Arbetslöshetens inverkan på välfärden
Interpellation 2020/21:318 av Elisabeth Svantesson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-01-15
- Överlämnad
- 2021-01-17
- Anmäld
- 2021-01-19
- Sista svarsdatum
- 2021-02-01
- Svarsdatum
- 2021-03-23
- Besvarad
- 2021-03-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Arbetslösheten slår nu på många sätt rekord. Det riskerar att få allvarliga konsekvenser. Dels för den enskilde som inte har ett arbete att gå till och inte har egen försörjning. Men också för att resurserna till välfärden riskerar att urholkas. När fler jobbar blir det mer pengar till välfärdens verksamheter men också till rättsväsendet och andra centrala funktioner. När fler i stället lever på ersättningar och bidrag minskar skatteintäkterna, och det finns mindre pengar till sjukvård, skola och äldreomsorg.
Därför är det allvarligt att Arbetsförmedlingen nu redovisat det högsta antalet arbetslösa på 23 år. Långtidsarbetslösheten slår dessvärre också rekord och riskerar att bita sig fast för lång tid framöver.
Pandemin och krishanteringen har självklart spelat in i detta. Men redan innan coronakrisen var Sverige det enda landet i EU som ökat arbetslösheten under Löfvens tid som statsminister.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
- Ser ministern en koppling mellan arbetslösheten och välfärdens resurser?
- Vilka strukturella reformer har ministern och regeringen genomfört seden 2014 för att minska arbetslösheten?
- Vilka strukturella reformer tänker ministern ochregeringen genomföra under 2021 för att minska arbetslösheten?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:318
Webb-tv: Arbetslöshetens inverkan på välfärden
Dokument från debatten
- Tisdag den 23 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:98
- Protokoll 2020/21:98 Tisdagen den 23 marsProtokoll 2020/21:98 Svar på interpellation 2020/21:318 om arbetslöshetens inverkan på välfärden
Protokoll från debatten
Anf. 56 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Elisabeth Svantesson har frågat mig om jag ser en koppling mellan arbetslösheten och välfärdens resurser. Vidare har hon frågat mig vilka strukturella reformer jag och regeringen genomfört sedan 2014 för att minska arbetslösheten. Slutligen har hon även frågat om vilka strukturella reformer jag och regeringen tänker genomföra under 2021 för att minska arbetslösheten.
Självklart finns det en koppling mellan arbetslöshet och välfärdens resurser. Ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning leder, allt annat lika, till lägre skatteintäkter och högre utgifter. En ökad sysselsättning är en förutsättning för att upprätthålla och utveckla välfärden.
Under föregående mandatperiod fördes en ekonomisk politik som vände budgetunderskott till stora överskott och som lade grunden till att Sverige var rustat för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Fram till den ekonomiska avmattningen i samband med pandemin ökade sysselsättningen med 350 000 personer, varav 250 000 var utrikes födda. Sverige har högst arbetskraftsdeltagande i EU, och denna har bibehållits på samma nivå som innan krisen. Arbetskraftsdeltagandet är ett viktigt skäl till att arbetslösheten i Sverige har ökat i relation till många andra länder.
De strukturella reformerna inom arbetsmarknadspolitiken har under tidigare mandatperiod främst gällt att öka utbildningsinslaget och andra åtgärder för att förhindra och bryta långtidsarbetslöshet. Det handlar bland annat om etableringsprogrammet, insatser för ungdomar, extratjänster och introduktionsjobb. Kunskapslyftet har ökat antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildning och yrkeshögskola, vilket kombinerats med åtgärder för att fler arbetslösa ska påbörja studier.
Ytterligare åtgärder vidtas nu även för att förhindra och bryta långtidsarbetslöshet. Bland annat förstärks Arbetsförmedlingen, och resurser tillförs för fler deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb. Detta är strukturellt viktiga åtgärder som kan bidra till förkortade arbetslöshetstider och en effektivare matchning. Under 2021 införs också etableringsjobb och intensivåret för nyanlända.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En låg utbildningsnivå riskerar att leda till långtidsarbetslöshet. Regeringen strävar därför fortsatt efter att fler arbetslösa med utbildningsbehov väljer reguljära studier eller studier vid folkhögskola. Ytterligare resurser har tillförts utbildningspolitiken, och regeringen har också underlättat för arbetslösa att studera inom det reguljära utbildningsväsendet med bibehållen ersättning.
