Subventionerade anställningar
Interpellation 2020/21:442 av Magnus Persson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-02-10
- Överlämnad
- 2021-02-10
- Anmäld
- 2021-02-11
- Sista svarsdatum
- 2021-03-03
- Svarsdatum
- 2021-03-19
- Besvarad
- 2021-03-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Dagens arbetsmarknadspolitiska program och subventionerade anställningar brister i resultat i form av reguljära anställningar. Det finns flera exempel på detta. Enligt statistiken från 2019 gick 5 procent till reguljärt arbete efter att ha deltagit i extratjänster. Av de arbetslösa som haft introduktionsjobb gick 7 procent till reguljärt arbete. Av de som erhållit instegsjobb gick 5 procent till reguljärt arbete. Listan kan göras lång. Överlag går det att konstatera att regeringens insatser är dyra och ineffektiva.
Utifrån detta ställde jag en skriftlig fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark om vilka initiativ hon är beredd att ta för att komma tillrätta med dessa kraftigt bristande resultat. Arbetsmarknadsministern vill dock inte ta ansvar för problematiken utan hänvisar till den sviktande konjunkturen och till den budget som beslutades av riksdagen i december 2018 där medel till programinsatser minskade. Ministern återkommer vid ett flertal tillfällen i sitt svar till bristande resurser och ett minskat antal beslut från Arbetsförmedlingen. Hon pekar också på att vissa av insatserna inte har som primärt syfte att direkt leda till arbete.
Detta svar tyder på att arbetsmarknadsministern inte förstår problematiken som lyfts fram. Det är inte resurserna till åtgärderna som brister, det är resultatet av åtgärderna som brister. De som deltar i åtgärderna kommer inte ut i reguljära arbeten. De blir inte självförsörjande. Det enda som sker är att deltagarna tillfälligt försvinner från statistiken för öppet arbetslösa. Därefter återgår de till Arbetsförmedlingen och nya resultatlösa åtgärder. Organisationsförändringar på Arbetsförmedlingen har föga med resultaten att göra.
Utöver den statsfinansiella kostnaden bör man beakta eventuella undanträngningseffekter. Problematiken runt de subventionerade anställningarna är således mångbottnad. Grunden för problematiken ligger i flera år av diskussioner mellan olika partier om vem som satsar mest resurser på olika insatser, inte på vem som lyckas skapa en arbetsmarknadspolitik som ger resultat i form av reguljära arbeten.
Med denna bakgrund vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
- Anser ministern att resultaten av de subventionerade anställningarna är på en sådan nivå att de motiverar den statsfinansiella kostnaden?
- Om inte, vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att komma tillrätta med den bristande effekten av den förda politiken?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:442
Webb-tv: Subventionerade anställningar
Dokument från debatten
- Fredag den 19 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:97
- Protokoll 2020/21:97 Fredagen den 19 marsProtokoll 2020/21:97 Svar på interpellation 2020/21:442 om subventionerade anställningar
Protokoll från debatten
Anf. 89 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Magnus Persson har frågat mig om jag anser att resultaten av de subventionerade anställningarna är på en sådan nivå att de motiverar den statsfinansiella kostnaden och, om inte, vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att komma till rätta med den bristande effekten av den förda politiken. Han har i en tidigare riksdagsfråga påpekat att det inte är resurserna till arbetsmarknadspolitiska program och subventionerade anställningar som brister, utan resultatet efter deltagande i dessa insatser.
Jag vill återigen understryka att forskning visar att subventionerade anställningar är effektiva insatser för att få personer med svagare förankring på arbetsmarknaden i arbete. Andelen som får ett arbete efter avslutad insats varierar mellan olika subventionerade anställningar. Detta beror bland annat på målgruppen för stöden, arbetsgivarna som får stödet och hur Arbetsförmedlingen arbetar med stöden.
Det är viktigt att inte rikta de subventionerade anställningarna fel så personer som ändå hade fått arbete tar del av insatserna. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har studerat vilka som tar del av subventionerade anställningar och funnit att deltagarnas egenskaper stämmer väl överens med målgruppen, det vill säga att de som tar del av subventionerna i stor utsträckning är individer med en svag ställning på arbetsmarknaden och med en hög risk att hamna i långtidsarbetslöshet.
