Angreppen mot Aleksej Navalnyj
Interpellation 2020/21:339 av Hans Wallmark (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-01-19
- Överlämnad
- 2021-01-21
- Anmäld
- 2021-01-22
- Sista svarsdatum
- 2021-02-04
- Svarsdatum
- 2021-02-05
- Besvarad
- 2021-02-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Efter mordet på förre vice premiärministern och oppositionsledaren Boris Nemtsov den 27 februari 2015, bokstavligen i skuggan av lökkupolerna på Kreml, har Aleksej Navalnyj klivit fram som den samlande rösten mot Vladimir Putin och den nuvarande ledningen i Ryssland. Han gör det tydligt och med kraft och riktar huvudsakligen in sig på korruptionen i landet. Navalnyj lyckas entusiasmera och engagera. Detta till den grad att han flera gånger utsatts för övergrepp, politiskt dikterade rättegångar och nu senast livshotande förgiftats för fem månader sedan.
Efter att ha vårdats i Berlin för skadorna från attentatet med nervgiftet novitjok bestämde han sig för att åter resa till Ryssland. I samband med hans hemkomst den 17 januari greps Aleksej Navalnyj på plats. Detta har fördömts i hela den fria världen och extra starkt av våra tre baltiska grannar. Det är av stor betydelse att Sverige och EU tydligt står upp mot Kremls attacker såväl mot sina medborgare som mot omvärlden. Att Navalnyj kunde erbjudas avancerad vård i ett EU-land var en viktig tysk och europeisk solidaritetshandling och en tydlig och berömvärd markering av regeringen i Berlin.
Samtidigt eskalerar den ryska regimens brott. Användandet av kemiska stridsmedel, något som har varit otänkbart efter andra världskriget, gentemot sina medborgare i Ryssland såväl som mot folk utomlands, till exempel Skripal i Salisbury i Storbritannien, tydliggör den utmaning som nuvarande ledning utgör. Användandet av novitjok strider dessutom mot kemvapenförbudet, som Ryssland står bakom.
Efter nedskjutningen av passagerarplanet MH17 från Nederländerna på väg till Malaysia, där samtliga 298 passagerare omkom, tydliggör Kreml att våldet och döden kan drabba alla. Ukrainas territoriella suveränitet är dessutom fortsatt under attack.
Vladimir Putins Ryssland bryter i dag mot alla de tio principer som 1975 fastställdes och undertecknades i Helsingforsslutakten. Där lades grunden för den europeiska säkerhetsordningen och de konferenser som sedan utmynnat i Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE), där Sverige i år är ordförandeland.
Vårt öppna samhälle måste stå robust i ljuset av de nya hoten som tar sig uttryck i såväl militära som politiska, psykologiska och ekonomiska attacker. Gasledningsprojektet Nord Stream 2 är i sammanhanget särskilt problematiskt och går emot grundläggande europeiska intressen. I spåren på gripandet av Navalnyj förs nu åter en diskussion inom EU ifall markeringar mot gasprojektet kan vara ett sätt att markera allvaret. Sedan lång tid tillbaka har flera länder varnat för ett ökat beroende av fossilgas från Ryssland. Tyskland har här en nyckelroll.
Den ryska hybridkrigföringen är omfattande och drabbar hela västvärlden och våra demokratiska samhällen. Med den nya amerikanska administrationen väcks förhoppningar om ett stärkt samarbete mellan världens demokratier och om att USA efter fyra år ger prov på ledarskap. Det bör Sverige särskilt välkomna.
Mina frågor till utrikesminister Ann Linde:
- Avser ministern att i EU-kretsen verka för ytterligare restriktiva åtgärder gentemot företrädare för Ryska federationen givet angreppen mot Aleksej Navalnyj?
- På vilket sätt kan fler restriktiva åtgärder genomföras mot Ryssland, av Sverige tillsammans med andra, för att markera mot den genomgående negativa utveckling landet uppvisat under många år?
- Kan åtgärder riktade mot fossilgasprojektet Nord Stream 2 vara en del av det som EU bör sätta in mot Ryssland för att markera och tydliggöra allvaret?
- Hur avser ministern att adressera de ryska kränkningarna av den europeiska säkerhetsordningen under det svenska ordförandeskapet i OSSE?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:339
Webb-tv: Angreppen mot Aleksej Navalnyj
Dokument från debatten
- Fredag den 5 februari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:77
Protokoll från debatten
Anf. 45 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Hans Wallmark har frågat huruvida jag avser att verka i EU för ytterligare restriktiva åtgärder mot ryska företrädare givet angreppen mot Aleksej Navalnyj, huruvida åtgärder riktade mot Nord Stream 2 kan vara en del av EU:s åtgärder samt hur jag avser att hantera de ryska kränkningarna av den europeiska säkerhetsordningen under det svenska ordförandeskapet i OSSE.