Arbetsförmedlingen reformeras för att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Regeringen följer utvecklingen och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder för att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen.
Anf. 57 Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Mitt allra första sommarjobb var i Lycksele. Jag skötte en tombola. I dag skulle det antagligen inte vara lagligt, men det var mitt första jobb.
Sedan dess har jag och många andra i vår generation haft många olika jobb. Det innebar först och främst en lön som gjorde att man kunde köpa de där sakerna som man så gärna ville ha men kanske inte fick av sina föräldrar. När vi blev lite äldre handlade lönen om att kunna betala hyra och sätta mat på bordet, och när barnen kom handlade det naturligtvis om att kunna ge dem allt vad de behövde, inklusive julklappar och födelsedagspresenter.
En lön innebär frihet. Men ett arbete handlar såklart om så mycket mer än lönen. Det handlar om att ha arbetskollegor och att finna en mening och ett syfte med det man gör. Under dessa pandemitider tror jag att många av oss har blivit påminda om vad vi längtar tillbaka till, till exempel att kunna stå vid kaffeautomaten - även om kaffet är rätt blaskigt - och bara prata med sina kollegor.
Därutöver, fru talman, finns en annan dimension av att många jobbar, och det är att ju fler som jobbar desto fler är det som är med och betalar skatt och kan finansiera välfärden. Det är därför jag tycker att det är så djupt bekymmersamt, både för människor som är arbetslösa och för välfärdens framtida finansiering, att så många människor nu är arbetslösa.
Då kanske någon tänker: Jamen, det är ju en pandemi, så såklart är det många som är arbetslösa. Och självklart finns det en konjunkturdimension av arbetslöshet. Men problemet är bara att arbetslösheten har vuxit under så väldigt många år. Mitt i en brinnande högkonjunktur växte arbetslösheten, vilket är djupt bekymmersamt.
Frågan jag har ställt här i dag handlar just om välfärdens finansiering och kopplingen mellan arbetslöshet och välfärd. Jag har varit med i otaliga debatter, fru talman, där vi har diskuterat huruvida skattesänkningar tränger ut välfärd eller inte. De skattesänkningar som vi har gjort tillsammans, även den här regeringen, och som bidrar till att fler jobbar ökar faktiskt skatteintäkterna, eftersom fler arbetar och är med och bidrar till det gemensamma. Problemet är ju när arbetslösheten blir alldeles för hög, för då riskerar verkligen välfärden att trängas ut.
Stefan Löfven sa att vi skulle utvärdera honom på jobben. Det har vi gjort, och vi ser att regeringens jobbpolitik är ett totalt misslyckande. Om Sverige bara hade utvecklats som EU:s genomsnitt när det gäller arbetslöshet, vilket man ändå kan tycka är rimligt, hade Sverige haft 42 miljarder mer i statskassan varje år - 42 miljarder! Det motsvarar 88 000 undersköterskor eller ungefär 60 000 intensivvårdssköterskor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetslösheten som den här regeringen har dragit på Sverige är ett svek mot människor som i dag inte har ett arbete och kostar också enormt stora resurser. Jag är förvånad över den nöjdhet som regeringen visar över hur arbetsmarknaden har utvecklats under de snart sju år som regeringen har styrt riket.
Under dessa år har alltså arbetslösheten ökat, och det som kanske oroar mig allra mest är alla de människor som redan innan krisen var långtidsarbetslösa. De var många då, och trots en brinnande högkonjunktur blev de fler. De är nu så många att de är fler än antalet invånare i Linköping.
Fru talman! Statsrådet Eva Nordmark avslutar med att säga att regeringen "är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder". Det menar jag behövs, och det är därför jag ställer frågan: Vilka ytterligare strukturella reformer ser statsrådet att Sverige nu behöver?
Anf. 58 Lars Beckman (M)
Fru talman! Utvärdera mig på jobben, sa statsministern 2014. Jag vet inte om de som ser den här debatten kommer ihåg vad Stefan Löfven sa i opposition. Han pratade om innovationskatapulter. Han pratade om industrikansler. Han pratade om traineejobb. Han var en riktig idéspruta i opposition.