Det stämmer att andelen som lämnar vissa subventionerade anställningar för osubventionerat arbete är förhållandevis låg. Andelen som övergår till någon form av arbete efter att ha deltagit i en extratjänst eller ett introduktionsjobb har minskat sedan utbrottet av den pågående coronapandemin. För personer som står särskilt långt från arbetsmarknaden kan det dock behövas en kedja av insatser innan de kan få ett osubventionerat arbete. Extratjänster riktar sig till exempel till de personer som står allra längst från arbetsmarknaden. Det är rimligt att många av dem som haft en extratjänst behöver andra insatser eller andra typer av subventionerade anställningar innan de kan få ett osubventionerat arbete.
Samtidigt skiljer sig resultatet avsevärt mellan olika typer av subventionerade anställningar. Andelen som lämnade nystartsjobb för osubventionerat arbete låg exempelvis på 31-37 procent under perioden 2014-2019. Andelen sjönk till 20 procent 2020 på grund av den pågående coronapandemin.
Regeringens bedömning är att insatserna inom arbetsmarknadspolitiken, däribland de subventionerade anställningarna, kan bidra till förbättringar på arbetsmarknaden på flera olika sätt. Individen stärks genom eget arbete och egen lön. Extratjänster och introduktionsjobb kan också stärka jobbchanserna för inte minst utrikes födda kvinnor. Extratjänster har bidragit till en jämnare könsfördelning i de subventionerade anställningarna, vilket är viktigt för att den aktiva arbetsmarknadspolitiken ska bli mer jämställd så att kvinnor och män ges stöd att komma i arbete på lika villkor. Extratjänster fungerar också som en väg in i viktiga välfärdsyrken där det i dag råder brist på arbetskraft.
Anf. 90 Magnus Persson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!
Vi kan konstatera att regeringens insatser är extremt dyra sett till resultatet i form av reguljära anställningar. Enligt statistiken från 2019 gick till exempel 5 procent till ett reguljärt arbete efter att ha deltagit i ett program som kallas extratjänster.
Det är ett program som subventioneras med 100 procent av lönekostnaderna och som vänder sig till kommuner och offentlig verksamhet. Då riskerar man per automatik givetvis att tränga undan reguljära jobb som skulle ha skapats. Detta är bara ett exempel på åtgärder för åtskilliga miljarder med dåliga resultat.
Från introduktionsjobb gick 7 procent till reguljärt arbete efter avslutat program. Från instegsjobb gick 5 procent efter avslutat program till reguljärt arbete. Jag vill förtydliga, fru talman, att detta är siffror från tiden innan coronapandemin slog till.
Fru talman! Resultatet av subventionerade anställningar måste väl ändå vara att människor ska gå vidare till ett reguljärt arbete och bli självförsörjande. Det måste vara tanken. Här visar resultaten att man misslyckas totalt fast arbetsmarknadsministern påstår något annat och hänvisar till forskning på området.
Men det finns även forskning som visar något helt annat. Den visar på stora undanträngningseffekter och inlåsningseffekter, det vill säga att personen fastnar i en subventionerad anställning även efter att åtgärden inte längre är nödvändig.
Hur ser arbetsmarknadsministern på riskerna gällande de undanträngningseffekter för reguljära jobb som bland annat IFAU nämner i sin rapport om subventionerade anställningar? Vi kan ute i det verkliga arbetslivet se att företag cyniskt utnyttjar dessa system för att byta ut sin personal efter ett år. Det finns många exempel på det.
Anf. 91 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Jag vill börja med att svara på den konkreta frågan. Det är viktigt att man inte riktar de subventionerade anställningarna till personer som ändå hade fått arbete. Det här ska vara för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Ofta räcker det inte bara med en enda subventionerad anställning, utan många gånger kan det handla om att man behöver en kedja av olika insatser. Man kanske börjar med en extratjänst, och sedan får man möjlighet att fylla på med ny kunskap och kompetens. Det kan behövas flera olika insatser och åtgärder för att en person som står långt ifrån arbetsmarknaden ska kunna komma i arbete och egen försörjning.
Jag tror att det är viktigt att inse att coronapandemin kommer att påverka vår arbetsmarknad under lång tid framöver. Det är centralt att vi gör allt vi kan, inte minst för att säkra att långtidsarbetslösheten inte tillåts bita sig fast.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här är en fråga som berör hela vårt samhälle. Det är därför det är så viktigt med de kraftfulla satsningar på över 100 miljarder som regeringen har presenterat inför årets budget och som kan leda till ungefär 75 000 fler jobb.