Kerstin Lundgren har frågat huruvida jag är beredd att driva kravet på Magnitskijsanktioner mot Navalnyjs angripare och ytterligare restriktiva åtgärder med anledning av det som händer i Ryssland och vilka ytterligare åtgärder jag är beredd att driva för att markera mot den utveckling vi ser när det gäller yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Ryssland.
Margareta Cederfelt har frågat huruvida jag avser att vara pådrivande i EU för skärpta sanktioner till följd av gripandet av Navalnyj och behandlingen av oppositionella i Ryssland, huruvida jag är beredd att verka för att EU använder det nya sanktionssystemet för brott mot mänskliga rättigheter samt huruvida jag är beredd att lyfta frågan om rysk penningtvätt.
Regeringen är djupt bekymrad över gripandet av och domen mot Navalnyj. Samma dag som Navalnyj greps i Moskva efter sitt återvändande uppmanade jag den ryska regeringen att släppa honom och respektera hans mänskliga rättigheter, inklusive hans medborgerliga och politiska rättigheter.
Jag tog upp Navalnyjs fall och den förvärrade situationen för mänskliga rättigheter i Ryssland vid mitt möte med utrikesminister Lavrov i Moskva den 2 februari. På presskonferensen efteråt upprepade jag även uppmaningen om hans frigivning. En svensk diplomat följde på plats hela rättegångsförfarandet den 2 februari tillsammans med ett antal diplomater från andra EU-länder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nervgiftsattacken mot Navalnyj förblir dessutom outredd i Ryssland. Regeringen står fortsatt bakom EU:s gemensamma krav på en oberoende utredning av attacken och de restriktiva åtgärder som antogs mot Ryssland i oktober 2020 med anledning av denna.
EU-diskussionen om Navalnyj vid rådet för utrikes frågor den 25 januari sände en tydlig signal om att EU står samlat i sitt fördömande av de massgripanden och det polisvåld som följde på Navalnyjs återkomst samt i uppmaningen om hans omedelbara frisläppande. Vi fortsätter att följa utvecklingen och utesluter i nuläget inga åtgärder inom befintliga sanktionsregimer, samtidigt som vi verkar för ett effektivt, rättssäkert och trovärdigt användande av MR-sanktionsregimen.
Det är centralt att EU förblir enat i sin gemensamma Rysslandspolitik. Rådet kommer att få anledning att återkomma till frågan vid mötet denna månad. Sverige är och kommer fortsatt att vara drivande i EU för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ska förbli givna beståndsdelar i EU:s politik gentemot Ryssland.
Sverige kommer också att fortsätta att regelmässigt ta upp kränkningar av mänskliga rättigheter i internationella forum såsom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Sverige ställde sig bakom det EU-anförande som hölls i Europarådet den 20 januari gällande Navalnyj, där den höge representantens uttalande från den 18 januari återgavs å EU:s vägnar. Vid den senaste sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter i september/oktober 2020 fördömde Sverige, både enskilt och tillsammans med EU, mordförsöket på Navalnyj.
OSSE är en av få återstående öppna kanaler för regelbunden dialog om säkerhetsfrågor i vår region. Att värna den europeiska säkerhetsordningen är en hörnsten i det svenska ordförandeskapet. De principer och åtaganden som utgör den europeiska säkerhetsordningen är vägledande för vårt engagemang för konfliktlösning i regionen. Som ordförande för OSSE kommer vi, med denna utgångspunkt, att söka en konstruktiv dialog med alla deltagande stater, inklusive Ryssland. Jag värnar alltid OSSE:s gemensamma åtaganden och principer och är beredd att påtala kränkningar mot dessa.
Regeringens hållning till Nord Stream 2 grundas i en bred analys av projektets energi- och klimatpolitiska, rättsliga och säkerhetsmässiga implikationer för europeiska intressen. Respekten för folkrätten är ett väsentligt svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Jag utesluter inte att Nord Stream 2 kan komma att diskuteras när rådet sammanträder för den planerade diskussionen om Ryssland, samtidigt som jag kan konstatera att den tyska förbundsregeringen är tydlig med att de i nuläget fortsätter stödja projektet.
Svenska tjänstepersoner träffar regelbundet ryska motparter för diskussioner om penningtvätt och finansiering av terrorism inom ramen för deltagandet i Financial Action Task Force, en teknisk organisation som utfärdar globala standarder på detta område. Rysslands system utvärderades av FATF år 2019, och rapporten som har publicerats offentligt redogör i detalj för ryska myndigheters möjligheter att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.
Anf. 46 Hans Wallmark (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman och utrikesministern! Denna vecka har vi sett en synnerligen absurd dom riktad mot en mycket modig man i Moskva. Aleksej Navalnyj fick en påbackning med tre och ett halvt års fängelse för att han inte hade inställt sig hos den lokala polisen för en tidigare villkorlig dom, en dom som han dessutom fått skadestånd för från rysk sida därför att den inte uppfyllde kriterierna för rättssäkerhet.
