Unga personers möjlighet att köpa bostad
Interpellation 2020/21:42 av Roger Hedlund (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-06
- Överlämnad
- 2020-10-07
- Anmäld
- 2020-10-13
- Svarsdatum
- 2020-10-23
- Besvarad
- 2020-10-23
- Sista svarsdatum
- 2020-10-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Unga vuxna är en grupp som i dag upplever stora svårigheter att kunna ta sig in på bostadsmarknaden. I många fall är väntetiderna för hyresrättskontrakt långa, framför allt i storstäderna, och det gäller både bostadskön för allmännyttan och de privata bostadsköerna. Det behövs en mångfald av boendeformer som unga kan efterfråga.
Det behöver därför tas fram nya åtgärder som gör att även unga personer har möjlighet att köpa en bostad. På så sätt hänvisas de inte till att endast konkurrera om bostäder inom hyresrättsbeståndet. Den negativa effekt som uppstår för gruppen unga vuxna på grund av svårigheterna att kunna finansiera ett ägt boende är att allt fler bor kvar hemma. Detta är inte gynnsamt för samhället i stort, då det minskar flexibiliteten för delar av arbetskraften, vilket i sin tur skapar onödiga obalanser på arbetsmarknaden. Detta eftersom färre personer ur arbetskraften har möjlighet att efterfråga ett ägt boende.
Kraven på kontantinsats, bolånetak och skärpta amorteringskrav fungerar som en (för) hög tröskel för många. Stora grupper unga har på grund av detta inte möjlighet att köpa en bostadsrätt eller ett egnahem. Detta trots att man kanske har en fast anställning med relativt god lön.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
Tänker statsrådet och regeringen agera till förmån för den stora gruppen unga personer som står utanför bostadsmarknaden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:42
Webb-tv: Unga personers möjlighet att köpa bostad
Dokument från debatten
- Fredag den 23 oktober 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:27
- Protokoll 2020/21:27 Fredagen den 23 oktoberProtokoll 2020/21:27 Svar på interpellation 2020/21:42 om unga personers möjlighet att köpa bostad
Protokoll från debatten
Anf. 22 Statsrådet Per Bolund (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Roger Hedlund har frågat mig om jag tänker agera till förmån för den stora gruppen unga personer som står utanför bostadsmarknaden.
Jag vill börja med att säga att jag delar Roger Hedlunds oro för ungas situation på bostadsmarknaden. Frågor om ungas inträde på bostadsmarknaden är en prioriterad fråga för regeringen, och det gäller både det ägda och det hyrda beståndet.
Finansinspektionen har konstaterat att amorteringskraven bidragit till att nya bolånetagare nu amorterar mer, lånar mindre och köper billigare bostäder än om åtgärderna inte skulle ha genomförts. Det förstärkta amorteringskravet har även minskat antalet nya bolånetagare med stora lån i förhållande till sina inkomster och lett till färre sårbara hushåll. Vidare har den amorteringskultur som på senare år har etablerats, tillsammans med bolånetaket, bidragit till att stärka hushållens ekonomiska motståndskraft vid konjunkturnedgångar.
Det finns ändå skäl att kartlägga kreditgivares villkor för förstagångsköpare i olika delar av landet samt i vilken utsträckning undantaget från amorteringskravet för köpare av nyproducerade bostäder används av kreditgivarna och orsakerna till det. En särskild utredare har fått i uppdrag att kartlägga detta inom ramen för utredningen En socialt hållbar bostadsförsörjning.
För många som ska etablera sig på bostadsmarknaden är det ofta aktuellt att hyra en bostad. I enlighet med januariavtalet har regeringen reformerat investeringsstödet för hyreslägenheter. Investeringsstödet har beviljats för ca 36 000 bostäder, varav närmare 6 000 är bostäder för studerande. De lägenheter som byggs med hjälp av investeringsstödet har generellt sett lägre hyra än nyproduktionshyror i övrigt. Var åttonde lägenhet som produceras med hjälp av investeringsstöd ska fördelas till antingen sociala kontrakt eller unga vuxna upp till och med 30 år.
Anf. 23 Roger Hedlund (SD)
Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret från statsrådet.
Vi diskuterar i dag ungas möjlighet att få tillgång till en bostad. Kollar vi på nuläget kan vi konstatera att Boverket har presenterat siffror på att det behöver byggas 640 000 nya bostäder under den närmaste tioårsperioden. Det innebär minst 64 000 om året, även om man skulle önska mer de första åren för att få någon form av balans på bostadsmarknaden.
