Ordningen i svenska domstolssalar
Interpellation 2020/21:304 av Boriana Åberg (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-01-15
- Överlämnad
- 2021-01-15
- Anmäld
- 2021-01-19
- Sista svarsdatum
- 2021-01-29
- Svarsdatum
- 2021-02-04
- Besvarad
- 2021-02-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Det senaste året har incidenter vid förhandlingar i svenska domstolar fått mycket uppmärksamhet. Det har framkommit att tilltalade försöker skrämma vittnen och åklagare, använder extremt fula ord, har påslagna mobiler och datorer under rättegången, lyssnar på hög musik i hörlurar m.m.
Allt detta har sket utan att rättens ordförande har agerat nämnvärt för att avbryta störningarna. Efter det s.k. Drottninghögmålet i Helsingborg skickade säkerhetsenheten ett dokument med åklagarmyndighetens samlade upplevelser under rättegången till domstolens chef. Det är en skrämmande läsning. Bland annat upplever åklagarna att när de har påtalat brister i rättssalen har de fått svar att det är domstolen som ansvarar för processen. Även Nämndemännens riksförbund har påtalat risken att utsättas för våld och hot under tjänstgöring.
Antalet anmälda ordningsstörningar 2019 var 15% fler än 2018, och hela 42% fler än 2017. Detta kan inte ses som något annat än en skrämmande ökningstakt. Förutom att dessa ordningsstörningar kan utgöra en fara för domstolarnas personal, nämndemän, vittnen och andra som vistas i rättssalarna, riskerar det också att försvåra och försena rättsprocesserna, och inte minst undergräva tilltron till vårt rättssystem.
Med anledning av ovan vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
1. Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att det ska råda ordning i Sveriges domstolssalar?
2. Avser ministern att initiera några lagändringar för att störningar i rättssalen ska leda till mer kännbara straff?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:304
Webb-tv: Ordningen i svenska domstolssalar
Dokument från debatten
- Torsdag den 4 februari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:76
- Protokoll 2020/21:76 Torsdagen den 4 februariProtokoll 2020/21:76 Svar på interpellation 2020/21:304 om ordningen i svenska domstolssalar
Protokoll från debatten
Anf. 16 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Boriana Åberg har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att det ska råda ordning i Sveriges domstolssalar och om jag avser att initiera några lagändringar för att störningar i rättssalen ska leda till mer kännbara straff.
Det är viktigt att domstolarna kan genomföra sammanträden under ordnade och säkra former. Parter, målsägande och vittnen ska fritt och sanningsenligt kunna lämna sina berättelser utan att känna sig hotade, störda eller utsatta för påtryckningar. För domstolens anställda och för de personer som i övrigt besöker domstolen är det naturligtvis också viktigt att sammanträdena präglas av ordning och säkerhet.
För att säkerställa att det finns en effektiv och tydlig lagstiftning som är anpassad till de ordnings- och säkerhetsproblem som domstolarna ställs inför i dag har regeringen beslutat om propositionen Stärkt ordning och säkerhet i domstol. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2019 och innebär bland annat att möjligheterna att ingripa mot en person som utsätter en förhörsperson för påtryckningar har stärkts. En åhörare som stör ordningen eller utsätter en förhörsperson för påtryckningar kan inte längre bara utvisas från rättssalen utan numera även avvisas helt från domstolens lokaler. Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad. Straffet för den som bryter mot fotograferingsförbudet i rättssalen har också skärpts.
Det är rättens ordförande som ansvarar för ordningen i rättssalen och som meddelar de ordningsregler som behövs. Genom de lagändringar som regeringen har tagit fram har ordföranden fått en starkare roll och bättre förutsättningar och verktyg för att ingripa mot uppkomna ordningsproblem.
