Utvecklingen i Belarus
Interpellation 2020/21:25 av Hans Wallmark (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-24
- Överlämnad
- 2020-09-25
- Anmäld
- 2020-09-29
- Svarsdatum
- 2020-10-16
- Sista svarsdatum
- 2020-10-16
- Besvarad
- 2020-10-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Under stort hemlighetsmakeri lät sig Lukasjenko sväras in för en sjätte gång till president i Belarus. Att det skedde i skymundan är på många sätt begripligt. Omvärlden har avvisat valet den 9 augusti som allt annat än fritt och demokratiskt. Folket i Belarus har efter år av att grundläggande mänskliga fri- och rättigheter förnekats det gått ut på gator och torg för att kräva rättfärdighet och nationellt självstyre. Det har varit massiva protester som mötts av övergrepp, våld och i vissa fall tortyr och mord. Säkerhetstjänsten och polisen jagar frihetskämpar och demokratiaktivister – och möter rödvitklädda människor med blommor i hand.
Olika länder har försökt att samla sig till ett antal motåtgärder. En plågsamt långdragen process har skett inom EU för att försöka samordna sanktioner. Även Sverige har gjort en översyn av det bistånd som kommer Belarus till del och har via Sida dragit in en del.
Det är svårt att se Lukasjenko som en legitim företrädare för Belarus. Hans nya presidentinstallation vilar på ett val som Sverige tillsammans med andra länder avvisar, och i stället har krav rests om att ett fritt och rättvist val under internationellt överseende ska genomföras.
I likhet med andra odemokratiska regimer vill den i Minsk gärna att allt ska fortsätta som förut. Med tiden ska omvärlden tröttas ut och acceptera det faktum att maktens män biter sig fast vid sina positioner. Från bland annat Litauen meddelas emellertid nu att installationen av Lukasjenko för en sjätte presidentperiod inte erkänns. Sannolikt är det endast ett tydligt och samordnat budskap som Lukasjenko förstår och som ett kämpande folk i Belarus ser och hör. Ingen tvekan får råda om att Sverige och EU står på folkets sida att själv välja väg och politisk inriktning.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Har ministern för avsikt att se till att Sverige inte betraktar och behandlar Lukasjenko som en legitim företrädare för Belarus när han nu åter för sjätte gången har installerat sig som president?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:25
Webb-tv: Utvecklingen i Belarus
Dokument från debatten
- Fredag den 16 oktober 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:23
- Protokoll 2020/21:23 Fredagen den 16 oktoberProtokoll 2020/21:23 Svar på interpellation 2020/21:25 om utvecklingen i Belarus
Protokoll från debatten
Anf. 60 Utrikesminister Ann Linde (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig om jag har för avsikt att se till att Sverige inte betraktar och behandlar Lukasjenko som en legitim företrädare för Belarus när han nu åter, för sjätte gången, har installerat sig som president.
Jag har vid flera tillfällen den senaste tiden fått frågor om regeringens syn på utvecklingen i Belarus. Jag välkomnar detta engagemang. Det är en styrka att Sveriges riksdag står samlad för respekten för mänskliga rättigheter och demokrati och rätten att uttrycka sig fritt. Regeringen följer noggrant, och delar oron för, utvecklingen i Belarus.
Regeringen har tydligt fördömt allt oproportionerligt användande av våld, godtyckliga frihetsberövanden av fredliga demonstranter och valfusk som den belarusiska regimen är ansvarig för. Lukasjenko saknar i dag varje form av demokratisk legitimitet.
Lukasjenko utövar kontroll över statliga belarusiska institutioner, och det är hos honom ansvar ska utkrävas för kränkningar av mänskliga rättigheter och undergrävande av demokrati och rättsstatens principer. Sverige erkänner stater, inte regeringar eller ledare.
EU:s enighet och gemensamma hållning är avgörande för hanteringen av situationen i Belarus. Vid utrikesministrarnas möte den 12 oktober beslutade vi att EU ska begränsa bilateralt samarbete med centrala myndigheter i Belarus och utesluta samarbete med institutioner som är ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Samarbete med Belarus inom ramen för östliga partnerskapet kommer att fortsätta på icke-politisk nivå. Vi kommer att fortsätta att koordinera vår hållning gentemot Belarus på EU-nivå. Regeringen är fast besluten att inte bidra till att legitimera Lukasjenkos styre. EU har infört sanktioner mot företrädare för hans regim och har kommit överens om att påbörja arbetet med ytterligare sanktionslistningar, inklusive mot Lukasjenko.