Samtidigt ser vi att prognosen för antalet påbörjade bostäder 2021 är 42 500. Man är alltså inte ens i närheten av att nå upp till de mål som behöver nås för att få en balans på bostadsmarknaden. För i år, 2020, är prognosen att vi kommer att hamna på ungefär 48 000 påbörjade bostäder. Man ligger alltså långt efter möjligheten att komma i kapp på bostadsmarknaden.
De påbörjade bostäderna minskar med 9 procent under 2020 och med ytterligare 11 procent 2021. Samtidigt har vi sett att Hyresgästföreningens undersökning för 2019 visar att 27 procent av unga mellan 20 och 27 år bor hemma. Det är en siffra som har ökat från 1997, då det var 15 procent som fortfarande bodde hemma hos sina föräldrar. Det är ett ofrivilligt boende, eftersom undersökningen samtidigt visar att 85 procent av de 238 000 unga hemmaboende vill flytta hemifrån.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns alltså ett stort intresse, självklart, av att få en egen bostad. Dock ser vi knappast några större reformer från regeringen för att möjliggöra detta för de unga.
Det här kan få stora konsekvenser. Man kanske blir tvungen att tacka nej till det jobb man blir erbjuden på en bostadsort dit man inte har möjlighet att flytta, eller till studier.
I Bolunds svar som vi nu har fått är det investeringsstödet som ska vara någon form av räddning i den här situationen. Samtidigt vet vi att många av dessa bostäder förmodligen skulle byggas ändå. Det skulle alltså inte göra någon skillnad. Vi pratar om 6 000 bostäder per år de senaste sex åren på grund av investeringsstödet. Det är inget som kan rädda den situation vi ser på bostadsmarknaden, där antalet bostäder som påbörjas inte motsvarar behovet.
I svaret hänvisas också till en utredning som kommer först om ett år och som kanske kan ge svar på vissa frågor. Fram till dess är det dock ett år, och den utredningen har också fått i direktiv att inte komma med några kostnadsdrivande förslag. Då funderar man ju på hur mycket som egentligen kan bli konstruktivt i en sådan utredning.
Vi kan också konstatera att det andra amorteringskravet har slagit väldigt hårt mot de unga som kanske vill köpa sin bostad. Framför allt har det gjort att de här människorna får en väldigt svag ställning på bostadsmarknaden. Man pratar om att stärka den finansiella stabiliteten i samhället, men samtidigt måste man också titta på vad alternativet blir. I dag lägger regeringen flera miljarder på ett investeringsstöd som samtidigt blir en belastning för staten. Var är det då man egentligen lägger den finansiella stabiliteten?
Man har i alla fall inte möjliggjort för fler unga att få en egen bostad, och det är det jag efterfrågar i min interpellation. Vad är egentligen svaret? De här 6 000 bostäderna som skulle byggas ändå, enligt min mening, är inte svaret på hur fler unga ska få möjlighet till en bostad.
Anf. 24 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Roger Hedlund ägnar sig i sitt anförande väldigt mycket åt påståenden som verkar vara väldigt lite underbyggda. Det är mycket "enligt min mening" och mycket troende och tyckande snarare än faktiskt underbyggande med siffror.
Roger Hedlund missar också, eller vill kanske inte erkänna, att det under den regering som jag företräder har byggts väldigt mycket mer bostäder än under någon tidigare regering de senaste 30 åren. Det är för att vi har en aktiv bostadspolitik där vi gör stora ansträngningar för att få upp byggandet.
Det som Roger Hedlund säger om att de här bostäderna som nu byggs med investeringsstöd skulle byggas ändå är en ren lögn. Det finns många fakta som underbygger att det faktiskt är ett rent påhitt. Till exempel har Sveriges Kommuner och Regioner utvärderat saken och frågat dem som bygger de här bostäderna om detta. De säger tydligt att det inte hade byggts med de hyrorna som nu kommer ut, det hade inte byggts med den energieffektivitet som nu krävs för att få ett investeringsstöd och det hade inte byggts i närheten av det antal bostäder som nu kommer ut på marknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns också andra sätt att verifiera detta. Tittar man till exempel på nybyggnationen kan man se att det som har tappats under de senaste åren, till exempel nu under coronapandemin, är bostadsrättsbyggandet och inte hyresrättsbyggandet. Där hålls byggandet uppe på en väldigt hög nivå. Det är för att det finns en aktiv bostadspolitik och ett investeringsstöd som gör att det nu kommer ut bostäder, lägenheter, som inte minst unga personer har råd att efterfråga.
Nu har vi dessutom gjort förändringar som gör att en åttondel av de här bostäderna kommer att vikas specifikt för sociala behov eller för just unga människor under 30 år. Det kommer alltså att vara tydligt att det är unga människor som får nytta av de här bostäderna.