Han har inte kunnat inställa sig på den lokala polisstationen av ett mycket enkelt skäl, fru talman. Han har vårdats i Tyskland efter att ha utsatts för ett giftmordsförsök av samma ryska myndigheter som nu har fällt honom. Han har legat i koma, väckts upp ur koman och vårdats, så det är klart att han har haft svårigheter att inställa sig hos den lokala polisen. Dessutom står han uppenbarligen inför domstol även i dag.
Fru talman! I Ryssland, från bortersta Asien ända till den västliga delen av federationen vid Finska viken, hör man nu demonstrationer - människor som pratar om kalsongmördare och syftar på Putin och människor som viftar med toalettborstar och syftar på Putins palats.
Då är det viktigt att understryka att vi som nu pekar på detta inte är russofobiska. Tvärtom står vi på det ryska folkets sida. Det är dem som demonstrerar och just Aleksej Navalnyj som vi lyfter fram - mot snattande, korrupta män i Kreml. Och vi pratar om giftmördare. Novitjok är ett kemiskt vapen.
Det har nu också kommit medieuppgifter om att den 55-årige läkare som vårdade Aleksej Navalnyj är död. Journalistkollektivet Bellingcat har visat att kalsongförgiftarna, som riktade sig mot Navalnyj, har befunnit sig på de platser där tre andra ouppklarade mord har begåtts under de senaste åren. Från Storbritannien vet vi sedan tidigare att man har skickat ut hejdukar för att försöka mörda Skripal i Salisbury.
Därför, fru talman, tror jag att det är viktigt att vi nu visar tydlighet mot Ryssland. Vi måste slå med kännbara medel, och det är ekonomin som fungerar, både mot enskilda personer som flyttar sina pengar från Ryssland till Europa och mot själva strukturen.
Fru talman! I går hade jag tillsammans med Fredrik Malm från Liberalerna en debattartikel om att ett lämpligt sätt att slå mot Ryssland vore sanktioner mot Nord Stream 2. Jag vet att Kerstin Lundgren och Centerpartiet driver samma sak. Sanningen är ju den, att mig veterligen driver sex partier i Sveriges riksdag åsikten att man borde använda sanktioner mot Nord Stream 2: Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna.
Jag tycker att regeringen borde steppa upp, som det heter på modern svenska, och också uttala att det är rimligt att som en markering mot det som nu sker i Putins Ryssland använda ekonomiska sanktioner, som att Europa samfällt stoppar Nord Stream 2.
Fru talman! Detta måste naturligtvis göras i samverkan och samarbete med andra, inom ramen för EU och inom ramen för likatänkande länder - inte minst för att övertyga Tyskland, som kanske är det land som mest motsätter sig sanktioner mot Nord Stream 2. Då får man göra det, och då får man vara tydlig.
Ronald Reagan sa en gång till mr Gorbatjov apropå Berlinmuren: Riv ned den här muren! Jag skulle vilja att vi hade en utrikesminister som kunde säga till Angela Merkel i Tyskland: Stoppa den där gasledningen!
Anf. 47 Kerstin Lundgren (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Den ryska oppositionens mest uttalade företrädare är i dag Aleksej Navalnyj. Han har haft modet att utmana korruptionen, dess systemägare i Kreml, Putins styre och därmed FSB. Han hade dessutom fräckheten att gäcka sina angripare genom att överleva förgiftningen med novitjok, det kemiska gift som bekräftats av svenska och franska laboratorier samt av OPCW.
Efter att ha tagit del av utrikesminister Lavrovs kommentarer om detta skulle jag som svensk protestera kraftfullt när man ifrågasätter trovärdigheten i våra laboratoriers slutsatser när det gäller det kemiska giftet. Det var ett gift som ryska myndigheter, trots uppenbara försök, inte kunde gömma undan när Navalnyj nådde vården i Tyskland.
Navalnyj har prövats återkommande för olika politiskt motiverade anklagelser, och han är inte ensam om just detta i Ryssland, tyvärr. Ett antal av hans fall har också prövats av Europadomstolen för mänskliga rättigheter, och som framgick av Hans Wallmarks inlägg dömde Europadomstolen till Rysslands nackdel i det mål som ligger till grund för den senaste Kafkaprocessen i den ryska domstolen, där Navalnyj dömdes till tre och ett halvt års fängelse.
Navalnyj valde frivilligt att återvända till Ryssland. Han hade fräckheten att inte låta sig skrämmas bort från sitt hemland. Det är ju många som regimen vill skrämma ut ur landet för att undvika konkurrens. Man vill undvika att det ska finnas någon företrädare för någon opposition mot styret.
Kreml och Putin står snart inför parlamentsval. Man har varit tydlig med sin rädsla för Navalnyj. Nu vill man ha honom borta från både parlamentsvalet och det kommande presidentvalet.