Det handlar också om de satsningar som ligger inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Vi tillför 1 miljard till Arbetsförmedlingen för att de ska kunna möta upp de ökade behoven men också säkra lokal närvaro i hela landet. Vi tillför 2 miljarder till ytterligare matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildningar. Vi tillför 500 miljoner till introduktionsjobb och extratjänster.
Allt det där är viktigt. Jag tror också att det är centralt att vi ser att människor som i dag är arbetslösa har olika typer av behov. För några kommer det att räcka med en snabb matchningstjänst, och så har de nästa arbete. Men för andra människor tar det längre tid. Då måste vi se till att det finns rätt verktyg för det. Man kan inte heller ha samma krav på att det ska gå lika snabbt för dem att ta sig direkt in på arbetsmarknaden. Det är min utgångspunkt.
Sedan ska vi såklart tillsammans i Sveriges riksdag säkerställa att vi har den bästa och mest effektiva arbetsmarknadspolitiken, så jag välkomnar givetvis debatten. Men för mig är det viktigt att se just att människor har olika behov och att vi behöver många olika verktyg i verktygslådan. Vi måste utgå ifrån att människor får rätt förutsättningar att skaffa sig ett eget jobb och en långvarig försörjning.
Anf. 92 Magnus Persson (SD)
Fru talman! Arbetsmarknadsministern kan väl ändå inte vara nöjd med resultatet. Det är extremt låga siffror och få människor som går till en egen försörjning, om någon över huvud taget gör det.
Jag vill lyfta fram ett exempel på hur systemet utvecklas, framför allt när det gäller extratjänster. Vi kan ta del av ett reportage i Sydsvenskan. Där kan man läsa att det socialdemokratiskt styrda Malmö försökte rekrytera 500 långtidsarbetslösa för att få tillgång till pengarna genom de så kallade extratjänsterna. Det blev bara 283 personer, och det gick så fort att många inte ens hade vare sig arbetsuppgifter eller en arbetsplats att gå till. Mer än 100 personer satt hemma utan någon aktivitet men med full avtalsenlig lön, betald av skattepengar. Det enda syftet var att flytta kostnaderna för kommunens försörjningsstöd till statens kassakistor.
Detta kan väl ändå inte vara tanken med den subventionerade anställning som kallas extratjänster. Det här, fru talman, visar på ett omfattande systemfel i hela konstruktionen av arbetsmarknadsåtgärder.
Här handlar det om att man i sin iver att få budgeten i balans har flyttat hundratals arbetslösa från en kolumn till en annan. Detta pingpongspel mellan stat och kommun löser definitivt inga problem och hjälper definitivt inte de arbetslösa.
Varför blir det då på det här viset, fru talman? Jo, förutom full subvention från staten har insatsen kryddats med kraftiga handledarstöd och ett aggressivt bonussystem som tillsammans uppgår till nästan 90 000 kronor per tillsatt tjänst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Upplägget är anmärkningsvärt. Kommunerna tävlar om att nå ett visst beting, och de kommuner som lyckats skapa tillräckligt många av dessa konstgjorda åtgärder får dela på en halv miljard kronor. Det här var drivkraften till det socialdemokratiskt styrda Malmös hets. Det var inte ett långsiktigt försök att skapa jobb och försörjning till dem som står långt ifrån arbetsmarknaden, utan anledningen var enbart att man ville tjäna pengar.
Anser arbetsmarknadsministern att det är så här man ska använda statens resurser? Är det så här man hjälper arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden till egen försörjning?
Anf. 93 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Självklart ska extratjänster användas på det sätt som är avsett, nämligen att de riktar sig till dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Det är också dessa personer som bedöms ha det allra största behovet av en subvention.
Det här handlar, som sagt, ofta om personer som har stått och står långt ifrån arbetsmarknaden. Det jag ser när jag är ute på mina många - nu för tiden digitala - besök är att det sker fantastiska insatser runt om i vårt avlånga land, där extratjänster spelar en stor roll. Jag möter ofta extratjänster där utrikes födda kvinnor får sin första möjlighet att pröva på det svenska arbetslivet. De får komma in i en gemenskap och får vid sidan av detta också möjlighet att utvecklas i språk och att tillsammans med andra lära sig att utvecklas i ett arbetsliv.
Det är inte alls säkert att man är redo att direkt efter extratjänsten kliva in i ett osubventionerat arbete om man har stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Ofta krävs fler insatser. Det kan vara sfi, eller det kan vara en yrkesutbildning.
