Effekt- och kapacitetsbrist
Interpellation 2020/21:109 av Mattias Bäckström Johansson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-03
- Överlämnad
- 2020-11-04
- Anmäld
- 2020-11-05
- Svarsdatum
- 2020-11-17
- Besvarad
- 2020-11-17
- Sista svarsdatum
- 2020-11-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Sverige är i en situation med tilltagande effekt- och kapacitetsbrist i vårt kraftsystem. Det är en situation som vi inte befunnit oss i på mycket lång tid.
Inför varje vinter genomför Svenska kraftnät en analys över hur effektsituationen kommer att se ut när elförbrukningen ser ut att vara som högst. Dessa analyser har historiskt präglats av ett effektöverskott och en god säkerhetsmarginal. Under tiden den nuvarande regeringens mandatperiod har detta överskott dock i rask takt minskat, och analyserna präglas numera av effektunderskott och obefintlig marginal. Som om detta inte vore nog stängdes kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 vid årsskiftet, och vid slutet av detta år är avsikten att även Ringhals 1 ska stängas.
Samtidigt har vi också problem med tilltagande kapacitetsbrist i elnäten, vilket är än mer påtagligt och även har forcerats av regeringens skattechock mot kraftvärmen. Detta är något som begränsar en önskvärd samhällsutveckling, till exempel etablerande av bostadsområden, företag och elektrifiering i våra städer. En annan effekt av de flaskhalsar som finns kring överföringskapaciteten är att prisskillnaderna mellan elområdena tilltar. Under juli var det nästan tio gånger högre spotpris i södra Sverige jämfört med systempriset. Prisskillnaden har aldrig tidigare varit så stor sedan Sverige delades in i fyra prisområden.
I den energipolitik som bedrivs för stunden och som är aviserad i energiöverenskommelsen finns det inget som på något sätt hanterar denna utveckling eller styr mot att el ska alstras när behov finns. Det är en utveckling som oroar mig och Sverigedemokraterna.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Anders Ygeman:
- Är statsrådet orolig över den utveckling vi nu ser kring den svenska effektbalansen och kapacitetsbristen i det svenska kraftsystemet?
- Är statsrådet och regeringen beredda att ompröva sin uppfattning kring ett mål för leveranssäkerheten?
- Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkerställa en fortsatt god leveranssäkerhet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:109
Webb-tv: Effekt- och kapacitetsbrist
Dokument från debatten
- Protokoll 2020/21:36 Tisdagen den 17 novemberProtokoll 2020/21:36 Svar på interpellation 2020/21:109 om effekt- och kapacitetsbrist
Protokoll från debatten
Anf. 43 Statsrådet Anders Ygeman (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Mattias Bäckström Johansson har frågat mig följande:
Om jag är orolig över den utveckling vi nu ser kring den svenska effektbalansen och kapacitetsbristen i det svenska kraftsystemet.
Om jag och regeringen är beredda att ompröva vår uppfattning kring ett mål för leveranssäkerheten.
Om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa en fortsatt god leveranssäkerhet.
En robust el- och energiförsörjning med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser är en grundläggande förutsättning för ett modernt och väl fungerande samhälle och för klimatomställningen med ökad elektrifiering.
Tillgången till el i Sverige är god. Under 2019 nettoexporterade Sverige rekordmycket el med mycket låga utsläpp av koldioxid, och även under året har nettoexporten varit mycket stor. Inga elförbrukare har behövt kopplas bort på grund av effektbrist i Sverige. Jag kan konstatera att Affärsverket svenska kraftnät bedömer risken för effektbrist i Sverige som fortsatt låg.
Jag är samtidigt medveten om att det har förekommit utmaningar med lokal kapacitet på några håll i Sverige. Regeringen och nätföretagen i Malmö och Stockholm tog förra hösten ett gemensamt initiativ för att säkerställa kapaciteten i Malmö och Stockholm, både på kort och på lång sikt. Regeringen uppdrog samtidigt åt Energimarknadsinspektionen att utreda och föreslå åtgärder för att säkerställa kapaciteten i andra delar av Sverige. Uppdraget överlämnades till regeringen den 1 oktober 2020. Regeringen kommer att analysera förslagen i syfte att säkerställa att ansvariga aktörer vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att det finns kapacitet till befintliga kunder samt att tillkommande kunder får el inom rimlig tid.
Jag vill även i detta sammanhang lyfta fram att Svenska kraftnät genomför historiskt stora investeringar i ny elnätskapacitet. Den kommande treårsperioden planeras investeringar på 17 miljarder kronor, jämfört med 7 miljarder kronor de senaste tre åren. Projektet Sydvästlänken har tyvärr kantats av förseningar men kommer att förbättra situationen i södra Sverige. Svenska kraftnät räknar med att ta den nya kabeln i drift den 18 december.