Sverige har under lång tid bedrivit en tydlig och konsekvent politik avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Belarus, där vi markerat mot alla former av valfusk, orättfärdiga inskränkningar av mötes- och yttrandefrihet liksom godtyckliga frihetsberövanden av fredliga demonstranter, oppositionella, fackföreningsföreträdare, journalister och andra mediearbetare. Detta har vi gjort publikt och i olika sammanhang, inom EU och FN samt direkt till Belarus, bland annat under mitt besök i Minsk i november 2019.
Sverige har ett långsiktigt, uthålligt engagemang i Belarus som syftar till att gradvis påverka attityder, inställning och kunskap. Det är vår övertygelse att detta arbete på sikt kan bidra till strukturella förbättringar. Arbetet har hela tiden åtnjutit starkt stöd bland de icke-statliga organisationer som vi regelbundet konsulterar i Belarus.
Inom biståndet stöder Sverige bland annat oberoende civilsamhällesorganisationer och finansierar samarbeten mellan svenska partinära organisationer och deras motparter i Belarus. Med tanke på den senaste utvecklingen i landet ser vi nu över hur vi kan intensifiera stödet till det belarusiska civilsamhället.
Endast en fredlig och demokratisk process som understöds av ett starkt civilsamhälle och bevakas av oberoende och fria medier kan leda till hållbara lösningar på den situation som nu råder. Den belarusiska regimen måste engagera sig i en genuin dialog med oppositionen. Som inkommande ordförande i OSSE har jag tillsammans med det nuvarande albanska ordförandeskapet erbjudit facilitering av en sådan dialog. Tyvärr innebär regimens agerande att förutsättningarna för detta för närvarande saknas. Vi behöver använda alla tillgängliga redskap för att påverka utvecklingen i rätt riktning och verka för att Belarus respekterar åtaganden om mänskliga rättigheter och de åtaganden om grundläggande fri- och rättigheter som vi gemensamt har kommit överens om inom OSSE.
Anf. 61 Hans Wallmark (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman och utrikesministern! Jarl Hjalmarson-stiftelsen, en Moderaterna partinära internationell stiftelse som också finansieras med skattemedel, har engagerat sig i Belarus, dessförinnan Vitryssland, under hela sin existens. Den ger ut ett nyhetsbrev, och jag saxar från bara de senaste dagarna:
Demonstrationståg med pensionärer angrips av polis. Fler än 100 personer greps, en av dem en 59-årig kvinna som dömdes till 13 dagars fängelse. Hennes son tilläts inte ge henne vare sig mediciner eller varma kläder.
En annan rubrik: Blomsterhandlare gripen och grovt misshandlad.
Fler rubriker, fru talman: Stor brutalitet mot demonstranter och många skadade under helgens protester. Kvinnor världen över demonstrerade för Belarus under lördagen.
Vi kan läsa denna typ av rapsodisk rapportering från Belarus. Det är också skälet till att det, precis som utrikesministern framhåller i sitt svar, finns ett starkt engagemang i Sverige - i riksdagen, i civilsamhället och på gator och torg. Belarus ligger oss nära, geografiskt men också politiskt och känslomässigt. Det här är en del av vårt närområde, och det är därför som det som sker och våldet som vi nu ser är så upprörande. Det var det min interpellation handlade om.
Det som hände nu i detta närområde var att nästan i skymningen, dolt för omvärlden, lät sig Lukasjenko sväras in för ännu en presidentperiod. Den skulle formellt sett egentligen ha gått ut den 5 november, tror jag, men nu är han redan insvuren av sig själv - inte för att han har en folklig legitimitet.
Det är det här som min fråga egentligen ytterst handlar om. Hur ska vi behandla den här personen?
Fru talman! Utrikesministern är mycket diplomatisk och säger att vi inte erkänner regeringar eller ledare utan att vi erkänner stater. Det är sant på ett plan men inte på ett annat. Vi kan till exempel se det när det gäller Venezuela. Precis samma formuleringar användes av precis samma regering tills det en dag ändå blev uppenbart att president Maduro inte skulle kunna vara en legitim företrädare och vi därför i dag säger att det är nationalförsamlingen i Venezuela och Guaidó som dess talman som är den legitima företrädaren.