Facit har vi nu, fru talman. Tidningsrubrikerna pratar om att ungdomsarbetslösheten är historiskt hög. Den svenska ungdomsarbetslösheten ligger i dag på nivåer som troligen är bland de högsta sedan 30-talet, rapporterade SVT i höstas.
Jag lät riksdagens utredningstjänst ta fram hur det ser ut i mitt hemlän Gävleborg. Vi har en skenande ungdomsarbetslöshet. Det betyder att människors barnbarn är arbetslösa. Det betyder kanske att mitt barn går arbetslös. Det betyder att grannens barn är arbetslösa och så vidare.
Det vore bra om man hade en regering som tog frågan på allvar. Då har jag inte ens nämnt Gävleborg som har tagit ett mycket stort ansvar för utrikesfödda. Vi ser nu att försörjningsstödet skenar. Det ökar så mycket att kommunerna i Gävleborg går på knäna. Påhittiga kommunpolitiker försöker använda extratjänster i stället för att få folk i jobb.
Precis som Elisabeth Svantesson sa verkar vi ha en regering och en minister som är nöjda med utvecklingen. Vi har hört ett antal saker radas upp. Problemet är att de inte hjälper. Arbetslösheten ökar än mer och än kraftigare. Det verkar som om regeringen fortsätter göra mer av samma sak, det vill säga mer av den politik som gör att 35 procent av Gävleborgs ungdomar är långtidsarbetslösa. Det här funkar inte.
Sverige har ställt ett löfte om att ha EU:s lägsta arbetslöshet i förhållande till andra länder, men det har blivit det motsatta. Där har man ju också haft en pandemi. Problemet är att regeringen har fört en politik för att höja bidrag, men vi vet bevisligen att den höjer jämviktsarbetslösheten. Också detta har en rapport från riksdagens utredningstjänst visat. Regeringen har bara genom ökningen av a-kassan ökat arbetslösheten med ungefär 40 000 personer. Jämviktsarbetslösheten har ökat med 40 000 personer.
Det vore intressant om det fanns någon liten idé hos regeringen om hur vi ska sänka ungdomsarbetslösheten och hur vi ska få in unga på arbetsmarknaden. Varje ung människa behöver en arbetsplats att gå till, få trycka på kaffemaskinen och få en varm kopp Gevaliakaffe - jag säger Gevalia för att jag kommer från Gävle - och känna gemenskapen på arbetsplatsen. Det vore förödande om vi tappar en hel ungdomsgeneration som inte kommer in på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle vilja veta vilka åtgärder ministern och regeringen planerar att göra som kommer att ge effekt och som kommer att minska arbetslösheten.
Anf. 59 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Det påstods i debatten att jag är nöjd med situationen och att jag inte tar frågan på allvar. Det är givetvis helt fel. Jag vill väldigt gärna återkomma till de viktiga insatser och kraftfulla åtgärder som regeringen nu vidtar. Till att börja med vill jag dock svara på den viktiga fråga som Elisabeth Svantesson ställde om de strukturella reformerna och vilket ansvar regeringen tar för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Det här är självklart väldigt centralt.
Jag vill peka på fyra aktuella områden där vi arbetar intensivt, och de handlar om strukturella förändringar.
För det första förändrar och reformerar vi arbetsrätten. Vi tar hand om den överenskommelse som Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och fackförbundet Kommunal har kommit överens om. Den handlar om att öka både flexibiliteten för arbetsgivarna och tryggheten för löntagarna. Framför allt gäller det de löntagare som har den mest osäkra situationen på arbetsmarknaden. Vi tar tag i frågor om hyvling, visstid och uthyrning.
För det andra stärker vi omställningsförmågan och kompetensförsörjningen. Detta är väldigt centralt för att Sverige ska kunna få en bättre och mer välfungerande arbetsmarknad. Dels omhändertar vi partsöverenskommelsen som handlar om ett nytt studiestödssystem och omställningssystem, dels fortsätter vi det viktiga arbetet med att bygga ut och utveckla Kunskapslyftet. Vi ska säkerställa att människor har den kunskap som krävs på en modern arbetsmarknad och att arbetsgivare ska kunna hitta rätt kompetens.
