Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sjukförsäkringen, samverkansproblem och SGI

Interpellation 2020/21:469 av Julia Kronlid (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-02-15
Överlämnad
2021-02-15
Anmäld
2021-02-23
Sista svarsdatum
2021-03-08
Svarsdatum
2021-03-11
Besvarad
2021-03-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Sjukförsäkringen, samverkansproblem och SGI(pdf, 124 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Coronakrisen är en av vår tids största utmaningar, och den sätter hela välfärdssystemet på prov. Smittan är fortsatt hög, och hjältarna i vården kämpar med långa arbetsdagar. Nu väntar många på vaccinet och hoppas att det ska stoppa smittspridningen och dess konsekvenser. Men samtidigt får vi inte heller glömma de människor som av andra orsaker än corona kämpar med sin hälsa och ekonomin.

En human sjukförsäkring är en av kärnpunkterna i Sverigedemokraternas socialförsäkringspolitik. I både tidningar och sociala medier får vi återkommande läsa om människoöden och tragiska historier. Det är historier om människor som är svårt sjuka eller som har fått svåra arbetsskador men som samtidigt utförsäkras, framför allt efter 180 dagar, och därmed ska ställas till arbetsmarknadens förfogande. Att beviljas sjukersättning är som att ta sig igenom ett nålsöga, där avslagen på aktivitetsersättning samtidigt ökar.

Vi välkomnar därför utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum och En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering, som har tittat på den omfattande problematiken med den nuvarande rehabiliteringskedjan eller utförsäkringskedjan som den tyvärr har utvecklats till att innebära i praktiken. Utredningen tar upp kritik mot Försäkringskassans hantering av ärendena, som leder till att människor utförsäkras. Där handlar det om allt från bristande hantering i ärenden till olika tillämpningar och tolkningar av processer och beslut. Men det handlar framför allt om tolkningen av normalt förekommande arbete, som utredningen föreslår ska ändras, vilket är något också vi föreslagit och därför står bakom.

Ett genomgående problem för både sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning är den avgrund som i dag finns mellan läkarens bedömning av behov av sjukskrivning, Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga och behov av sjukpenning samt Arbetsförmedlingens faktiska möjlighet att förmedla jobb till personer med sjukdom eller funktionsnedsättning. Denna avgrund som finns mellan myndigheter och samhällsinsatser gör att människor bildligt talat faller ned i avgrunden, slår sig hårt och har stora svårigheter att ta sig upp igen. Oavsett vilka lagändringar som framöver kommer att göras utifrån den statliga utredningen anser vi att regeringen måste titta närmare på hur de olika aktörerna kring den sjukskrivna personen ska göra en mer lika bedömning av behov av sjukskrivning och rehabilitering. Det är ohållbart att människor i dag hamnar i kläm mellan så oliklydande bedömningar.

Riksrevisionens senaste rapport Vägen tillbaka till arbete efter nekad sjukpenning tar upp den återvändsgränd som uppstår i samband med nekad sjukpenning. En person som varit sjukskriven i 180 dagar kan bli nekad för att personen i teorin kan ta ett normalt förekommande arbete, alltså ett arbete i teorin som personen bedöms klara av trots läkarintyg med rekommendation om sjukskrivning. I samband med detta måste personen skriva in sig på Arbetsförmedlingen. Vid denna inskrivning kan den sökande som är sjuk få koden Arbetssökande med förhinder, vilket innebär att man enligt Arbetsförmedlingens bedömning i princip är för sjuk för att arbeta och inte är aktiv arbetssökande. Detta kan i sin tur resultera i att när Försäkringskassan omprövar den ansökande igen så kan dennes SGI nollställas, vilket skett i många fall.

Detta har i flera fall visat sig vara ödesdigert för människors liv och deras ekonomiska trygghet. Du är sammantaget för sjuk för att arbeta, för frisk för att vara sjukskriven, och sedan får du din SGI nollställd.

Riksrevisionens rapport tar upp de övergripande samordningsproblem som finns mellan Försäkringskassan, arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen, där den komplicerade byråkratin och uppdelningen mellan myndigheterna resulterar i att den vanliga människan kommer i kläm. Myndigheterna har även brustit i att informera dem som blir utförsäkrade om vad som sker och när det ska ske och hur olika typer av regler och beslut fungerar.