Jag ser också att det finns en stor möjlighet här. Vi har till exempel stor brist på kompetens inom äldreomsorgen. Det finns också många andra yrkesgrupper där arbetsgivare har behov av att anställa. Därför ska vi se till att vi kan få just en kedja av olika insatser.
Det är självklart inte extratjänsten som sådan som löser all problematik. Det här är bara ett av många verktyg som finns i Arbetsförmedlingens verktygslåda. Men extratjänsten tillsammans med andra insatser kan vara helt avgörande för att en kvinna - för det är ofta kvinnor jag möter när jag är ute på olika digitala besök - får möjlighet att kliva in på arbetsmarknaden och så småningom skapa sig en egen försörjning.
Anf. 94 Magnus Persson (SD)
Fru talman! Vi kan inte diskutera subventionerade anställningar och deras resultat utan att komma in på effekterna av den ansvarslösa invandringspolitik man har fört i Sverige de senaste åren.
Den har bidragit till att vi har en extremt stor del av vår arbetskraft som inte är anställbar på den svenska arbetsmarknaden. Det är personer som man väljer att stoppa undan i diverse arbetsmarknadsprogram, typ extratjänster, instegsjobb med mera. Samtidigt säger man att vi har EU:s högsta sysselsättningsgrad och framhäver det som någonting bra, när vi i verkligheten har bland de högsta arbetslöshetssiffrorna i Europa. Snacka om att flytta personer från en kolumn till en annan!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är en ekvation som på sikt riskerar att kullkasta hela välfärdssamhället, då skattekraften minskar i takt med att befolkningen kraftigt ökar.
Fru talman! Sverige borde i stället se över huruvida subventionerade anställningar över huvud taget ska finnas för personer som inte har ett funktionshinder. Man måste sluta använda programmen som en integrationsåtgärd, då statistiken visar att det har misslyckats.
Vi ser det inte bara när det gäller extratjänsterna. Vi ser det inom andra myndigheter, och vi ser det till exempel inom Samhall. Samhall används som en integrationsåtgärd i dag, och det var väl inte deras uppdrag från början.
Minska invandringen kraftigt, underlätta för företagen att anställa och sänk arbetsgivaravgifter och skatt på arbete! Gör Sverige attraktivt för företag att etablera sig i, och öka utbildningsinsatserna!
Utbildning är A och O. Det är det viktigaste för att få folk i arbete. Att lära sig skanna dokument på en statlig myndighet kan knappast vara ett framtidsyrke för den som i övrigt saknar den utbildning som krävs för att ta på sig andra arbetsuppgifter, då jobbet oftast är skapat genom kommendering och inte ett faktiskt behov.
Anf. 95 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman och Magnus Persson! Jag skulle vilja säga att det sker fantastiskt mycket investeringar i vårt land just nu.
I den del av Sverige som jag kommer ifrån, norra Sverige, har vi över 1 000 miljarder i investeringar de kommande åren. Det är fantastiska möjligheter som finns där uppe.
Vi har givetvis en tuff situation på svensk arbetsmarknad. Samtidigt finns det över 100 000 lediga jobb att söka, så framtiden är inte mörk, utan den är faktiskt ljus. Men det krävs såklart att vi gör rätt saker nu.
Vi måste se till att alla de människor som är utan arbete får en insats och får rätt förutsättningar att kliva in i arbete. Dessa verktyg ser olika ut. Det är alltifrån extratjänster för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden till snabba matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildningar som direkt tillgodoser arbetsgivarens behov.
Vi ska se till att göra det möjligt för människor att växa och utvecklas genom ett helt yrkesliv. Det handlar inte bara om dem som är arbetslösa och att de ska kunna få ett nytt arbete utan också om att människor mitt i sitt yrkesliv ska kunna utvecklas, utbilda sig, ställa om och ta de nya lediga jobb som växer fram i ekonomin.
När vi pratar om extratjänster och de utrikes födda kvinnorna ser jag att de är en mycket god tillgång i vårt Sverige, där vi har stora behov att anställa inom många yrken.
Med rätt insatser, med extratjänster, genom att se till att vi vässar insatserna - för man kan alltid göra insatser mer effektiva - och genom att öka resultaten med rätt insatser i form av utbildning kommer vi att kunna lyckas att ytterligare höja sysselsättningsgraden och tack vare detta höja vårt välstånd generellt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.