För det tredje reformerar vi Arbetsförmedlingen. Det är ett pågående arbete. Det är givetvis helt centralt att människor oavsett var de bor i vårt avlånga land får rätt stöd om de behöver stöd. Det handlar också om att arbetsgivare ska hitta rätt kompetens.
För det fjärde reformerar vi arbetslöshetsförsäkringen. Det handlar om att främja strukturomvandling och se till att skapa en trygghet i förändring på en modern arbetsmarknad. Genom att fler människor omfattas av en ekonomisk trygghet vill och vågar de också utvecklas på en arbetsmarknad där vi har behov av detta då jobben förändras och förnyas.
I dessa debatter blir det ibland väldigt mörkt. Ja, vi har ett jätteallvarligt läge. Det här är den allvarligaste krisen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Vi har en pandemi. Alla längtar vi efter ett vaccin och efter att kunna trycka tillbaka smittspridningen så att vi kan lätta på en hel del restriktioner. Då kommer en del jobb att komma tillbaka.
Men även om det är mörkt nu är framtiden ljus. Bara i den del av Sverige där jag är född och uppvuxen, i norra Sverige, sker enorma investeringar nu på över tusen miljarder. Dessa kommer att skapa en hel del nya gröna jobb. Vad vi från politikens sida behöver säkerställa, apropå strukturella reformer, är att de nya växande företagen får möjlighet och tillgång till rätt kompetens för att kunna utveckla sina verksamheter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är utmaningen. Min fråga till Moderaterna är: På vilket sätt skulle er politik lösa detta? Vad jag ser är att vi behöver rusta för och investera i stärkt kompetens och förbättrad matchning. Men det jag ser sticka ut i Moderaternas politik är en försämrad a-kassa. Vad är det i er politik som skulle göra att fler jobb växer till i ekonomin och skapar bättre förutsättningar för de arbetslösa?
Anf. 60 Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag är glad över att statsrådet nämner flera viktiga reformer som är på gång och som vi är överens om. Det är mycket viktigt att få Arbetsförmedlingen att fungera bättre, att förändra LAS och att människor kan ställa om. Problemet är bara att många människor har varit arbetslösa väldigt länge. Det var de även under högkonjunkturen, och som jag sa blev de fler.
Jag tänker nämna några reformer som jag gärna vill skicka med till statsrådet. Jag tror att de behövs.
För det första: Se till att etableringsjobben nu blir verklighet! Vad är det? tänker den som eventuellt lyssnar. Det handlar om det som parterna är överens om, såsom att lära sig jobbet på jobbet med en ordentligt lägre kostnad för arbetsgivarna. Man har en lärlingsanställning. Det här behöver komma på plats. Varför har detta förslag legat i byrålådan i tre år?
För det andra: Eftersom vi vet att en stor del av den strukturella arbetslösheten handlar om dem som har invandrat till Sverige bör vi införa ett språkkrav. Språk är A och O för att komma in i det svenska samhället och kunna ta de arbeten som finns.
För det tredje: Se till att utbildningsplikten blir en plikt på riktigt! Nu omfattar den mellan 10 och 15 procent av dem som egentligen utgör målgruppen. Vad är då utbildningsplikt? Det handlar om att den som inte har en grundskoleutbildning eller tillräckligt hög utbildning måste se till att plugga om man får pengar från det gemensamma. Man kan inte komma in på den svenska arbetsmarknaden om man inte anpassar sig och läser. Fler måste göra det.
För det fjärde: Regeringen skulle för länge sedan ha behövt få en bidragsreform på plats. Det behövs en bidragsreform som gör att det alltid lönar sig att jobba och att det aldrig lönar sig för familjer att välja att stanna hemma. Faktum är att det är så i dag.
För det femte har vi nystartsjobben. Det är en av de absolut mest välbeprövade delarna av arbetsmarknadspolitiken. De har halverats under dessa år, trots att arbetslösheten har stigit.
Här fick statsrådet några exempel på riktigt viktiga strukturella reformer som skulle göra skillnad för att fler ska komma i arbete.