Det finns också andra exempel på personer som trots många år i arbete plötsligt förlorar sin sjukpenninggrundade inkomst på grund av det komplicerade regelverket. Det är bra att regeringen tagit vissa åtgärder för att förhindra nollning av SGI, men vi anser att det måste göras mer. Det är inte rimligt att en person som arbetat i många år på grund av ett byråkratiskt regelverk ska sättas i en återvändsgränd och få sin SGI nollställd.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska gapet mellan läkarens, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens olika bedömningar?
  2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förhindra att människor på grund av myndigheters olika bedömningar samt andra byråkratiska regler får sin sjukpenninggrundade inkomst nollställd?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:469, Sjukförsäkringen, samverkansproblem och SGI

Interpellationsdebatt 2020/21:469

Webb-tv: Sjukförsäkringen, samverkansproblem och SGI

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ardalan Shekarabi (S)
Anf. 31 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska gapet mellan läkarens, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens olika bedömningar. Julia Kronlid har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att människor på grund av myndigheters olika bedömningar samt andra byråkratiska regler får sin sjukpenninggrundade inkomst nollställd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Covid-19-pandemin har tydliggjort brister i sjukpenningens regelverk. Att det finns problem i sjukförsäkringen, särskilt vid bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid dag 180 i rehabiliteringskedjan, uppmärksammade dock regeringen redan före pandemins utbrott. Därför tillsattes utredningen om en trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Utredningen har lämnat förslag om en mer flexibel rehabiliteringskedja och om hur Försäkringskassans prövning av arbetsförmåga kan bli mer begriplig.

Utifrån utredningens förslag har regeringen lämnat en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att åstadkomma en mer flexibel rehabiliteringskedja. Detta innebär att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete efter dag 180 ska kunna skjutas upp om övervägande skäl talar för att den försäkrade kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365.

Det innebär att den som är sjukskriven får bättre förutsättningar att hinna genomgå den vård, behandling och rehabilitering som behövs för att kunna återgå i arbete. Det bedöms gynna samarbetet mellan Försäkringskassan, arbetsgivare och hälso- och sjukvård. Ändringarna föreslås träda i kraft den 15 mars 2021. Regeringen arbetar aktivt med de övriga förslagen och avser att återkomma.

För att förhindra att människor förlorar sin sjukpenning har regeringen infört ett tillfälligt stopp av bedömningarna mot normalt förekommande arbete efter dag 180 till dess att lagändringen träder i kraft. Stoppet gäller retroaktivt från och med den 21 december 2020.

Till följd av den kritik som utredningen framförde gällande bristande utredningar och beslutsunderlag har regeringen gett ett uppdrag till Försäkringskassan om att förbättra kvaliteten i handläggningen av sjukpenningärenden. Uppdraget avser ärenden där sjukpenning nekas på grund av att den enskilde bedöms ha arbetsförmåga i ett normalt förekommande arbete.

Jag delar Julia Kronlids uppfattning att det behövs ökad samsyn mellan läkarens, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens olika bedömningar. För att åstadkomma det har regeringen gett särskilda uppdrag till berörda myndigheter.

Regeringen har gett Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras. Myndigheterna arbetar nu med tre utvecklingsområden. Det första området handlar om försäkringsmedicinska underlag, information i läkarintyg och Försäkringskassans utredningsskyldighet. Det andra området handlar om hur försäkringsmedicinskt beslutsstöd kan utvecklas och bättre användas. Det tredje området handlar om strukturer och arbetsformer för en bättre dialog mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan.

Regeringen har också gett Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i uppdrag att vidareutveckla sin samverkan i syfte att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna. Detta uppdrag har getts mot bakgrund av Riksrevisionens rapport, som Jula Kronlid hänvisar till, liksom slutbetänkandet från den nationella samordnaren för en välfungerande sjukskrivningsprocess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Människor som drabbas av sjukdom ska kunna lita på sjukförsäkringen och samhällets stöd. Utgångspunkten är att sjukförsäkringen ska ge alla som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom trygghet. Ingen ska falla mellan stolarna på grund av bristande samarbete mellan myndigheterna.