Det är viktigt att vi gör många insatser. Bostadsmarknadens utmaningar löser man inte med ett enda alexanderhugg, utan man måste göra många saker. Utan en aktiv bostadspolitik skulle vi aldrig kunna matcha efterfrågan mot tillgången. Jag är stolt över att vi har byggt mycket mer än vad någon tidigare regering, socialdemokratisk eller borgerlig, har gjort under de senaste decennierna.
Investeringsstöd möjliggör nu att vi bygger och ökar byggtakten. Vi ska komma ihåg att en anledning till att det inte har byggts tillräckligt många bostäder med investeringsstöd är att en budget från Moderaterna, som Sverigedemokraterna ställde sig bakom, gick igenom. Där slaktade man helt enkelt investeringsstödet, vilket gjorde att det inte kunde betalas ut. Att stå och beklaga sig över att det inte har byggts tillräckligt många lägenheter samtidigt som man aktivt har röstat i riksdagen för att stoppa investeringsstödet blir lite märkligt, Roger Hedlund.
Vi har också gjort insatser för snabbare handläggning av ärenden och sett till så att vi bygger fler studentlägenheter, bland annat genom att ge Akademiska Hus i uppdrag att bygga. Vi förbättrar konkurrensen på byggmarknaden genom att ge aktiv information till utländska byggherrar som vill etablera sig på den svenska byggmarknaden. Vi har avskaffat räntebeläggningen för uppskovsbeloppet när man flyttar för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Vi har infört bolundaren, det vill säga ökat den byggyta man kan bygga utan att ha bygglov från 25 till 30 kvadratmeter. Det gör också att den typen av byggande nu kommer igång i en högre takt. Vi för också en aktiv dialog, inte minst genom byggsamtal med bostadsmarknadens aktörer, för att se till att vi tillsammans kan lösa upp de knutar som finns.
Roger Hedlund står här i riksdagens talarstol och hävdar att lösningen på bostadsmarknadens problem skulle vara att trappa ned den aktiva bostadspolitiken, alltså ta bort bostadspolitiska reformer, och det är en väldigt svår förklaring. Vi har prövat hands-off-bostadspolitiken under många år, och det har lett till att vi har fått en total underinvestering i bostäder.
Anf. 25 Roger Hedlund (SD)
Fru talman! När det gäller ett ökat bostadsbyggande kan jag ge dig att det statistiskt sett ser ut så, Per Bolund. Men vem betalar för den här ökningen? Och vem flyttar in i de här bostäderna? Vi har fått en bosättningslag som innebär att man garanterar nyanlända en bostad på bostadsmarknaden. Det är såklart kommunerna som är tvingade att ordna fram de bostäderna, och det är kommunerna som har tvingats bygga. Men vem är det som sedan betalar för det här? När man inte har jobb går man på försörjningsstöd i stället. Det här är såklart ett moment 22 med ökade kostnader i samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt är det också så att när vi har en bostadsbrist på bostadsmarknaden är man tvungen att gå in i den köpta marknaden fast man kanske inte alltid önskar det eller har de möjligheterna. Det är klart att det också påverkar bostadsbyggandet.
Det går såklart inte helt att bortse från att vi har haft en helt annan konjunktur sedan den regering som statsrådet ingår i tillträdde. Sådant påverkar såklart. Men det statsrådet samtidigt inte nämner är att kombinerat med den här satsningen med investeringsstöd - och jag och många andra menar att de här bostäderna ändå skulle byggas - vill man införa marknadshyror.
Man har bosättningslagen, som jag nämnde tidigare, och man vill ha en kraftigt ökad migration. Vi vet att Miljöpartiet driver på hårt i regeringen för att vi ska ha en fortsatt hög migration. När vi ser på siffrorna över vad som har byggts de senaste åren ser vi att vi inte får fler bostäder i takt med befolkningsökningen, utan det går snarare åt andra hållet. Den här aktiva bostadspolitiken som Per Bolund står och pratar om här i riksdagens kammare är inte så aktiv i praktiken. Det blir snarare ett underskott än ett överskott på bostäder.
Vi har haft en bostadsbrist under väldigt lång tid, och vi behöver få en balans på bostadsmarknaden. Då kan vi inte fortsätta med den här migrationspolitiken eller bostadspolitiken som regeringen för.
Vi menar att det är oerhört viktigt att man river upp det andra amorteringskravet för att unga ska få en möjlighet att komma in på bostadsmarknaden. Det är framför allt det kravet som gör att unga i dag inte har möjlighet att ta ett bostadslån och köpa en bostad.