Flera av de händelser som kan utgöra en allvarligare ordningsstörning är redan kriminaliserade med möjlighet till kännbara straff. Det handlar till exempel om hot mot tjänsteman och övergrepp i rättssak. Regeringen har nyligen skärpt minimistraffet för grovt hot mot tjänsteman till ett års fängelse. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att bedöma om straffskalan för övergrepp i rättssak bör skärpas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har alltså vidtagit flera åtgärder för att säkerställa att det finns förutsättningar att på ett effektivt sätt ingripa mot ordningsstörningar. Det är av största vikt för regeringen att sammanträden i våra domstolar kan bedrivas under trygga och säkra former. Av en enkätundersökning som TT nyligen har genomfört med landets tingsrätter framgår också att samtliga som besvarat enkäten bedömer att ordningen vid förhandlingarna generellt är mycket god eller god. Jag följer dock utvecklingen på området noga.
Anf. 17 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Sverige plågas av kriminalitet och gängbrottslighet. Känslan att rättsstaten är på reträtt och att kriminella gäng tagit över gator och torg är påtaglig.
Brott som stölder, inbrott och personrån utreds inte ens och leder sällan till konsekvenser för förövarna. Det finns även en del grova brott som aldrig klaras upp, eftersom det saknas teknisk bevisning eller för att vittnen inte vågar ställa upp. Detta undergräver förtroendet för rättsstaten.
Denna debatt handlar dock inte om dessa fall som inte går att lagföra utan om de fall där rättskedjan håller och rättsprocessen avgörs i domstol. Det är ingen tvekan om att det är av central betydelse för rättskipningen att domstolarna kan genomföra sammanträden under säkra och ordnade former. Därför måste rapporterna om respektlöst uppträdande i rättssalen tas på allra största allvar.
Ministern refererar till propositionen Stärkt ordning och säkerhet i domstol, som trädde i kraft den 1 juli 2019. Incidenterna som jag syftar på i min interpellation och som har upprört och oroat åklagare, nämndemän, vakter, allmänheten med flera skedde under 2020, alltså ett år efter ikraftträdandet. Detta betyder att lagändringarna uppenbarligen saknar effekt.
Jag ska ge ministern några exempel. Han får gärna kommentera om han tycker att det handlar om rättegångsförseelser som borde ha fått konsekvenser. Exemplen är tagna ur dokument som åklagarkammaren har skickat till Helsingborgs tingsrätt angående målet mot tolv gängmedlemmar åtalade för grovt narkotikabrott. Där står följande:
De tilltalade har under förhör med kallade vittnen framkallat olika ljud som är ägnade att skrämma, provocera och störa vittnen under deras vittnesförhör. Enligt uppgift har en av de tilltalade fört ett finger över halsen och även satt händerna runt sin egen hals som ett tecken och hot riktat till ett vittne under ett förhör. Man har ätit och druckit under själva förhandlingen. En av de tilltalade har även fått spendera sin tid i förhandlingssalen liggandes på en madrass på golvet. De tilltalade har även haft påslagna mobiltelefoner samt datorer med sig i rättssalen.
Ingen av ovan nämnda incidenter har lett till att ordföranden har utfärdat sanktioner. Detta har gjort att de tilltalade hela tiden har flyttat fram sina positioner. Och gradvis har både situationen och stämningen i rättssalen försämrats.
Jag vill därför fråga ministern: Är det så här det ska gå till i svenska rättssalar? Och vad tänker ministern göra för att det ska råda ordning och säkerhet, enligt intentionerna i propositionen Stärkt ordning och säkerhet i domstol och som stipuleras i de lagändringar som därefter trädde i kraft?
Anf. 18 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! När det gäller de exempel som Boriana Åberg ger vill jag först säga att rättens ordförande har befogenhet och möjlighet att ingripa i dessa lägen. Vi har till och med stärkt dessa möjligheter och befogenheter så sent som för bara något år sedan då ny lagstiftning kom på plats.
Jag kan inte vara på plats i alla tingssalar varenda dag och försöka styra upp saker och ting. Det måste faktiskt ordföranden, den som är domare, göra. Dessa befogenheter har domarna nu i större utsträckning än tidigare.