När det gäller frågan om ett mål för leveranssäkerhet vill jag nämna att Energimarknadsinspektionen har i uppdrag att ta fram en tillförlitlighetsnorm. Rapporten ska redovisas till regeringen senast den 26 februari 2021. Min uppfattning är att vi behöver invänta detta underlag från Energimarknadsinspektionen innan regeringen kan fatta beslut om vad som behöver göras i nästa steg.
En fortsatt robust el- och energiförsörjning med hög leveranssäkerhet kräver åtgärder från flera olika aktörer. Jag utgår från att alla tar sin del av ansvaret, och jag är samtidigt öppen för att vidta nya åtgärder om behov uppstår.
Anf. 44 Mattias Bäckström Johansson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka statsrådet för svaret på min interpellation.
Under senare tid har situationer uppstått där det rått elbrist, vilket är ett problem som delvis inte är helt nytt men som också kan uppstå om det skulle råda effektbrist i form av att produktionen inte täcker efterfrågan eller om det saknas tillräckligt med kapacitet för att överföra elen. Det är ett problem som Sverigedemokraterna återkommande har lyft upp i den energipolitiska debatten.
Företrädare för regeringspartierna och även statsrådet i den här debatten kontrar med att vi exporterar rekordmycket el och att vi är nettoexportörer av el sett över hela året. Det är tämligen ovidkommande för den här problematiken, för el kan ju inte kan lagras. El förbrukas i samma stund som den produceras, och för att det ska fungera krävs det att det finns tillräcklig effekt- och överföringskapacitet i varje givet ögonblick. Konsekvenserna om det brister i något, oavsett om det är produktion eller överföring, är att vi får elbrist. Det sker utan hänsyn till hur det sett ut tidigare under året.
Under de nu sex år som de rödgröna partierna haft regeringsmakten har alltså effektbalansen försämrats varje enskilt år. Frågan är om man någonsin tidigare sett en motsvarande trend i Sverige. Där har statsrådet möjlighet att försvara sig.
Bakgrunden till detta är att den genomsnittliga kapacitetsfaktorn har sjunkit i kraftsystemet eftersom regeringen uteslutande premierat väderberoende kraftproduktion och på olika sätt, direkt eller indirekt, straffat planerbar kraftproduktion. Kapacitetsbristen i elnäten har blivit mer påtaglig som en följd av att städerna växer utan att elnäten förstärks och moderniseras i motsvarande takt, något som drabbar såväl hushåll som näringsliv.
Med återkommande hastiga skattehöjningar har man även försvagat konkurrenskraften för kraftvärmen, något som har förvärrat problemet med lokal kapacitetsbrist. Det har tvingat ut regeringen på banan med olika speciallösningar, och utvecklingen går mot mer politik och mindre marknad.
Under juli var spotpriset i södra Sverige nästan tio gånger så högt som det systempris som gällde för hela landet. Det har aldrig varit så stora prisskillnader sedan Sverige delades in i fyra prisområden, något som möjliggjorde för reservkraftverket i Karlshamn att elda olja på kommersiell basis mitt under sommaren.
Svenska kraftnät tvingades även till bilaterala avtal för drift av kärnkraftsreaktorn Ringhals 1. Det var möjligt den här sommaren men kommer inte att vara möjligt under kommande somrar, då reaktorn planeras att ställas av för gott vid årsskiftet - ett beslut som borde omprövas.
Om man tittar på de prognoser som Svenska kraftnät gör för framtiden ser man att effektbalansen minskar även för de tre kommande vintrarna. Det man undrar då, fru talman, är om inte statsrådet oroar sig över att vi rör oss i fel riktning, då inget tyder på motsatsen.
Anf. 45 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Mattias Bäckström Johansson frågar om jag är orolig. Ja, på en punkt är jag faktiskt orolig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Energibranschen och regeringen presenterade nämligen ett gemensamt initiativ för att säkerställa ökade investeringar i elnäten, för att säkerställa kraftvärmen och energiproduktionen i Malmö och i Stockholm och för att säkerställa att vi kunde gå över från fossila bränslen till förnybara bränslen. Men när det initiativet skulle genomföras röstade Mattias Bäckström Johansson och Sverigedemokraterna emot det.
Om inte regeringen skulle fortsätta agera för att driva igenom detta initiativ skulle det innebära en kraftig försämring av kapaciteten i Malmö, i södra Sverige och i Stockholm. Det skulle innebära att kraftvärmen riskerar att slås ut i vår största stad och att många nya förbrukare inte kan anslutas till elnätet.