Julia Kronlid (SD)
Anf. 32 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för det mycket effektivt upplästa svaret! De lagändringar som statsrådet nämner är någonting vi välkomnar. Vi har länge efterfrågat en förändring i dag 180, och vi ser fram emot att fler förslag läggs på bordet utifrån den statliga utredning som har gjorts.

Fru talman! I tisdags gjorde jag ett inlägg i sociala medier där jag bad om exempel från verkligheten på just den problematik som jag lyfter i min interpellation: människor som av Försäkringskassan bedöms vara till 100 procent friska och arbetsföra får av Arbetsförmedlingen eller läkare en helt annan bedömning. De skrivs då in på Arbetsförmedlingen med förhinder och förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst.

Responsen på detta har varit helt överväldigande. Jag fick läsa en berättelse om en mamma som drabbats av psykisk ohälsa och svår värk. Hon har av Försäkringskassan bedömts vara helt frisk men av Arbetsförmedlingen bedömts vara för sjuk för att arbeta. En pappa berättade om sin dotter med funktionshinder som av Försäkringskassan bedömts kunna arbeta 100 procent. Men när hon gör det kräks hon, svimmar och börjar prata osammanhängande.

En person skriver följande, som jag har fått godkänt att läsa upp i en något nedkortad version.

Hej! Min dotter har varit psykisk sjuk sedan 15 år tillbaka. Hon har varit sjukskriven av läkare med avbrott för tre föräldraledigheter. Under våren 2018, när hon ansökte om sjukpenning efter graviditetsledigheten, blev hon över en natt friskförklarad av Försäkringskassan. De ansåg henne vara 100 procent frisk trots att läkaren hade sjukskrivit henne på 100 procent i läkarintyget. Hon uppmanades att ställa sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen eftersom hon av naturliga skäl inte hade någon anställning.

Dottern anmälde sig som arbetssökande dag ett. Under inskrivningssamtalet uttryckte Arbetsförmedlingen att de inte visste vilket jobb hon skulle kunna ta. Hon behövde ju mer vård, ansåg handläggaren på Arbetsförmedlingen och kodade om henne till "förhindrad att ta ett jobb".

Dottern gjorde tillsammans med mig, hennes ombud, allt som stod i vår makt för att hon skulle kodas tillbaka till "aktivt sökande" för att skydda hennes SGI. Arbetsförmedlingen gav inte vika, för de ansåg henne för sjuk. Denna handling gjorde att när det var dags för en ny ansökan om sjukpenning ansåg Försäkringskassan att hon inte hade skyddat sin SGI och nollade den därför. Hon mår psykiskt dåligt och har tappat livsglädjen. Hon har även suicidtankar.

Så skriver alltså den här personen. Det är ohållbart att människor i dag ska hamna i kläm i den här typen av situationer med så oliklydande bedömningar från olika myndigheter.

Fru talman! Det är naturligtvis välkommet med de direktiv som statsrådet redogör för i sitt interpellationssvar för att lösa denna problematik, bland annat att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att vidareutveckla sin samverkan för att just förhindra att människor förlorar sin SGI. Men jag är osäker på om man verkligen går till botten med problematiken med det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En grundläggande utgångspunkt måste vara att en person som av Arbetsförmedlingen bedöms ha förhinder och inte vara anställbar och av läkare bedöms vara så sjuk att den inte kan arbeta också får samma bedömning av Försäkringskassan och får rätt till ersättning. Vice versa ska naturligtvis Försäkringskassans bedömning gällande en persons arbetsförmåga helt, eller åtminstone delvis, överensstämma med Arbetsförmedlingens bedömning av arbetsförmåga. Kan statsrådet Shekarabi instämma i att det är så här det borde fungera?

Vi i Sverigedemokraterna har under lång tid föreslagit att sjukskrivna och långtidsarbetslösa bara ska behöva vända sig till en enda myndighet. Det kanske är den enda rimliga lösningen långsiktigt i de fall som rör långtidsarbetslösa och sjukskrivna att det som gäller dem ska slås ihop till en myndighet. Många, många regeringar har försökt att lösa samverkansproblemen mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och hur goda ambitioner statsrådet än har tror jag att det är väldigt svårlöst.

