLTP-reglerna för beräkning av emissioner. Det är något man inte är tvingad till och som flera andra EU-länder har valt att inte göra.
Införandet av WLTP-reglerna tillsammans med bonus-malus-systemet är rena rama giftcocktailen för husbilarna. Vi talar nu plötsligt om fordonsskatter på 30 000-40 000 kronor om året för en ny husbil av samma typ och storlek som för något år sedan kostade sina ägare omkring 5 000 kronor om året i skatt. Till detta kommer ökade bränsleskatter och ett förslag om att införa en turistskatt.
Herr talman! De oskäligt höga skatter som skulle drabba husbilsägarna som en konsekvens av regeringens politik väckte massiv kritik - med all rätt. Det var en så massiv kritik att regeringen till slut tvingades ta ett halvt steg tillbaka och börja snickra på ett system där dessa fordon som enda fordonstyp ska kunna ställas av och på utifrån hur de används som ett slags försök till att släta över konsekvenserna av ett i grunden helt vansinnigt sätt att beräkna skatten på.
En högst relevant fråga i sammanhanget är således: Vad vill regeringen uppnå med att införa en unikt hög fordonsskatt på just personbil klass II? Det är en fordonstyp ämnad för fritid och rekreation och som genom sitt användningssätt inte kan beskyllas för att stå för samlade utsläpp som kan rättfärdiga en sådan skattehöjning.
Anf. 17 Thomas Morell (SD)
Herr talman! Jag kan inte låta bli att blanda mig i den här interpellationsdebatten lite grann, för jag har ägnat i stort sett hela mitt vuxna liv åt fordon och har också jobbat inom fordonsindustrin under många år.
Att vi ska ha miljövänliga fordon som drivs på ett miljövänligt sätt tror jag inte någon säger någonting om, utan det är alldeles givet att vi måste gå den vägen. Men att införa en skatt som på ett synnerligen effektivt sätt bromsar en omställning till effektivare och miljövänligare fordon är en ekvation som jag inte får ihop.
När det gäller personbil klass II, husbilen, finns det inget alternativ. Man kan inte köra på el, för det finns ingen kommersiell lösning på det ännu. Det finns en tysk tillverkare som har tagit fram en blygsam produktion av elektriska husbilar, men det handlar om väldigt få fordon. Alltså finns inte det alternativet, och det blir bara ett malus-system och ingen bonus.
Den märkliga effekt som också uppstår i detta är att om man köper en husbil som är dieseldriven och i stället kör på ett förnybart bränsle, exempelvis HVO, är bilen att betrakta som miljövänlig från första milen. Likväl åker jag på en skatt på 33 000 kronor om året. Kör jag dessutom på HVO finns det inte en elbil i världen som ur effektivitetssynpunkt kan mäta sig med den motorn. Skatten slår blint och väldigt konstigt.
Jag tycker att regeringen ska göra ett omtag och göra en stor revision av hela bonus-malus-systemet, för det får motsatt effekt mot det vi egentligen vill nå: en fordonsflotta som är miljövänlig. Jag ska i mitt nästa anförande gå in på några räkneexempel som visar hur det blir när man beter sig i den här skattefrågan som regeringen gör.
Jag läste en artikel från den 6 februari som är ganska intressant. Där slår man in på linjen att dieselmotorn är det absolut miljövänligaste alternativet om den körs på förnybart bränsle. Det finns ingen annan motor vars verkningsgrad kan mäta sig med den som en dieselmotor har - om man räknar bort elmotorn, för den har den högsta verkningsgraden, men den kräver en energikälla som antingen förnyas hela tiden eller också laddas. I artikeln står det tydligt att det är den lösningen man ska gå mot. Om man vill få en snabb effekt av miljöinriktningen är det dieselmotorn som gäller.
Om vi tittar på den registrering som gjordes förra året kan vi se att andelen bensinmotorer på marknaden ökar. Det har lett till att vi har fått större koldioxidutsläpp i Sverige än vi rimligen borde ha. Regeringens skattepolitik för fordon får alltså rakt motsatt effekt mot det mål som vi allihop måste sträva efter.