Därför är det oerhört viktigt att från riksdagens talarstol markera: Lukasjenko är inte en legitim företrädare för Belarus. Då finns det anledning, fru talman, att se vad vi kan göra ytterligare för att bistå folket i Belarus som kämpar. Jag tycker att det är utmärkt att utrikesministern säger att Sverige kan facilitera. Jag skulle därför vilja ställa en konkret fråga: Skulle inte i facilitering också kunna ingå att man bjuder in till exempel Svetlana Tichanovskaja, som är företrädaren och symbolen för det fria Belarus, till Sverige? Jag vet att utrikesministern har haft kontakt med henne, jag har själv haft kontakt med henne, och olika organisationer, till exempel Nordiska rådet, har kontakt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Dessutom har Svetlana Tichanovskaja tillsammans med de andra demokratiföreträdarna ställt ett krav på Lukasjenko att han formellt sett ska avgå som president senast den 25 oktober. Annars kommer allmän strejk att utlysas till den 26 oktober. Då är frågan: Hur ställer vi oss till det? Vad kommer vi att säga till det kämpande belarusiska folket den 26 oktober när de går ut på gator och torg för att slåss för sin frihet?
Anf. 62 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Tack, Hans Wallmark, för att du tar upp den här viktiga diskussionen i riksdagens kammare! Jag är också glad över att du tar upp arbetet som Jarl Hjalmarson-stiftelsen gör. Jag har själv varit engagerad i Olof Palmes internationella center där jag under 13 år satt i styrelsen och också var vice ordförande.
Vi startade redan 2000 en kampanj som hette stopluka.nu. Sedan övergick den 2002 i ytterligare en kampanj som hette För yttrandefrihet och pressfrihet i Vitryssland. I dag benämner vi ju inte landet som Vitryssland utan Belarus. Bland annat hade jag själv och den dåvarande utrikesministern Anna Lindh torgmöten där vi ställde krav på yttrandefrihet och pressfrihet. Första gången jag själv deltog i samarbete i Belarus med civilsamhällesorganisationerna var 2004, då vi samarbetade med framför allt kvinnoorganisationer. Sedan har det följts av en rad andra aktiviteter.
Jag delar alltså helt synen som Hans Wallmark har. Det är oerhört viktigt att vi satsar på direkta kontakter mellan våra partier, våra NGO:er och medier. Det är någonting som verkligen stärker civilsamhället och folket i Belarus.
Regeringen har varit väldigt tydlig med att presidentvalet i Belarus inte var fritt eller rättvist. Vi har fördömt det våld som Hans Wallmark berättar om och som vi tyvärr får rapporter om i princip dagligen. En del av våldet är dessutom mycket grovt.
Vi erkänner inte resultatet av valet. Jag har svårt att se att det finns förutsättningar för Aleksandr Lukasjenko att sitta kvar, inte minst efter den hemliga presidentinstallationen som tog bort den sista möjligheten till att ha en direkt kontakt.
Vi vill att det ska bli nya val - vi stöder oppositionen när det gäller det - som observeras av OSSE och Odihr, som är organisationen för mänskliga rättigheter inom OSSE och som bland annat har valobservationer. Hur den här politiska övergången ska se ut är en fråga för det belarusiska folket att ta ställning till.
Vi kommer att fortsätta att ställa tydliga krav på Lukasjenko att han stoppar våldet och trakasserierna och inleder en genuin dialog med oppositionen. Han har haft en så kallad dialog inne i KGB:s fängelse med fängslade oppositionspolitiker. Det är naturligtvis inte på något sätt att se som en fri dialog. Alla politiska fångar måste naturligtvis släppas innan man över huvud taget kan ha en sådan dialog. Det är då vi från OSSE:s ordförandeskaps sida har sagt att vi är beredda att facilitera det. Så sent som för bara några dagar sedan stödde Svetlana Tichanovskaja i personliga samtal med svenska diplomater detta förslag.
Anf. 63 Hans Wallmark (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Utrikesministern och undertecknad har nu presenterat problemet. Vi har beskrivit vad som sker i Belarus på ett ganska likartat sätt. Jag tycker att det utrikesministern sa på intet sätt jävar eller ändrar min bild lika lite som det jag sa jävar utrikesministerns bild, utan vi är rörande överens.
Jag tycker också, rent parentetiskt, fru talman, att det har varit en styrka under åren att socialdemokrater och moderater har arbetat sida vid sida i ett antal länder för att upplysa om demokratins och det öppna samhällets styrkor. Belarus är ett sådant område. Den erkänslan vill jag visa Socialdemokraterna och Olof Palmes internationella center på samma sätt som utrikesministern returnerade det när det gäller Jarl Halmarson-stiftelsen. Det tycker jag visar på den positiva svenska särarten.