Fru talman! När Navalnyj återvände greps han. Efter en synbart rättsvidrig process har han förts till Matrosskaja Tisjina, det fängelse där Magnitskij torterades till döds. Detta sker alltmedan de som är ansvariga för förgiftningen av Navalnyj går fria, precis som de som var ansvariga för torterandet av Magnitskij. De som utför förgiftningen går fria från straff medan de som drabbas av förgiftning åker i fängelse eller mördas. Detta kan naturligtvis inte vara okej för Sverige eller EU.
Här krävs att man är tydlig. Därför måste jag säga att jag är lite förvånad. Jag har hört utrikesministerns anförande, men jag har inte hört något svar på mina frågor. Min fråga var om utrikesministern är beredd att driva kravet på Magnitskijsanktioner mot Navalnyjs angripare och ytterligare restriktiva åtgärder med anledning av det som nu händer i Ryssland. Jag frågade också om ytterligare åtgärder som ministern kan vara beredd att driva för att markera mot utvecklingen när det gäller yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Ryssland. Jag hörde inte svaren på de frågorna.
Anf. 48 Margareta Cederfelt (M)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Ja, det som händer i Ryssland upprör, förfärar och kräver åtgärder. Navalnyj har försvarat sig i domstol. Han blev dömd. Det var något som inte kan förvåna någon.
Det är viktigt att vi i den demokratiska västvärlden står vid sidan om de ryska demokratikämpar som nu är ute på gator och torg - som fängslas, arresteras och misshandlas. Om inte vi står på deras sida, vem ska då göra det?
Utrikesministern nämnde OSSE. Jag måste kommentera ett par saker när det gäller detta. Jag delar helt utrikesministerns uppfattning att det är viktigt att föra dialog. Det är viktigt att föra samtal. OSSE fyller en funktion genom att det är en av få organisationer där Ryssland fortfarande är med.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt får inte medlemskapet i OSSE och det svenska ordförandeskapet på något sätt ligga i vägen för att Sverige ska agera kraftfullt inom EU. Vi ska agera kraftfullt till stöd för demokratikämparna, till stöd för att det ska bli korrekta rättsliga processer i Ryssland, till stöd för att korruptionen ska upphöra och till stöd för att man ska sluta forsla in svarta pengar i stora mängder till Europa.
Uppenbarligen har det arbete som bedrivs inom OSSE inte lett fram till att någonting har upphört. Det har inte blivit stopp på övergreppen. Hans Wallmark nämnde att det är ytterligare en rättegång mot Navalnyj i dag. Den läkare som vårdade honom i Ryssland har avlidit. Det går att nämna fler exempel.
Utrikesministern och jag har tidigare debatterat mordet på Boris Nemtsov. Ryssland kan inte fortsätta på det här sättet, och när jag säger Ryssland menar jag den politiska regimen och ytterst Vladimir Putin.
Någon måste sätta stopp. Någon måste agera. EU har vapen. Då menar jag inte militära vapen, utan jag menar de åtgärder som kan vidtas i form av ekonomiska sanktioner och inreseförbud. Här kan utrikesministern göra en viktig skillnad och visa att Sverige inte bara sitter med vid rättegångar. Sverige håller fanan när det gäller demokrati högt och använder de instrument som står till buds.
Jag nämner detta med tanke på de demonstrationer och fängslanden som skedde i söndags. Numera stannar inte det som sker i Ryssland - hur övergreppen utförs - vid ord och vittnesmål från demonstranter som har fängslats. Det finns bilder på sociala medier. Det finns bilder som når ut i realtid. Då är det viktigt att vi tar vittnesmålen på allvar och på rätt sida agerar så att människor som begår övergrepp, som Putin, får stå till svars och inte kan fortsätta att säga en sak och göra något annat.
Anf. 49 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Vi följer den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland nära, och vi är väldigt medvetna om hur det demokratiska utrymmet krymper i landet. Oppositionspolitiker nekas möjligheter att kandidera. Folkliga missnöjesyttringar bemöts med övervåld från polis. Jag blev själv vittne till det när domen föll. Jag kan inte svära på att det var tusentals, men det var otroligt många poliser som kom jättesnabbt med full kravallutrustning och hjälmar och satte upp stängsel och fängslade människor som demonstrerade mot domen.
Bilden som jag fick när jag talade med civilsamhället, till exempel Memorial, kvinnorättsorganisationer, hbtq-organisationer och olika delar av MR-samhället, var entydig: Det civila samhället ställs inför allt högre press och utsätts för allt större repression. Jag fick många konkreta vittnesmål om detta. Det illustreras naturligtvis av omständigheterna kring Navalnyjs rättsprocess och de gripanden som har följt med anledning av de tre senaste helgernas demonstrationer.