Samtidigt tror jag att det är viktigt vilken ton man har i denna debatt. Om man försöker ge en bild av att det är kaos och oordning i domstolarna, och denna bild sedan visar sig vara fel, är det enda som man uppnår med det att skrämma allmänheten, så att människor till slut kanske inte vågar medverka i rättsprocesser. Det är denna bild som Boriana Åberg försöker ge här. Jag påstår att den i grunden är falsk.
Jag kan börja med ordningsstörningarna. Vi hade 110 ordningsstörningar förra året i svenska domstolar, bland annat i huvudförhandlingar. År 2019 hade vi 179, 2018 hade vi 142, 2017 hade vi 109. Återigen: Titta på siffrorna! Det är ingen ökning av antalet ordningsstörningar de senaste fyra åren.
Vi hade, som sagt, 110 ordningsstörningar förra året. Vet Boriana Åberg hur många huvudförhandlingar som domstolarna håller varje år? Det är 60 000 huvudförhandlingar. Och vi hade alltså 110 ordningsstörningar. Det är nästan överraskande att det inte händer mer med tanke på de brott och de mål som vi klarar av under ett år. Så långt ordningsstörningar.
Om vi tittar på andra incidenter, bland annat våld i samband med rättegångar, hade vi 5 fall 2020. Det har inte skett någon ökning sedan 2017. År 2020 hade vi 20 fall av trakasserier. Det är ingen ökning sedan 2017. År 2020 hade vi 87 fall av hot. Det är ingen ökning sedan 2017, snarare en minskning.
Det som har ökat är antalet beslag av olika saker som man inte får lov att ta med sig in på rättegångarna. Men det hänger också ihop med att vi har storsatsat på larmbågar. Numera har ungefär hälften av alla domstolar larmbågar. Man kan då i ökad utsträckning plocka av personer sådant som de inte får lov att ta med in.
Vi har också fördubblat antalet ordningsvakter, så att man har större möjlighet att hålla ordning om något försiggår som inte borde försiggå.
Den svarta bild som Boriana Åberg försöker måla upp har inte heller något stöd om man frågar domstolarna. TT ställde den frågan till tingsrätterna. Då sa 72 procent av tingsrätterna att ordningen är mycket god. Det var deras bedömning. Resten, alltså 28 procent, sa att ordningen var god. 100 procent av alla domstolar som svarade sa att ordningen antingen är mycket god eller god. Och 90 procent sa att ordningen är på ungefär samma nivå som tidigare, det vill säga att det inte har skett någon ökning av antalet incidenter.
Fru talman! Den bild som Boriana Åberg ger stämmer faktiskt inte. Det är klart att man alltid kan hänvisa till enskilda exempel på incidenter och sådant som inte bör förekomma. Men man ska inte måla upp en bild av att detta är allmänt förekommande. Det finns då en risk att allmänheten tror på det, och då är det i sig skadligt. När man av populistiska skäl nu försöker skrämma människor och blåsa upp denna fråga skadar man faktiskt både rättsväsendet och brottsbekämpningen, eftersom det blir svårare att få människor att vara med och klara upp brott. Det tycker jag faktiskt att Moderaterna ska sluta med.
Anf. 19 Boriana Åberg (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill uppmana ministern att inte skjuta budbäraren. Det är inte den som slår larm om missförhållanden i svenska rättssalar som skrämmer vittnen, utan det är de kriminella. Det är verkligheten runt omkring som är så påtaglig med skjutningar varje dag, med gängmord och med rån av ungdomar. När dessa fall väl kommer till domstolarna uppträder dessa brottslingar på ett väldigt förkastligt sätt.
Här står ministern och läser statistik gällande hur antalet ordningsstörningar har minskat. Ministern borde ta kontakt med åklagarkamrarna eller med Kriminalvårdens anställda som tjänstgör vid dessa domstolar. Alla dessa människors upplevelser kan inte vara felaktiga. Man kan också ta kontakt med nämndemannaföreningarna. Nämndemän har också väldigt starka synpunkter på hur det fungerar.
Ministern säger att det bara handlar om enstaka fall. Det må vara så. Det är positivt att det finns rättegångar som fortskrider som planerat och att det är ordning under sammanträdena. Det är så det ska vara. Men alla de avvikande fallen är väldigt stötande.