Nu tycker jag att vi i den här omgången i debatten måste börja koncentrera oss på att gå från ord till handling. Den märkliga valomgången, som ingen av oss erkänner, hölls den 9 augusti. Efter det såg vi en massiv ström av människor som gick ut på gator och torg med rödvita banderoller och blommor i handen för att kräva sitt lands återupprättande av heder. De har gjort det dag ut och dag in, och så har de ställt frågan till oss i Europa och EU: Vad gör ni, och hur markerar ni?
Jag vet att det har varit plågsamt för utrikesministern, och det har varit väldigt plågsamt för mig att se att EU har haft sådana svårigheter att formulera ett tydligt budskap i form av sanktioner. Nu har det kommit på plats, till slut, och det ska regeringen ha heder och respekt för tillsammans med de andra länderna som har drivit på för det. Men den här långa tidsutdräkten provocerar. Vi måste nu kunna ge ett svar till det belarusiska folket på frågan: Vad tänker ni göra mer i Europa?
Ett problem med den här typen av ledare som bygger sin makt på våldet och övergreppet är att de ingenting hellre vill än att bita sig kvar. De vill att tiden ska gå. Månad adderas till månad, och år adderas till år. Så har Lukasjenko gjort nu i över 20 år. Det är så Maduro håller sig fast vid makten i Venezuela.
Därför krävs ett antal saker. Jag tycker att det vore bra om vi från Sveriges sida säger att val måste genomföras som är korrekta, rättvisa, öppna och demokratiska. Det har inte skett i Belarus på två decennier.
Jag tycker att det vore bra om Sveriges utrikesminister sa att i ett led i att facilitera de här samtalen vore det rimligt att Svetlana Tichanovskaja kommer till Sverige, om så önskas av henne. Vi har haft andra företrädare för den belarusiska demokratirörelsen här, men hon är den emblematiska symbolen.
Jag tror också att vi måste bereda oss, fru talman, inte för när presidentskiftet skulle ha skett i början av november utan redan nu, för den 25 och den 26 oktober, då man från demokratiaktivisternas och Svetlana Tichanovskajas sida har sagt Lukasjenko senast måste dra sig tillbaka.
Jag tror inte att han kommer att göra det, fru talman, och jag tror inte att utrikesministern tror det heller. Då måste vi förhålla oss till ett Belarus som kommer att koka ännu mer - kanske i form av strejker och kanske i form av ytterligare ökat våld från regimens sida. Då kan vi inte göra likt vi gjorde under sex veckor i Europa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När folk från Minsk frågar oss vad vi gör måste vi kunna formulera ett svar. Våra ord är viktiga. Vår handling är betydelsefull.
Anf. 64 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Återigen kan jag konstatera att jag och Hans Wallmark har samma syn på läget i Belarus. Det råder ingen oenighet om att vi kräver att rättvisa val ska genomföras och fullt ut övervakas av OSSE:s valobservation och organisation för mänskliga rättigheter, Odihr. Den svenske tidigare parlamentarikern Kent Härstedt har också vid flera tillfällen varit ledande i just valobservatörsorganisationer i Belarus vid val.
När det gäller koordinationsrådet är Svetlana Tichanovskaja självklart, vilken dag i veckan som helst, välkommen hit. Jag har både träffat henne personligen och haft samtal med henne. Svenska diplomater hade också för bara några dagar sedan långa samtal med henne.
Kovalkova, som är så att säga lite mer av en riktig politiker, har också besökt Sverige. Hon var givetvis inbjuden till Utrikesdepartementet. Jag har också haft långa samtal med före detta kulturministern Latusjka som numera är medlem i koordinationsrådet.
Det är viktigt att de som är med i koordinationsrådet själva bestämmer vad som är mest effektivt, om de ska resa till ett specifikt land - alla vill att Svetlana Tichanovskaja ska komma till deras land - eller om de föredrar att man kommer till dem, vilket vi gjorde så sent som förra veckan. Det måste vara helt på deras villkor. Stöd får inte vara beroende av att de kommer hit för att vi vill träffa dem. Det som de vill ha ska vara avgörande.
Hans Wallmark vet att jag tycker att det är plågsamt att EU tog två månader på sig för att få sanktionerna på plats. Vi vet att det berodde på att det finns krav på enhällighet i alla dessa frågor. Därför tycker jag, vilket också statsministern har uttryckt, att man i vissa frågor bör se över om det inte är rimligt att ha kvalificerad majoritet. Det gäller till exempel mänskliga rättigheter och den här typen av sanktioner mot brott mot mänskliga rättigheter.