Det är för övrigt ingen hemlighet, fru talman, att vi har olika syn på hur nivåerna för a-kassan exakt ska se ut. Men jag kan konstatera att ni säger nej till vissa saker. Ofta kommer exemplet med brödfabriken Polarbröd upp. Jag tycker att det är ett bra exempel, och vi ska göra allt vi kan för att de ska komma i jobb. Men för mig är det också viktigt att fler ska få jobb i området. Ni säger nej till en ny gruva där. Det skulle kunna ge flera tusen jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kommer alltid att fokusera mer på att jobben ska bli fler och ge människor verktyg och incitament att ta de arbeten som finns. Det är vår prioritet, fru talman.
Anf. 61 Lars Beckman (M)
Fru talman! Det är väl jättebra, säger jag som före detta norrbottning, att man i min hemstad Boden vill göra ett fossilfritt stålverk. Det finns bara ett litet problem, fru talman, en liten detalj: Det finns ingen el. Men regeringen lägger ned väl fungerande kärnkraft i södra Sverige. Vi får väl hoppas att något annat statsråd tar elfrågan på allvar, så att de här jobben blir av.
Problemet, fru talman, är väl att regeringens politik inte hänger ihop. Om man inte har en politik för hur man skapar jobb, med en gemensam vision, kommer det att bli så att olika statsråd motarbetar varandra.
På Finansdepartementet finns det just nu till exempel planer på att kraftigt försämra reseavdraget. Jag har låtit riksdagens utredningstjänst titta på hur många som påverkas av det. Det är en betydande andel. Av dem som bor i Halland har 15 procent reseavdrag i dag, och det kommer alltså att försämras. I Norrbotten är det mer än var tionde arbetande person, 12 procent, som riskerar att bli av med sitt reseavdrag. I Värmland är det 13 procent. Det är klart att man alltid kan undra om det är bra att människor får avdrag för resor till och från jobbet. Ja, allting som uppmuntrar till och underlättar arbete måste väl rimligen vara bra.
Men jag vill ge statsrådet rätt på en punkt. Det finns nog ingen regering och inget politiskt parti i världen som är så bra på att höja bidrag som Socialdemokraterna. Ni är världsmästare på det. Mycket av er politik handlar ju om hur mycket ni ska höja bidrag med och för vem. Problemet är bara att det blir mindre lönsamt att arbeta då, vilket inte gör att fler kommer i jobb.
Jag skulle bara vilja veta: Vad anser ministern är den enskilt viktigaste åtgärden för att få fler i jobb och framför allt fler unga i jobb?
Anf. 62 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Jag uppskattar verkligen den sakliga debatten med interpellanten. Det är väldigt viktigt att vi får upp arbetsmarknadspolitiken på bordet på riktigt, för det här är det mest centrala politikområdet. Det handlar om att ge människor förutsättningar för egen försörjning och den frihet som det ger, men också såklart om att kunna finansiera välfärden och tillgodose de behov som näringslivet har av att hitta rätt kompetens för att kunna utveckla sina verksamheter. Det är på det sättet vi skapar välstånd i vårt land.
Vi har gjort historiskt kraftfulla satsningar under pandemin, många av dem i bred politisk enighet. De många ändringsbudgetarna har inneburit att vi kunnat revidera ned de prognoser och scenarier som vi i inledningen av pandemin hade för arbetslösheten. Det är inte bara regeringen som har gjort det, utan även Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen.
De 100 miljarder i budgetpropositionen som kommer under det här året innebär ungefär 75 000 nya jobb. Vi satsar också mycket på arbetsmarknadspolitiken, med 1 miljard extra till Arbetsförmedlingen, för att kunna hantera det nya tuffa läget och säkerställa den lokala närvaron i hela landet. 2 miljarder går till matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildningar. 500 miljoner går till extratjänster och introduktionsjobb. Vi fortsätter också att bygga ut Kunskapslyftet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ser även att fler studerar. Det är otroligt viktigt, apropå att det också finns många lediga jobb att söka. Om ni går in på Platsbanken i dag och tittar på hur många lediga jobb det finns ser ni att det är över 100 000. Det finns alltså lediga jobb att söka, och det vi behöver göra är att se till att människor har rätt utbildning för att kunna ta jobben. Det handlar om både rätt och plikt - det ska ställas krav på människor att göra sig anställbara. Språket är avgörande. Det är viktigt att man tar sitt ansvar och utbildar sig.