Min fråga till finansministern är given: Tänker ni se över och omarbeta hela bonus-malus-systemet?
Anf. 18 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Thomas Morells resonemang är intressant. Fordonsskatten styr inte på ett sådant sätt att det man har i tanken, förnybart eller vanlig diesel, gör skillnad. Ett alternativt sätt är att styra bara utifrån vad man har i tanken. Det är fullt möjligt. Då skulle vi kunna ta bort fordonsskatten och i stället styra bara utifrån vad man har i tanken. I så fall skulle vi alltså höja bensin- och dieselskatten. Jag vet inte om Thomas Morell menar att det skulle vara ett bättre sätt att styra. Det vore i så fall intressant information för kammaren.
Om man inte tänker sig det är frågan hur Thomas Morell tänker sig att det ska styras i stället, om det inte ska vara via fordonsbeskattning men inte heller via koldioxidbeskattning.
Det är helt korrekt att det inte finns husbilar som har så låga utsläpp att man kan få en bonus. Däremot blir det olika stora utsläpp från olika husbilar. Det innebär att även husbilsägare kan välja en husbil som släpper ut mindre än en som släpper ut mer.
Det är också viktigt att ställa den här skatten i relation till kostnaderna för att ha en husbil. Om man använder en husbil 40 dagar om året och har en skatt på ungefär 3 000 gäller det under tre år. Då blir det kanske 1 procent av vad det kostar att köpa en ny husbil.
För alla som tittar på debatten är det viktigt att veta att det här inte handlar om människor som i dag äger husbilar utan om man köper en ny husbil. Det påverkar alltså ingen som äger en husbil i dag.
Husbil är någonting som många i Sverige har stor glädje av. Den har den fantastiska egenskapen att den både är ett sätt att transportera sig och en fantastisk fritidsbostad för många människor. Regeringen vill se till att när man inte använder den, när den är avställd eller står stilla, ska man inte betala någon fordonsskatt för den. Det är det vi vill underlätta för.
Anf. 19 Eric Palmqvist (SD)
Herr talman! Tack, finansministern, för det svaret!
Jag förstår att regeringen anser att det är fullt rimligt att husbilsägarna betalar en fordonsskatt som står i paritet med den miljöbelastning husbilarna utgör. Men problemet är att i fallet med husbilarna står beskattningen inte alls i paritet med miljöbelastningen.
Hur kan det komma sig att man för exempelvis lastbilar på 60 ton som kör tiotusentals mil om året betalar mycket lägre skatt? Detsamma gäller bussar och till och med husbilar som är så stora att de är byggda på lastbilschassier. För dessa betalar man lägre fordonsskatt än för normala husbilar. Det innebär att regeringen premierar de riktigt stora husbilarna som släpper ut allra mest.
Dessutom kan jag upplysa finansministern om att det redan i dag finns en skatt som korrelerar med hur mycket vi använder våra fordon: drivmedelsskatten. Där har man en styrning som har direkt koppling till hur mycket bränsle ett fordon förbrukar och hur mycket det används. Varför ska husbilen utgöra ett undantag genom att beskattas på ett sådant sätt att ägaren tvingas ställa av och på fordonet varje gång det ska flyttas?
Jag tillhör dem som tror på signalpolitik. Jag tillhör dem som uppmuntrar folk att rösta med fötterna, exempelvis genom att byta bank eller försäkringsbolag när räntor, avgifter eller premier är för höga. Talmannen får ursäkta; det är inte försäkringar vi talar om. Men jag vill dra en parallell till det svar jag en gång fick från ett försäkringsbolag, när jag hade erbjudits en jättehög premie på en bil: de ville inte försäkra den biltypen. I fallet med skatten på husbilar är därför den enda rimliga tolkning jag kan göra att regeringen vill straffa ut husbilar. Det är inte en fordonstyp eller semesterform man vill stimulera.