Men man har också antagit ett lagpaket om så kallade utländska agenter, som gör det mycket svårare för till exempel oss i Sverige att stödja civilsamhället. Vi har trots allt en strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland som omfattar nästan 400 miljoner kronor. Det handlar om att främja demokratisk utveckling i Ryssland.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Innan jag går in på Nord Stream 2 vill jag säga något till Margareta Cederfelt. Jag vet att Nemtsov betyder mycket för henne; hon tar ofta upp det. Som vanligt gick jag naturligtvis och hedrade Nemtsovs minne. Han var en politisk vän till mig, och vi gjorde aktiviteter tillsammans i Moskva.
Sverige har haft ett väldigt omfattande arbete när det gäller den svenska hållningen till Nord Stream 2. Det har handlat om de energipolitiska, rättsliga och säkerhetsmässiga implikationerna när det gäller europeiska intressen och om att respekten för folkrätten är ett väsentligt svenskt säkerhetsintresse.
Frågan om att vidta åtgärder mot Nord Stream 2 är en fråga som måste beslutas och diskuteras tillsammans med övriga medlemsstater. Jag förväntar mig att den frågan kommer upp vid den diskussion som EU ska ha om reaktionerna på Navalnyj. I dag är Josep Borrell i Moskva och träffar Lavrov. Och vi hade ett längre samtal efter mitt besök i onsdags kväll.
När det gäller Magnitskijlagarna har EU nu antagit en sådan regim, men det finns också andra sätt för EU att agera. Det kommer med säkerhet att bli en diskussion på FAC om det är den lämpligaste regimen att använda. Den har inte använts i något konkret fall. Jag återkommer till resten.
Anf. 50 Hans Wallmark (M)
Fru talman och utrikesministern! Jag tycker att det är bra med den beskrivning som utrikesministern gör med anledning av hennes besök i Moskva för några dagar sedan. Det är precis så illa; det är precis så förfärligt. Det är också hedrande att det var en minnesceremoni till Boris Nemtsovs ära.
Men, fru talman och utrikesministern, med den bilden som bakgrund krävs handling. Sverige måste ha en uppfattning. Jag delar fullt ut utrikesministerns uppfattning att man ska göra detta tillsammans. Vi ska göra det med EU och likasinnade länder, men vi måste ha en åsikt.
Fru talman! Då kan jag säga till utrikesministern, dem som eventuellt lyssnar på denna debatt från andra EU-länder och dem från Ryska federationen som eventuellt följer detta: I Sveriges riksdag finns det en bestämd uppfattning. Åtminstone sex partier tycker att just sanktioner riktade mot Nord Stream 2 vore en lämplig åtgärd.
Om utrikesministern vill ha stöd för någon uppfattning som skulle kunna vara regeringssidans - regeringssidan vilar på en ganska bräcklig parlamentarisk grund - råder det ingen tvekan om att vi från Sveriges riksdag skulle säga: Stoppa Nord Stream 2! Vi kan inte göra det ensamma. Men vi kan göra det tillsammans med andra, och vi kan göra det tillsammans med andra genom att också påverka Tyskland, som är det stora land som kommer att vara mottagare av rysk fossilgas.
Det som också är ett problem är att Socialdemokraterna, fru talman, i andra sammanhang har varit väldigt vaga just i fråga om att använda Nord Stream 2. Jag har sett det personligen i Nordiska rådet, där min partigrupp och även Kerstin Lundgrens partigrupp har drivit på för att det borde vara sanktioner när det gäller Nord Stream 2 och att man borde uttala det från de nordiska partiernas sida. Till och med Vänsterpartiet gjorde det, men inte Socialdemokraterna. Det är för övrigt samma socialdemokrater som såg till att släppa in Ryssland i Europarådets parlamentariska församling. Det här duger inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med den beskrivning som utrikesministern gör måste man med alla rimliga mått mätt komma till konklusionen: Detta måste få konsekvenser. Det måste leda till handling.
Jag tror att de övriga sex partierna i Sveriges riksdag kan erbjuda regeringens två partier något: Använd er av Nord Stream 2 som sanktionsmedel!
Fru talman! I går var det frågestund, och utrikesministern deltog i den. Min kollega Hans Rothenberg ställde då två konkreta frågor och fick inget riktigt svar. Jag ber att få upprepa dem, för nu har utrikesministern många fler minuter på sig: Vad har Utrikesdepartementet gjort, och vilka resurser avsätter man för att koordinera aktiviteterna med de baltiska länderna och andra likasinnade? Det är mycket intressanta och relevanta frågor, fru talman, för man ska göra detta tillsammans.
Dessutom hade jag en fråga i min interpellation: Vilka OSSE-mekanismer avser utrikesministern i sin roll som organisationens ordförande att aktivera?
Detta är bra frågor som jag hoppas att man kan få svar på, allra helst en dag då Aleksej Navalnyj för andra gången denna vecka dras in av Putins maktmän i domstol i Moskva.