Frågan är då vad vi kan göra. Jag tror fortfarande att det är viktigt att vi stöder civilsamhället. Sverige ger nu ett av de största stöden till civilsamhället som något land ger, 120 miljoner per år. Det handlar om stöd för demokrati och mänskliga rättigheter men också för marknadsekonomisk utveckling och miljö och klimat.
Vi har, till följd av de allvarliga händelser som har omgärdat presidentvalet, beslutat att frysa i huvudsak de projekt där statliga aktörer har haft en aktiv roll. Det handlar om ett projekt med IMF och International Finance Corporation om ekonomisk utveckling och så vidare. Det är nu fryst.
I måndags hade utrikesministrarna i EU möte. Också EU har nu bestämt att på olika sätt öka stödet till civilsamhället och fria medier.
Däremot ska man veta att det inte är oproblematiskt. Regimens repression mot enskilda organisationer gör att det finns risker för dem som är samarbetspartner och utförare.
Anf. 65 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Jag har två randanmärkningar. Till att börja med är de namn som utrikesministern nämner riktiga. Till den listan kan vi addera Margareta Cederfelt från Moderaterna. Hon är aktiv i OSSE-sammanhang och ägnar sig åt valövervakning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det andra är att det är utmärkt att regeringen nu har fryst ett antal projekt med biståndsmedel till statliga aktörer i Belarus. Det är också en signal till andra länder om hur man kan arbeta med biståndsmedel. Jag tycker att man kan ha det som ett demokratiskt verktyg. Det är då föremål för en annan debatt.
Precis som utrikesministern nämner befinner sig Pavel Latusjka i Polen. Olga Kovalkova var här i Sverige och besökte inte bara utrikesministern utan även riksdagen. Hon är i Lituaen. Och Svetlana Tichanovskaja är i Litauen. De är inte i Polen och Litauen för att det är roligare att vara där än i Belarus. De är bortjagade från sitt hemland.
Jag tycker inte heller att vi ska bjuda in på våra villkor. Men de ska veta att till Sverige kan man komma om man vill, i Sverige kan man tala och från Sverige kan man argumentera mot det som sker i Belarus. Det heter: I nöden prövas vännen. Vi är vännen, fru talman.
Inför den 25-26 oktober och den strejk som Svetlana Tichanovskaja tillsammans med de andra demokratiaktivisterna har kallat till har de bland annat sagt till folket på fabrikerna: Jag är tacksam för ert mod. Era chefer pressar er, eftersom de är rädda för regimen. Och ni är så viktiga. I många år har regimen gjort allt för att skydda sig själva, inte er. Jag vet att det inte är lätt för er. Den här kampen kräver mod. Men era handlingar för oss varje dag närmare segern. Alla belarusier förstår hur viktig er strejk är och är redo att stödja er. Hela landet och jag själv stöder er. Vi är stolta över er. Kom ihåg, när vi är tillsammans kan de inte stoppa oss!
Det är Svetlana Tichanovskajas egna ord. Jag upprepar dem här i riksdagens talarstol med påminnelsen: Kom ihåg, ni är inte ensamma! Vi i Sverige står bakom er i er kamp.
Anf. 66 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! De vet. Koordinationsrådet och oppositionen vet att de alltid kan komma till Sverige, att vi alltid kan stödja dem på alla sätt de önskar.
Som jag tidigare har nämnt har EU nu fått upp ångan. Man minskar det bilaterala samarbetet med de belarusiska myndigheterna. Man ökar stödet till det belarusiska folket och till civilsamhället. Man har ställt ytterligare ekonomiska resurser till förfogande för våldsoffer för brutaliteten mot fredliga demonstranter och till civilsamhällets organisationer och oberoende medier.
Vårt agerande får däremot inte leda till att befolkningen straffas hårdare. Ingen tjänar på total isolering. Vi ska fortsätta ha kontakter med civilsamhället och inte minst koordinationsrådet. Vi ska inte vända Belarus ryggen. Vi ska välkomna ett djupare samarbete med ett fritt och demokratiskt Belarus. Man måste också se vad som händer om Belarus blir demokratiskt. Då ska vi vara beredda att omedelbart gå in.
Den svenska regeringen står helhjärtat bakom det belarusiska folket. Vi stöder deras rätt till självbestämmande. Vi stöder deras rätt att fritt välja sina ledare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här rör också vår egen säkerhet och stabilitet. Vi behöver en demokratisk utveckling i Belarus.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.