Denna tolkning har uppenbarligen också köparna gjort. Nyförsäljningen av husbilar har ökat i hela EU, men den har störtdykt i Sverige. Vår enda inhemska husbilsproducent, Kabe i småländska Tenhult, har tvingats varsla personal, och handlare som jag varit i kontakt med uppger att de har fått antingen varsla personal eller ställa om sin verksamhet. Det är en oroande utveckling. Och denna utveckling beror på regeringens signalpolitik.
Regeringen pekar gärna finger åt dem som flyger och problematiserar med all rätt utsläppen från de stora passagerarfartyg som trafikerar våra farvatten. Samtidigt riskerar regeringen nu, genom en fordonsskattehöjning som saknar motstycke i vår del av världen, att göra så att presumtiva husbilsköpare i stället lägger sina pengar på flygresor till fjärran länder eller kryssningar med stora passagerarfartyg. Dessa människor kommer inte att sluta resa utan kommer att välja andra sätt att få upplevelser. Det är oerhört illa.
Jag anser att besöksnäringen är viktig för Sverige och att vi ska värna om den. Den genererar arbetstillfällen och skatteintäkter för Sverige. Jag hoppas att finansministern delar den uppfattningen.
Herr talman! Jag skulle önska att finansministern förtydligar och redogör för regeringens syn på framtiden för camping som semesterform för semesterfirande svenska familjer och vilket positivt utfall man tror sig få med den förda signalpolitiken.
Anf. 20 Thomas Morell (SD)
Herr talman! Tack, finansministern, för både svar och fråga!
Nej, Sverigedemokraterna är inte för att lägga på mer skatt på bränsle. Vi har skatt på bränsle så att det räcker. Om vi ska få en snabbare omställning bör vi i stället gå i motsatt riktning.
Min kollega tog upp skillnaden mellan ett tungt fordon och en husbil. Den skillnaden blir påtaglig när vi tittar på skattesatserna. Om jag väljer att köpa en lastbil från exempelvis Scania eller Volvo, den absolut tyngsta modellen de tillverkar, får jag en skatt på 13 600 kronor. Det är vad jag får betala om jag bygger om en sådan bil till husbil. Men om jag köper en husbil från Kabe, som är avsevärt lättare, får jag betala 33 000 kronor i skatt.
Hemma står vi i begrepp att byta bil. Ända sedan katalysatorn infördes 1987 har jag kört miljövänliga fordon. Men nu ser vi effekten av regeringens bonus-malus-system. I dag har jag en dieselbil. Den drar någonstans runt 0,55-0,60 per mil. Om jag skulle köpa mig en hybridbil, för vilken jag får en skattebonus på 60 000 när jag inhandlar den, ökar min förbrukning med ungefär 2 deciliter per mil. Den tid som hybridbilen går på el är nämligen så försvinnande liten att jag höjer min förbrukning med 2 deciliter per mil. Det blir 400 liter per år. Men jag får fortfarande skattebonus för att jag köper ett så kallat miljövänligt fordon, även om fordonet jag har i dag är avsevärt bättre ur miljösynpunkt. Jag får inte ihop den ekonomin.
Regeringen har gjort en tankevurpa här. Man förstår inte konsekvenserna av den skattepolitik man för. Den får motsatt effekt.
Anf. 21 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Vi hör återigen en sverigedemokrat som argumenterar så att det är svårt att förstå det på annat sätt än att lösningen på problemen är höjd bensinskatt. Jag noterar detta.
Vad är syftet med bonus-malus, för alla bilar? Det är att man ska välja en bil som släpper ut mindre. Det gäller även husbilar.
Däremot har husbilen särskilda egenskaper som gör att regeringen bedömer att det ska vara lättare att ställa av sin husbil, så att man inte behöver betala fordonsskatt när den är avställd. Redan i dag är ungefär 80 procent av husbilarna avställda runt årsskiftet. Jag antar att betydligt fler kommer att vara det.