Anf. 51 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Navalnyj tas på nytt till så kallad domstol. Det händer samtidigt som EU:s höge representant är i Moskva för att möta Lavrov, någonting som inte har skett på väldigt länge post Krim.
Fru talman! Jag har tagit del av utrikesministerns svar på mina frågor, och jag läser: "djupt bekymrad", "uppmanade", "upprepade . uppmaningen", "tog upp", "sände en tydlig signal", "fortsatt . drivande", "ta upp", "ställde sig bakom", "fördömde", "utesluter inte . att diskuteras" och så vidare.
Men, fru talman, jag frågade vilka krav regeringen är beredd att driva - inte vad andra gör eller vad som pågår. När man placerar Navalnyj i fängelset där Magnitskij torterades till döds är Magnitskijsanktionerna en viktig signal, fru talman. Vi har Magnitskijsanktioner på plats i EU numera. Vi vill se det i Sverige också. Här finns ett lackmustest på sanktionerna, för det vore väl lämpligt att i det här läget gå samman med andra och använda det instrument som vi har för att rikta sanktioner mot ansvariga för övergreppen.
Det vore också rimligt att på det sättet agera när det gäller Nord Stream och bygga press. Andra länder är beredda att göra det. Våra baltiska grannar är beredda att vara mycket mer tydliga i vad man driver, och de är ännu närmare Ryssland.
Varför måste Sverige ha en sådan lågmäld och allmänt deskriptiv hållning? Nog borde Sverige kunna vara tydligt. Jag tvivlar inte på att utrikesministern under mötet med Lavrov sa att hon tyckte att Navalnyj skulle släppas fri. Men det viktiga är inte bara vad som sägs i de tysta rummen, fru talman, utan vad man är beredd att driva i förhållande till våra EUkompisar. Det är någonting som vi tycker är viktigt att ministern är beredd att göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är också tydligt att vi har en ny administration i USA, där både den nye utrikesministern och presidenten signalerar klarspråk visavi Putinregimen i Ryssland. Det är möjligt att utrikesministern har fått ett brev med begäran om sanktioner, ett brev som Navalnyjs organisation tillställde president Biden med namn på 35 personer som pekas ut som ansvariga, där man begär att de som är ansvariga för MR-övergrepp och individer som har agerat i Navalnyjfallet tydligt blir föremål för sanktioner så att det känns.
Nog borde vi kunna göra gemensam sak och driva både inom EU och visavi USA och den nya administrationen att Magnitskijsanktioner införs i EU och i USA.
Anf. 52 Margareta Cederfelt (M)
Fru talman! Tack för föregående svar, utrikesministern!
Det är ingen tvekan om var Hans Wallmark, Kerstin Lundgren och jag står när det handlar om att åtgärder måste vidtas. Jag skulle önska att utrikesministern klart och tydligt kunde uttala att ytterligare åtgärder måste vidtas från EU:s sida än vad man hittills har gjort och att utrikesministern kommer att ta initiativ till detta.
Vi är många som har trott att nu är botten för demokratin nådd när det gäller Ryssland. Tyvärr visar det sig gång på gång vara fel. Nya övergrepp begås mot oppositionella och mot demokratikämpar. Pengarna fortsätter att flöda. Detta visas inte minst av att Navalnyj sätts i en ny rättegång i dag och hur även civilorganisationer och andra oppositionella utsätts för våld och övergrepp, precis som utrikesministern har nämnt.
Det kommer att vara ett val i höst, sägs det. Men hur ska detta egentligen kunna kallas för ett val när det inte finns några kandidater som ställer upp? Presumtiva kandidater sätts i fängelse och förbjuds att kandidera. Väljare vågar kanske inte bilda sig en uppfattning och rösta. Det finns ingen kunskap att bilda sig en uppfattning om. Detta vilar inte på demokratins grundvalar, och en viktig fråga inom EU och i Sverige tycker jag borde vara att stå upp för demokratin och för människors rätt att rösta och att veta att valen är korrekta.
"Stöd för demokratin i Ryssland" är rubriken på min interpellation, och det är något jag har frågat om eftersom det är så viktigt. Låt mig citera Patrik Kronqvist från Expressen när han skriver att "det viktigaste vi kan göra för att stötta demokratin både i Ryssland och på hemmaplan är att dra ut sladden till den ryska penningtvättmaskinen".
Det är precis vad det handlar om, och det är också vad Aleksej Navalnyj har försökt att göra med sin film om Putins överväldigande palats. Filmen har visats mer än 100 miljoner gånger. Det säger någonting.
Det säger också att det finns ett stort behov av att agera. Att Magnitskijlagarna inte har använts är ju korrekt, men någon gång måste vara den första att tillämpa EU:s starka instrument. Det kan också stärka de transatlantiska förbindelserna, eftersom Biden har gått ut och sagt att nu får det vara slut med Rysslands fasoner och att USA är berett att agera och inte längre accepterar de övergrepp som görs.