Helsingborgsfallet är inte det enda fallet. Jag kan även hänvisa till målet vid Södertörns tingsrätt där de tilltalade kallade polisvittnena för nazister och skrek och vrålade könsord utan att det fick några konsekvenser.
Ännu värre var att rättens ordförande uttalade att det handlade om unga personer som har suttit häktade under lång tid och att det då är ganska självklart att de vill yttra sig och säga sin uppfattning.
Att skrika, vara vulgär och förolämpa i rättssalen ingår inte i yttrandefriheten. Det faktum att man har suttit häktad innebär inte några förmildrande omständigheter eller att man får några särskilda rättigheter.
Ministern säger att han följer utvecklingen. Att följa utvecklingen är en mycket passiv hållning som inte på något vis förbättrar situationen i rättssalen. För att det ska ske någonting krävs det en aktiv handling.
Jag föreslår att ministern börjar med att titta bakåt för att se vad som har lett till denna utveckling. Det är den totala gränslösheten och bristen på konsekvenser.
Varför uppträder åtalade respektlöst och vrålar könsord vid förhandlingar? Det gör de för att ingen säger ifrån, för att det inte får några konsekvenser och för att de under hela sin uppväxttid har lärt sig att ingen säger stopp. Det börjar redan i skolan när man slåss och stökar runt. Men det är läraren som säger ifrån som får skulden och anses ha gjort fel.
Sedan hotar man socialtjänsten, och ingenting händer. Och när man är fullfjädrad brottsling och uppträder respektlöst mot polis, åklagare och domare händer fortfarande ingenting för att det finns en ängslighet i Sverige för att inte kränka någon. Det är en oerhört farlig utveckling när myndigheterna, i detta fall representerade av rätternas ordförande, inte vågar använda de lagar som finns. Då är Sverige inte längre en rättsstat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att hota vittnen under pågående rättegång borde straffas betydligt hårdare. Det är extremt svårt att få människor att vittna mot kriminella med stort våldskapital.
Anf. 20 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Ja, den senare delen håller jag med om. Vi behöver skärpa straffen för övergrepp i rättssak. Som Boriana Åberg säkert vet har vi en översyn som ser över straffrätten just i den frågan. Vi kommer att få ett betänkande om det lite senare under våren, och vi kommer att gå vidare till riksdagen med sådana förslag. Det tror jag är viktigt.
Med det inte sagt att Boriana Åbergs svartmålning av svenska domstolar är korrekt. Den är snarare falsk, påstår jag, och Boriana Åberg verkar vara helt faktaresistent. Här redovisar jag den incidentrapportering som finns, det vill säga vad man faktiskt har rapporterat in. Enligt den har ordningsstörningarna i domstol inte ökat. Våldet har inte ökat. Trakasserierna har inte ökat. Hoten har snarare minskat. Det är den rapportering som svenska domstolar gör, och de gör på samma sätt nu som de alltid har gjort.
Dessutom: När man går ut och frågar domstolarna vad deras bild är, som TT har gjort, får man svaret att ordningen är antingen mycket god eller god.
Det här verkar Boriana Åberg inte alls vilja ta till sig, utan hon fortsätter med sin retorik som utgår från att allt är oordning och kaos trots att hon inte har några som helst belägg för den bilden.
Nämndemännen tar Boriana Åberg upp. Hur vanligt är det att nämndemän trakasseras? Jag skulle vilja säga att det är extremt ovanligt. Vi har naturligtvis tagit in uppgifter på det också. Mellan 2012 och 2020, alltså nio helår, rapporterades det in 19 fall av hot, 7 fall av trakasserier och 0 fall av våld mot nämndemän. Nio helår, alltså. Under de åren måste nämndemän ha tjänstgjort vid hundratusentals rättegångar, och vi hade 19 fall av hot. Det är alltså extremt ovanligt att det sker.