Vi har etableringsjobben på gång. Vi arbetar intensivt med det. Snart kan vi också komma igång med intensivåret. Den 15 april, om bara några veckor, fru talman, lanseras intensivåret. Vi har alltså väldigt mycket åtgärder som ska stödja dem som är arbetslösa men också se till att människor i yrkesverksam ålder kan fylla på med ny kunskap och kompetens och ta de nya jobb som växer fram.
När det gäller frågan om ungdomarna vill jag säga att jag särskilt värnar om de ungdomar som varken arbetar eller studerar. En stor andel av de ungdomar som är arbetslösa i dag heltidsstuderar, och det är bra. De gör rätt. Men de ungdomar som varken arbetar eller studerar måste vi ha ett särskilt fokus på. Därför var jag glad att jag för två tre veckor sedan kunde presentera ytterligare 200 miljoner till just den här målgruppen. Dessa unga behöver insatser här och nu. De behöver få vara en del av gemenskapen på arbetsmarknaden men också få möjlighet att få sin första rad på sitt cv.
Vi gör väldigt mycket och kommer säkerligen att behöva göra mycket mer. Vi har ett väldigt allvarligt läge på arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att säga inte minst till de unga att läget inte är kört. Det är tufft just nu, men framtiden är ljus. Det är bra att man studerar, och det är viktigt att man håller sig aktiv.
Anf. 63 Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Det är viktigt att vi har den här debatten. Den handlar inte bara om människors möjlighet att försörja sig själva, att ha ett jobb att gå till och att känna meningsfullhet, utan också om hur vi ska kunna få in pengar till det gemensamma och finansiera framtidens välfärd. Är det någonting som hotar den finansieringen är det just den höga arbetslösheten.
Nu är vi mitt i en pandemi, och vi ska göra och gör allt vi kan för att hindra att fler förlorar sina arbeten. Men många var arbetslösa redan före pandemin. Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan: Om regeringen misslyckades med att pressa tillbaka arbetslösheten i en högkonjunktur, hur ska man då kunna lita på regeringen i en lågkonjunktur? Min bild är att man inte kan göra det. Regeringen gör inte tillräckligt mycket för att fler jobb ska växa fram och för att färre ska vara arbetslösa.
Vi kommer att återkomma till den här debatten. Vi kommer att få återkomma fler gånger till Stefan Löfvens uppmaning att utvärdera honom på jobben och hans löfte att arbetslösheten skulle vara lägst i EU. Nu är den nästan bland de högsta i hela EU. Sverige kan bättre. Återigen: Hade Sverige bara utvecklats som genomsnittet av EU vad gäller arbetslöshet hade vi haft 42 miljarder mer varje år. Det handlar alltså inte ens om att vara bäst, utan bara om att utvecklas som EU-snittet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Den här debatten behöver vi ha fler gånger - för de arbetslösa människornas skull, men också för framtidens välfärds skull.
Anf. 64 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att utvärdera den här regeringen på jobben, även om det är en otroligt tuff situation. Sysselsättningsgraden har konstant ökat sedan Stefan Löfven blev statsminister. Vi såg såklart ett väldigt hack i kurvan under 2020 på grund av pandemin. Det är ingenting konstigt. Men Sverige ligger bäst till i Europa vad gäller både arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad - den är 80,4 procent, enligt den senaste mätningen från Eurostat. Låt oss vända på de siffrorna! Hade vi legat på EU-genomsnittet där hade 469 000 färre människor haft arbete. Det är viktigt att se nyanserna. Jag tycker att det är bra att utvärdera regeringen på den här viktiga jobbpolitiken.
Det vi behöver säkra är att den som blir arbetslös ska få chans till utbildning och möjlighet till omställning samt vid behov få stöd för att kunna hitta ett nytt arbete, oavsett var man bor i detta avlånga land. Vi behöver också säkra den ekonomiska tryggheten för den som blir av med jobbet och den som studerar. På det sättet upprätthåller vi samtidigt köpkraften i samhället och ekonomin.
Jag kan inte se att Moderaterna skulle ha rätt recept för att möta de historiska utmaningar som vi står inför. Det vi behöver är en stark arbetslöshetsförsäkring som gynnar strukturomvandling och ökar tryggheten, en effektiv och träffsäker arbetsmarknadspolitik i hela landet och goda utbildningsmöjligheter för framtidens jobb. Så skapar vi en bättre framtid.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.