Jag stannar vid detta, men jag skulle gärna vilja få ett mer konkret svar från utrikesministern angående vad hon kommer att göra och hur hon kommer att agera inför utrikesministrarnas möte i EU den 22 februari.
Anf. 53 Utrikesminister Ann Linde (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tror att vi alla i denna kammare är helt överens om den bisarra rättsprocessen, den orättvisa domen och den förfärliga behandling som Navalnyj har fått.
Däremot kan jag inte låta bli att tycka att det är lite synd att man anklagar mig - och Sverige - för att vara "lågmäld", att prata i de "tysta rummen" och så vidare. Jag tror inte att någon som hörde mig på presskonferensen, som följdes av hundratals journalister och blev stor i medier inte bara runt om i Ryssland utan överallt, eller såg de filmer inifrån de "tysta rummen" som sedan visades på tv-kanaler överallt, håller med. Där krävde jag väldigt tydligt en frigivning av Navalnyj, protesterade mot den behandling som demonstranter har fått och krävde frigivning av dem alla. Vi har också gemensamma samtal i NB8-kretsen, alltså de baltiska och nordiska länderna, och en gemensam deklaration om Navalnyj.
Jag var också, som ledamöterna känner till, en av de allra första utrikesministrarna som den amerikanske utrikesministern Blinken ringde till och diskuterade bland annat läget i Ryssland med. Jag drev sanktionerna på förra utrikesministermötet, vilket också blev resultatet: sanktioner mot förgiftningen. Sverige har också varit aktivt i att hjälpa till att fastställa att det verkligen var nervgiftet novitjok som användes.
Man kan säga väldigt mycket, men man kan inte säga att vi inte har varit tydliga, fått framgång i det vi har krävt och fått stor uppmärksamhet runt om i hela Europa och andra länder för det sätt som vi har hanterat den här frågan på.
När det gäller penningtvätt är det framför allt FATF, som är en oerhört tuff mekanism, som används. Även Ryssland utsätts för detta. Alla länder får denna genomgång just för att penningtvätt ska hindras. Och de lägger inte fingrarna emellan. Det handlar om att när detta upptäcks sänks kreditbetyget. Det är därför den mest effektiva mekanism som finns för detta. Och man fortsätter att kontrollera bland annat Ryssland men också andra länder så att det fungerar där.
Som ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, följer jag naturligtvis också åtaganden som alla deltagande stater har gjort när det gäller att man måste följa mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi har en principfast politik gentemot Ryssland, både från Sverige och från EU. Då menar jag att det bästa sättet att behålla denna politik är att man har diskussioner mellan utrikesministrarna och försöker få ett gemensamt agerande. Jag är inte säker på att den taktik som Wallmark föreslår om att skrika högst på Tyskland är den bästa för att få de tuffaste mekanismerna för att protestera mot detta från EU:s håll.
Anf. 54 Hans Wallmark (M)
Fru talman! I dag kom besked om att Tomas Tobé, som är Moderaternas gruppledare i Europaparlamentet, har samlat våra systerpartier från Finland, Danmark, Litauen, Lettland och Estland för att uttala sig för att Nord Stream 2 borde vara en lämplig sanktion.
Skulle Socialdemokraterna i Europaparlamentet, med systerpartier från just den nordisk-baltiska kretsen, kunna samla sig för samma sak? Det vore önskvärt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror nämligen att ett antal av EU:s medlemsstater är väldigt duktiga på att formulera ord, inklusive den höge representanten som efter Ann Linde befinner sig i Moskva i dag. Men det är handling som visar att vi står på det ryska folkets sida, och det är det som efterfrågas.
Fru talman! Ja, jag tror att det är skillnad på den utrikespolitiska linjen om Stefan Löfven är statsminister eller om Ulf Kristersson skulle vara det. Jag tror nämligen att en regering under Ulf Kristerssons ledning skulle vara mycket tydligare i den europeiska debatten med att säga: "Stoppa den där gasledningen!" Det är där det finns en skillnad. Jag önskar att vi skulle kunna ha en svensk regering som var drivande på det sättet.
Fru talman! Därför tycker jag, givet det vi nu ser med Aleksej Navalnyj, med korruptionen och kleptokratin i Ryssland men också med det folkliga motståndet från östra Asien till de västra delarna invid Finska viken, att vi ska stå på det ryska folkets sida. Vi ska kräva sanktioner i form av att Nord Stream 2 ska stoppas, men också, precis som mina kollegor har lyft fram här, stå på den sida som resten av den fria världen nu gör med Magnitskijlagstiftning och sanktioner gentemot ett antal personer.
Fru talman! Vi ska till frihetsvänner bland Rysslands folk säga: Vi står på er sida! Vi ska till kalsongmördare och palatsbyggare säga: Det kommer att komma åtgärder!