Det har i stället lett till att man kanske tvingas ta ett blancolån som är mycket sämre än de lån som erbjöds innan det andra amorteringskravet infördes eller att man tvingas till andrahandsboenden, kanske till och med svartkontrakt, som är väldigt dyra. Det är knappast den väg som vi vill gå med bostadspolitiken. Det här skapar en ökad sårbarhet för dem som behöver en bostad i Sverige i dag.
För de unga som behöver gå in med kalkylräntor på ett överskott på 7 procent och sedan amorteringskrav på 3 procent som regeringen har tillfört är det såklart inte speciellt enkelt att få ihop boendekalkylen. Sverigedemokraterna menar att här behövs ett bostadslån för unga. Det behövs en möjlighet att införa ett lån som skulle kunna vara uppbyggt på ungefär samma sätt som CSN-lånet är uppbyggt i dag. Det skulle ge en möjlighet för unga att faktiskt kunna köpa sin första bostad. Det är en investering som allra bäst görs i unga år för att bli en bra investering på lång sikt. Det är också en möjlighet att få en sådan hyra att man kan komma in på bostadsmarknaden och göra sitt första köp.
Fru talman! Min fråga till statsrådet är: När får vi ett bostadslån för unga?
Anf. 26 Statsrådet Per Bolund (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag stod bara och väntade på att Roger Hedlund skulle komma tillbaka till sitt och Sverigedemokraternas favoritområde, alltså migration. I Sverigedemokraternas värld verkar det som att alla problem som existerar över huvud taget alltid har att göra med migrationsfrågan. Och nu kom det, såklart. På papperet handlar interpellationen om ungas situation, men det visar sig att det egentligen inte är de unga man bryr sig om utan att man som vanligt försöker begränsa migrationen. Det är det som alltid är syftet med allt Sverigedemokraterna gör i den här salen, verkar det som.
I övrigt varvar Roger Hedlund spekulationer som inte är särskilt underbyggda med rena felaktigheter. Att till exempel koppla amorteringskraven till blancolån finns det inget fog för. Om man vill gå på fakta i stället för på spekulationer kan man titta på Finansinspektionens årliga utvärdering av bolånemarknaden. Där ser man att andelen unga bland låntagarna faktiskt stigit. År 2012 låg andelen låntagare under 30 år som tog bolån på 10 procent, och nu ligger den på 20 procent.
Man kan konstatera att det inte i genomsnitt har blivit svårare för en ung person att köpa en bostad och ta ett lån. Däremot kan vi se att amorteringskraven har fått effekt: Man lånar lite mindre och köper lite billigare. Det är kanske det här som skiljer mig och Miljöpartiet från Roger Hedlund och Sverigedemokraterna. Vi nöjer oss inte bara med att en ung person ska kunna köpa en bostad, utan vi vill att man ska kunna köpa och också behålla sin bostad även när man hamnar i till exempel en ekonomisk kris eller när man i hushållet drabbas av sjukdom eller arbetslöshet.
Vi vet att de regler som vi har infört har gjort skillnad. Vi har fått en sund amorteringskultur i Sverige, till skillnad från hur det såg ut innan jag tillträdde och Sverige verkligen stack ut som ett land där man lånade men inte amorterade av på sina skulder.
Nu har vi infört amorteringskraven. Det har gjort att hushåll som har köpt bostäder har kunnat betala av på sina lån. Man har byggt upp en buffert i sin hushållsekonomi som många hushåll är oerhört glada över nu när vi har drabbats kollektivt av pandemin och de ekonomiska effekterna av den.
Det fungerar på flera sätt. Hushållen får marginaler när de har lägre lån att betala av på. Nu under coronakrisen har Finansinspektionen också gjort ett undantag för amorteringskrav för att man just i den här typen av extraordinära situationer har en flexibilitet för att kunna ge större utrymme för hushållen i ekonomiskt svåra tider.
Det är helt enkelt inte med sanningen överensstämmande att andelen unga låntagare har minskat. Den ligger på 20 procent, vilket den har gjort ungefär sedan 2016. Det är alltså en ökning jämfört med hur det såg ut under den förra regeringen 2012.
Vi vet att ungas ställning på bostadsmarknaden är svår. Det har den varit länge. Många andra faktorer spelar också in, inte minst bostadspriserna. Vi vet att bostadspriserna har ändrats i en helt annan takt än innan jag tillträdde som finansmarknadsminister och innan Miljöpartiet tog över bostadsministerposten. Då var det närmast skenande bostadspriser i våra storstadsområden. De ökade med 10-15 procent per år. Är det något som stänger en ung person ute från att kunna köpa en bostad är det att bostadspriserna går upp med 15 procent medan lönen går upp med bara några procentenheter varje år. Glappet för att kunna köpa en bostad blir bara större och större.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med Sverigedemokraternas låt-gå-politik skulle effekten bli precis den, det vill säga att det skulle byggas mindre, att vi skulle få skenande bostadspriser och att unga skulle få allt svårare att köpa en bostad.