Om man använder en husbil på det sätt som många gör, det vill säga ungefär 40 dagar om året, handlar den ökade beskattningen om 3 000 kronor om året under tre år, 10 000 kronor under tre år, för en ny husbil som kostar ungefär 1 miljon.
Anf. 22 Eric Palmqvist (SD)
Herr talman! Jag noterar att finansministern anser att husbilar som enda fordonstyp ska ställas av och på utifrån hur de används. Därmed visar man att man inte riktigt förstår hur olika dessa bilar kan användas och vilka konsekvenser den föreslagna lösningen skulle kunna innebära.
Somliga stannar på en avsides camping under flera veckor och gör korta utflykter till fiskevatten, nöjesfält eller museer. Andra kör för att handla mat, byta gasoltub eller helt enkelt handla förnödenheter som inte finns på campingen.
Att en fordonstyp körs få mil om året betyder inte att alla mil körs i ett svep, utan de kan köras ganska sporadiskt. Det är således få mil men många nyttjandedagar. Det oroar mig att finansministern, som uppger att hon själv provat på husbilslivet, har så liten förståelse för vilka konsekvenser den föreslagna lösningen skulle kunna medföra.
Vad händer om man kör upp till fjällen med sin husbil, där mobiltäckning saknas? Ska man ställa av den innan man tappar mobiltäckning och köra olagligt sista biten? Eller ska man köra tillbaka och ställa av den där man hade mobiltäckning?
Vad säger försäkringsbolagen om bilen är inblandad i en olycka på campingen? Det kan vara någon som backar emot den, eller det kan vara någonting annat som händer. Man kan bli tvungen att flytta fordonet inom campingen. Något kan inträffa, och fordonet är avställt. Hur tror man att efterlevnaden kommer att vara när några står lite avsides på en camping och ska köra 6-7 kilometer till exempelvis en liten affär för att bunkra upp? Tror man att de kommer att ställa på sitt fordon eller köra olagligt den biten?
Att hitta på regler för hur man ska ställa på och av dessa fordon är att skyla över konsekvenserna av en i grunden fullständigt vansinnig modell för beräkning av skatten, och det är politik när den är som sämst. Två fel blir alltså inte ett rätt.
Jag undrar alltjämt vad regeringen vill uppnå med denna skatt. Finns den politiska viljan att göra om och göra rätt när man faktiskt tycks ha insett de orimliga konsekvenserna av de nya skattereglerna?
Anf. 23 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag måste säga att det här är en av de märkligaste debatter jag har haft i riksdagen. Det är två sverigedemokrater som tycks mena att vi behöver ställa om bilparken och att vi måste minska våra utsläpp och som argumenterar med kraft som om den rätta vägen framåt vore att höja koldioxidskatten, alltså bensinskatten och dieselskatten. Det är mycket intressant.
Jag har själv provat på husbilslivet. Det är ett fantastiskt sätt att semestra på. Det är en otrolig frihet att kunna köra omkring med sitt eget hus. Man kan både köra och semestra, och man kan stanna till var man vill, inte minst i Sverige. Med tanke på den fantastiska natur och alla orörda sjöar som vi har runt om i Sverige är husbilslivet en fantastisk möjlighet. Det är också många som använder husbil.
Givet att husbilar används på ett annat sätt än andra fordon ser regeringen att det finns anledning att underlätta när det gäller husbilar, så att man inte behöver betala skatt på det sätt som man behöver göra för andra bilar som används året runt.
Nu låter det lite på Eric Palmqvist som att människor semestrar i månader i rad på olika campingar. Men i mitt räkneexempel, där den höjda fordonsskatten skulle vara ungefär 1 procent av nybilspriset för en husbil, utgår vi från att man kan vara på en camping i fyra veckor - till och med fem veckor - utan att behöva betala mer än kanske 3 000 kronor under tre år i skatt för en bil som kostar runt 1 miljon att köpa.
Jag hoppas naturligtvis att svenskar fortsätter att köpa husbilar, dels för att vi har svenska tillverkare, dels för att det inte minst är ett fantastiskt sätt att semestra på.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.