Om Mattias Bäckström Johansson på allvar är orolig över kapacitetssituationen i södra Sverige, varför röstade han då emot det initiativ som regeringen och energibranschen tagit för att säkerställa just den kapaciteten?
Anf. 46 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Det som statsrådet lyfter fram är ju följderna av den politik som man fört från regeringens sida.
Man går ut och chockhöjer skatterna på kraftvärmen och kastar fram en avfallsförbränningsskatt. Det får konsekvenser som man inte riktigt kunnat förutse men som man slår ifrån sig med att det inte ligger på regeringens bord utan är en fråga för kommunpolitiker. Man tror inte att det kommer att leda till några problem. Men det gör det i alla fall, och då måste man kasta fram ett paket där man med olika handslag ska hantera följderna av den ekonomiska politik man har fört.
Ja, något måste givetvis göras. Sverigedemokraterna är inte i sak emot att man använder det inte tidigare nyttjade utrymmet inom intäktsramarna till olika åtgärder. Men att samtliga partier i Sveriges riksdag som inte sitter i regeringen inte stöttade det förslag som regeringen kom till riksdagen med var ju för att det var extremt undermåligt.
Hur många förslag från den här regeringens sida möter ett fullständigt motstånd från riksdagen för att det inte uppfyller de kriterier som satts upp? Det finns inga mekanismer i förslaget som leder till investeringar för att öka elnätskapaciteten. Här var det tvärtom så att elnätsföretagen skulle kunna minska sina investeringar och ändå ta del av den överrullning som fanns.
Det är också så att prognoserna för effektbalansen och kapacitetsbristen utgår från de förutsättningar vi har i närtid. Ska vi lyckas minska vårt fossila beroende, vilket enligt alla bedömare ska ske genom elektrifiering, riskerar detta att bli ett stort hinder. Ska företag och branscher elektrifiera krävs det att man vågar göra det. Då måste man ha tillgång till el och veta att det kommer att vara fallet även i framtiden.
Dessutom flaggar Svenska kraftnät för att den fortsatta nedläggningen av kärnkraften och eventuell kraftvärme leder till ökad risk för effektbrist och att systemet blir mer svårplanerat då väderberoendet ökar.
Svenska kraftnät lyfter även fram ett faktum som Sverigedemokraterna återkommande har pekat på, och det är risken att bristsituationer uppstår samtidigt i vårt närområde.
I dag är vi beroende av att importera el av våra grannländer under de timmar då vi har högst elförbrukning. Vi kan se att Sverige inte är ensamt om det. Det är något som vi inte haft på decennier, men vi rör oss in i ett negativt territorium. Danmark räknar med att kunna importera under den här timmen. Tyskland räknar med att kunna importera under den här timmen. Polen räknar med att kunna importera under den här timmen. Baltikum räknar med att kunna importera under den här timmen, och Finland räknar med att kunna importera under den här timmen. Risken är att den inträffar samtidigt och att alla har räknat med att kunna importera av varandra. Konsekvenserna för elförsörjningen blir ju brutala. Man blir väldigt utsatt när man utvecklar energisystemen mot en sådan harmonisering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Gällande effektbalansen har den nu minskat i sex år på raken, och i de analyser som görs för de närmaste åren kan vi se att den planeras minska också de tre kommande åren. Är det verkligen statsrådets uppfattning att den negativa utvecklingen för effektbalansen kommer att vända? Finns det något över huvud taget som tyder på det?
Anf. 47 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Det var ett långt inlägg från Mattias Bäckström Johansson med en del underligheter som jag måste dissekera.
Det stämmer som Mattias Bäckström Johansson säger att samtliga kärnkraftsnationer i vår omvärld räknar med och är beroende av att kunna importera el - så även Sverige. Men det är också så att Sverige varje topplasttimme inte bara importerar el utan också exporterar el. Det är nämligen så en marknad fungerar. Man kan både importera och exportera, och nästan alltid importerar och exporterar Sverige samtidigt. På så sätt drar vi nytta av varandras elsystem och får effektivare energisystem och konkurrenskraftiga energipriser för konsumenterna. Sverige har ju Europas konkurrenskraftigaste elpris och större överskott av producerad elektricitet än de allra flesta.
Mattias Bäckström Johansson säger att han är för att energiföretagen ska få rulla över tidigare års intäktsramar. Men när förslaget har legat på bordet och han har haft möjlighet att garantera kapaciteten i Malmö, möjlighet att garantera kapaciteten i Skåne, möjlighet att garantera kraftvärme och möjlighet att garantera utökade elnätsinvesteringar, då har Mattias Bäckström Johansson röstat emot det. Och när han här i kammaren, fru talman, får frågan varför han och Sverigedemokraterna har röstat emot, ja, då är hans främsta argument att de andra röstade emot.