Anf. 27 Roger Hedlund (SD)
Fru talman! Ja, Sverigedemokraterna pratar mycket om migrationspolitik. Väldigt mycket av samhällskostnaderna hänförs också till migrationspolitiken. Samtidigt kan Bolund inte säga något annat än att Miljöpartiet också pratar mycket om migrationspolitik. Men de hävdar det motsatta: att migration skapar tillväxt och leder till en fin utveckling i samhället. Det är en syn på fin utveckling som jag inte riktigt kan hålla med bostadsministern om.
När det gäller de svar som statsrådet levererar i debatten hör jag mycket om den finansiella stabiliteten. Men jag hör inte särskilt mycket om vad man egentligen vill göra för att öka möjligheterna för unga att få en bostad.
I fråga om den finansiella stabiliteten kan jag påminna Bolund om att Sverigedemokraterna var först i kammaren med att driva frågan om ett amorteringskrav. Det har varit bra. Det är viktigt med finansiell stabilitet. Men med det andra amorteringskravet går det snarare åt andra hållet när det gäller möjligheten att få en bostad, att skapa förutsättningar för unga att komma in på bostadsmarknaden och att på lång sikt skapa finansiell stabilitet i den egna privatekonomin.
När vi talar om skenande bostadspriser och liknande menar jag att Sverigedemokraternas förslag att sakteliga fasa ut ränteavdraget, med 1 procent per år, skulle få en bättre effekt på bostadspriserna. Det andra amorteringskravet stänger snarare helt ute framför allt unga från bostadsmarknaden.
Vidare föreslår Sverigedemokraterna att man bör utreda och titta på en modell om ett avdragsgillt bosparande. Det skulle uppmuntra till att spara till sitt boende men också få in tanken på sparande. Kombinerat med ett fördelaktigt bostadslån för unga skulle det ge unga möjlighet att komma in på bostadsmarknaden. Jag känner dock att jag inte riktigt får svar från bostadsministern på det området.
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att vi använder både för- och efternamn när vi tilltalar varandra i kammaren.)
Anf. 28 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Det har varit en upplysande diskussion, som visade sig handla mindre om bostadspolitik och mer om invandring, som det ofta blir när man debatterar med Sverigedemokraterna.
Men det har också belysts att vi med Sverigedemokraternas politik skulle komma tillbaka till en osund amorteringskultur där vi återigen tar lån men inte ska vara lika idoga med att betala tillbaka dem. Vi skulle alltså gå tillbaka till en modell som byggde upp stora risker i svensk ekonomi, men inte bara i svensk ekonomi utan också för de enskilda hushållen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är gammal nog att komma ihåg 90-talskrisen när just den situationen uppstod. Människor hade tagit väldigt stora lån för att köpa bostäder. Samtidigt hamnade Sverige i en ekonomisk kris. Människor blev av med sina arbeten, kunde inte betala sina amorteringar och sina räntor och blev tvungna att sälja på en vikande bostadsmarknad där priserna sjönk. Man satt alltså kvar med lånen men inte med bostaden.
Det finns människor i Sverige som fortfarande lider på grund av den typen av politik. Det är en ansvarslös politik som jag aldrig skulle kunna stå och försvara i den här kammaren. Men det är tyvärr en sådan politik Sverigedemokraterna nu förespråkar.
Vi har däremot en aktiv bostadspolitik. Vi ser till att använda resurser för att få fram det som det finns allra störst behov av, det vill säga hyreslägenheter med en rimlig hyresnivå. Än så länge har vi byggt drygt 36 000 sådana. I budgeten har vi nu avsatt pengar för att kunna öka byggtakten. Det kommer ungefär 7 000 ytterligare bostäder per år.
Det är dock viktigt att påminna om att hyresmarknaden kompletterar det köpta beståndet på bostadsmarknaden. Man måste se det i sin helhet. Det klarar inte Sverigedemokraterna av.
Det är också tydligt att unga fortfarande kan ta lån. Man kan köpa en bostad i dagens Sverige. Enligt de undersökningar som finns skulle 95 procent av dem som köpte en bostad 2015 kunna köpa en bostad nu med de krav som regeringen ställer. Men vi ställer också krav som gör att det blir en buffert i hushållens och samhällets ekonomi.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.