Allra sist: Det finns inga som helst olika uppfattningar om vem det är som ska bestämma i rättssalen. Det är rättens ordförande, och det är precis därför vi har gett rättens ordförande ökade befogenheter att styra upp saker och ting och säga till och även avvisa människor som inte beter sig på ett korrekt sätt i rättssalen. Den lagändringen gjorde vi så sent som för bara något år sedan, då vi ytterligare stärkte rättens ordförandes ställning.
Jag tror som sagt att om Boriana Åberg och Moderaterna fortsätter driva den här frågan på det här sättet, då snarare skadar de rättsväsendet och brottsbekämpningen. Det kan ju finnas människor som faktiskt tror på vad Boriana Åberg och Moderaterna säger, det vill säga att det är stor oro och kaos i domstolarna. Då kommer de att dra sig för att medverka till att klara upp brott. Sätter man den bilden, då skadar man brottsbekämpningen. Därför tycker jag att Moderaterna och Boriana Åberg gör bäst i att sluta med det.
Anf. 21 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Jag hoppas att ministern inte menar att det faktum att människor i förorter som styrs av kriminella klaner inte vågar vittna är på grund av min interpellation. Ministern vet hur svårt det är att få människor att vittna mot kriminella som besitter stort våldskapital. Att samhället inte förmår att skydda vittnen är knappast en anledning till att jag inte ska kunna ifrågasätta ordningen i rättssalarna när den fallerar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tycker ministern att de incidenter som jag har räknat upp är acceptabla i en rättssal? Har han något svar på varför ordförande inte har agerat?
När det gäller sanktioner för de kriminella som beter sig illa i rättssalen: De har inget att förlora. Det högsta straffet de kan få i dag är 4 000 kronor i böter - föga avskräckande för någon som endast har svarta inkomster och kan dra in mångdubbelt det beloppet på sina kriminella aktiviteter på några timmar.
Vi moderater har föreslagit att ordningsstörande beteende ska kunna ge en månads fängelse. Hur ställer sig ministern till det?
Ordningsstörningarna i rättssalen är ett problem med många bottnar. Det handlar om skyddet av vittnen, om arbetsmiljön för de inblandade och ytterst om demokratin - som hotas när den som besitter störst våldskapital tillåts diktera reglerna och trotsa lagen.
Det måste råda nolltolerans mot ordningsstörningar i svenska domstolar. De som beter sig förkastligt och saknar respekt för rättsstaten och dess representanter ska få möta kännbara konsekvenser.
Anf. 22 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Kännbara konsekvenser, säger Boriana Åberg och föreslår en månads fängelse. Tror Boriana Åberg att de här gängkriminella bryr sig om det?
Det är knappast så vi kommer åt de här människorna. Det gör vi bara genom att se till att det finns starka möjligheter för rättens ordförande att ingripa när de här incidenterna inträffar - och att man också gör det. Det är precis det som vi har stärkt genom den nya lagstiftning som nu finns.
Det är självklart att rättens ordförande hela tiden ska ha både de befogenheter och de möjligheter som man behöver ha för att kunna hålla ordning i rättssalen. Men jag påstår att i de allra flesta fall finns det inga typer av ordningsstörning. Vi hade alltså 110 fall av detta förra året, och vi hade 60 000 huvudförhandlingar. Det tycker jag säger en del om storleksordningen på det här problemet.
När problemen uppstår är det klart att man måste ingripa och göra det med kraft. Det är faktiskt rättens ordförandes skyldighet att göra det och skapa en trygg miljö så att alla vågar vittna och säga vad som har hänt. Det är viktigt för att man ska kunna klara upp brott.
Men Boriana Åberg har inga som helst belägg, varken i den här debatten eller i sin interpellation eller någon annanstans, för att de här problemen har ökat på senare år. Jag har här redovisat siffror som pekar på att det snarare ligger still eller på något område till och med har minskat. När Boriana Åberg kan visa på en ökning kan vi ha en ny diskussion, men om hon och Moderaterna fortsätter på det här sättet snarare skadar de möjligheterna att klara upp brott eftersom det skrämmer allmänheten helt i onödan.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.