Men, Mattias Bäckström Johansson, varför röstade Sverigedemokraterna emot kapacitetsförstärkningarna i Skåne som garanterar Skånes elförbrukare el i tio år framåt och gör att samtliga kända tillkommande elförbrukare kan anslutas i Skåne? Och om det beslut som Mattias Bäckström Johansson varit med och fattat blir verklighet, vad har han att säga till de skåningar som oroar sig för kapacitetsbristen i Skåne?
Anf. 48 Mattias Bäckström Johansson (SD)
Fru talman! Jag kan förstå att statsrådet är upprörd. Samtliga partier i riksdagen som inte ingår i regeringen röstade nej till förslaget. Sverigedemokraterna var tydliga med under vilka premisser man avser att stödja det, men regeringen har ju valt att inte ha någon dialog med riksdagen om hur förslaget ska vara utformat. Man har bara kört på och kört i diket fullständigt. Samtidigt försöker man hantera de sekundära effekterna av den ekonomiska politik man har fört, som riskerar att bli katastrofala för stora delar av landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Avslutningsvis, fru talman, vill jag ändå tacka statsrådet för debatten. Vår uppfattning är dock att energipolitiken behöver läggas om för att man på allvar ska kunna möta den utveckling vi ser när det gäller elektrifiering. Där är frågor kring effekt- och kapacitetsbrist väldigt viktiga för att se till att man vågar elektrifiera.
Det är nödvändigt att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen och inte, som regeringen har gjort under mandatperioden, i stället urholka den. Det behövs satsningar på den nya generationens kärnkraft - alla fossilfria energikällor ska välkomnas. Globalt sett ökade elproduktionen från kärnkraft för sjunde året i rad, men i Sverige är utvecklingen den motsatta. Här för kärnkraften en tämligen tynande tillvaro under den rödgröna regeringen.
Vi behöver ett mål för leveranssäkerheten som politiken kan sträva mot, och det behövs avsevärt högre ambitioner för att korta ledtiderna för nya nätkoncessioner och för att kunna bygga bort flaskhalsar i överföringskapaciteten.
Det är givetvis bra, fru talman, att statsrådet ändå säger att man vill ha en robust el- och energiförsörjning med hög leveranssäkerhet, men verkligheten visar ett annat utfall. Man kan fråga sig om det är just denna utveckling och verklighet som vi kommer att få ännu mer av med regeringens politik och som gömmer sig bakom de fina ord man klär detta i. Tyvärr är jag rädd för att det är på det sättet.
Anf. 49 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Jag vill också tacka Mattias Bäckström Johansson för en god debatt. Jag vill bara göra ett litet förtydligande. Regeringen har haft en väldigt god dialog med riksdagen om förslaget, dock inte med Mattias Bäckström Johansson och Sverigedemokraterna. Jag hoppas att vi ska kunna lägga ett nytt förslag på riksdagens bord. Om detta blir verklighet återstår att se.
Vi har tredubblat investeringarna i nätöverföring. Vi har tillsammans med energibranschen tagit ett gemensamt initiativ som garanterar ökad kapacitet och effekt. Det har Sverigedemokraterna röstat emot. I stället säger Mattias Bäckström Johansson att vad som krävs är satsningar på nästa generations kärnkraftverk. Vi har en energiöverenskommelse som gör det fritt för marknaden att investera.
Men tänk om Mattias Bäckström Johansson alldeles oavsett detta fick sin vilja igenom och det gjordes massiva investeringar med skattebetalarnas pengar i att subventionera nästa generations kärnkraft - från marknad till statliga subventioner à la Sverigedemokraterna. Då skulle väl de reaktorerna vara på plats om, gissningsvis, 20 eller 30 år. Finländarna skulle väl ha invigt sin kärnkraft för 12 år sedan, men den har fortfarande inte levererat en enda watt. De kan inte ens tända en julgransbelysning med den trots att den skulle stå för en stor del av effekttillförseln. Det skulle inte göra någonting för kapacitets- och effektsituationen i dag, eller ens i morgon. Så den lösningen kan vi nog avskriva även om man kan drömma om olika energislag.
Lösningarna på dagens effekt- och kapacitetssituation måste vara handfasta och finnas här och nu. De lösningarna har funnits på riksdagens bord. Mattias Bäckström Johansson och Sverigedemokraterna har röstat emot dem. Låt oss hoppas att Sverigedemokraterna inte gör det igen!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.