Anf. 55 Kerstin Lundgren (C)
Fru talman! Principer är viktiga, deklarationer är viktiga och krav är naturligtvis viktiga. Men de måste visa att vi menar allvar och att det inte bara är ännu en princip, en deklaration eller ett krav. Det måste finnas handling bakom.
Sverige måste också i handling kunna visa att vi är beredda att gå vidare för att inte bara säga utan faktiskt också göra något för att stötta dem som vill se sanktioner mot dem som utför övergrepp på mänskliga rättigheter och mot dem som räcker lång näsa mot domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.
Fru talman! Rysslands rättsväsen, Kreml, gör just detta nu. Man räcker lång näsa mot Europadomstolen, som kom fram till att rättegången mot Navalnyj, gällande det brott som han nu sitter inne för, var felaktig. Trots det använder man denna dom och sätter in honom på nytt i tre och ett halvt år.
Det går inte att agera som att ingenting har hänt, eftersom Ryssland uppenbarligen inte bryr sig ens om Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Vad är det då som säger att Kreml och Putins styre skulle bry sig om ännu en deklaration eller en kommentar på en presskonferens som må vara aldrig så bra?
Det krävs sanktioner. Sanktioner enligt Magnitskijmodell skulle vara en tydlig signal till Ryssland. Det bör Sverige driva. Det handlar om sanktioner som följer pengarna, sanktioner som markerar mot dem som är ansvariga för det som nu händer. Och de måste träffa rätt. Det får inte vara som det är just nu. Där kan också Nord Stream tydligt vara med som ett krav mot Tyskland.
Anf. 56 Margareta Cederfelt (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det har sagts här tidigare att Navalnyj naturligtvis diskuterades vid Europarådets parlamentariska församlings senaste session. Vid flera återkommande tillfällen ställdes krav på omedelbar frigivning av Navalnyj och de demonstranter som är frihetsberövade.
Jag är helt övertygad om att om utrikesministern skulle lyfta fram dessa frågor och också föra in kravet på utvidgade sanktioner vid utrikesministrarnas sammanträde den 22 februari skulle detta få stöd i Sveriges riksdag. Men det skulle också få ett stöd i ett stort antal nationella parlament bland EU:s medlemsstater.
Därför ställer jag åter min fråga om utrikesministern är beredd att ta initiativ till utvidgade sanktioner vid EU:s ministerrådsmöte. Ett enkelt ja skulle vara ett väldigt välkommet svar, inte bara här i kammaren utan också bland de människor som lyssnar på debatten.
Sedan vill jag också säga att jag är helt övertygad om att utrikesministern driver frågor. Jag har suttit på OSSE:s ministerrådsmöten och hört den svenska OSSE-ambassadören inte använda OSSE:s terminologi om crisis in and around Ukraine utan faktiskt säga vad det handlar om, nämligen den ryska aggressionen gentemot Ukraina. Det tycker jag är bra.
Men tappa nu inte skärpan här på grund av ordförandeskapet, utan se till att använda samma terminologi. Och använd den också när det handlar om demokratin i Ryssland och frigivande av Navalnyj och de fängslade demonstranterna.
Anf. 57 Utrikesminister Ann Linde (S)
Fru talman! Det är verkligen bra att det inte bara har blivit ord. Jag tycker i och för sig att man från riksdagen inte ska förminska vad det betyder med tydlighet och fördömande och att vara ute i pressen. Det skulle vara jättefarligt om det blev en sådan stämning i riksdagen att man inte inser hur viktigt detta är och de reaktioner som har kommit. Jag förutsätter att ni följer Twitter när det gäller de reaktioner som har kommit.
Det har införts sanktioner med anledning av förgiftningen. Och det kommer att diskuteras en utvidgning av sanktionerna på nästa möte. Det är inte så att det inte kommer att diskuteras eller inte kommer att tas upp av mig eller någon annan. Det är inte så att alla andra sitter och inte gör någonting och att vi måste ta initiativet. Detta initiativ har redan tagits. Det är redan sagt att detta ska diskuteras på nästa möte. Det behöver man alltså inte heller vara orolig för.
Dessutom är det naturligtvis som Margareta Cederfelt säger - man får räkna med kritik för hur man uttrycker sig. Efter att jag hade varit i Ukraina fick jag väldigt hård kritik från den ryska sidan. De var inte nöjda med det sätt på vilket de tyckte att jag hade uttalat mig.
Givetvis ska man i en konsensusorganisation ha respekt för så kallat överenskommet språk. Samtidigt är det så att jag också är utrikesminister i Sverige och en av EU:s utrikesministrar, och i den egenskapen kan jag utan problem - också enligt reglementet i OSSE - uttala mig så som vi säger.
Slutligen måste jag säga att inget politiskt styre eller samhälle har rätt att neka sina medborgare rätten att tala och tänka fritt. Navalnyj är en av många röster i Ryssland som vill protestera mot sakernas tillstånd. Han har betalat ett högt pris, och han måste få vårt stöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.