Vi anser även att systemet med SGI och regelverket kring nollning måste utredas från grunden så att en person som har arbetat under lång tid inte ska kunna nollas på det här sättet. Vi har lagt fram förslag till regeringen att i stället utreda om detta borde grunda sig på något slags snitt av den inkomst man har haft.

Skulle statsrådet kunna tänka sig att utreda någon form av sådan lösning för att människor inte bara ska slitas bort från sin SGI och bli totalt utlämnade?

Ardalan Shekarabi (S)
Anf. 33 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman och Julia Kronlid! Regeringens högsta prioritet i socialförsäkringsfrågor är att laga den sjukförsäkring som har gått sönder.

Bristerna i sjukförsäkringen i dag innebär stora skador för tryggheten i vårt samhälle. Människor som drabbas av långtidssjukdom eller som har en funktionsnedsättning går miste om ekonomisk trygghet och hamnar i en osäkerhet. De omfattas inte av det skydd som rimligen ska omfatta dem.

Det är mot den bakgrunden vi nu driver på för att förändra och reformera sjukförsäkringen. Riksdagen har röstat igenom ändringen av regelverket för dag 180, och den ändringen kräver i kraft om några dagar, den 15 mars.

I väntan på att ändringen träder i kraft har regeringen satt stopp för utförsäkringar dag 180, och nu jobbar vi intensivt med att driva igenom de övriga förslag som vi har fått på vårt bord av utredningen om en tryggare sjukförsäkring. Det gäller bland annat ändrade regler för dag 365.

Det handlar också om den viktiga frågan att ersätta begreppet "normalt förekommande arbete" med "angivet normalt förekommande arbete". Vi kan inte ha en situation där människor bedöms mot fiktiva jobb, vilket också gör att Försäkringskassans beslut inte blir begripligt för människor.

Allt det där är helt avgörande förändringar som krävs för att vi ska återupprätta tryggheten vid sjukdom.

Det problem som Julia Kronlid har, fru talman, är att hennes parti, som det nu utpekas i samhällsdebatten, har valt en väg att samarbeta med två partier som inte nöjer sig med den här trasiga sjukförsäkringen utan som vill gå ännu längre och försämra skyddet i sjukförsäkringen. De föreslår nu nya begränsningar, restriktioner och avdrag i sjukförsäkringen som gör tryggheten vid sjukdom ännu svagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är vackra ord och även bra ställningstaganden om en sjukförsäkring som måste återupprättas. Men hur ska det kunna gå med två partier som har en helt annan syn och som faktiskt i den här kammaren, nu under de senaste åren, till och med har föreslagit besparingar i sjukförsäkringen? De har i sina officiella dokument som har lagts fram i den här kammaren inte bara nöjt sig med de försämringar som har drivits igenom i sjukförsäkringen sedan maktskiftet 2006, utan de vill se ytterligare försämringar av sjukförsäkringen.

Det budskap som bör spridas i den här kammaren är: Nej, vi ska inte gå i den riktningen. Vi ska tvärtom vända trenden i sjukförsäkringen och återupprätta tryggheten för de sjuka. Då krävs det att vi prioriterar de här frågorna. Då krävs det att vi är beredda att erkänna att den trygghet som finns i dag inte är i nivå med den befogade förväntansbild som finns i vårt samhälle.

Därför behöver vi tänka om och tänka rätt. Pandemin har gett oss nya insikter om vad bristerna i sjukförsäkringen innebär i vårt samhälle. Men i ärlighetens namn: Dessa brister fanns redan innan pandemin. Det är alltså väldigt bra att vi nu tar steget och reformerar 180-dagarsregeln. Dock är det betydligt fler ändringar som måste drivas igenom för att tryggheten vid sjukdom ska återupprättas.

Julia Kronlid (SD)
Anf. 34 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Det är ingen hemlighet att det finns frågor inom sjukförsäkringen där jag inte är överens med Moderaterna och i vissa delar inte heller med Kristdemokraterna. Men det finns också delar där vi faktiskt har varit överens. Till exempel har vi i Sverigedemokraterna och Moderaterna drivit på regeringen ganska hårt för att personer som tillhör en riskgrupp ska få ersättning utan en massa glapp i utbetalningarna, som det har varit. Vi har också varit överens om att det måste göras mycket mer för dem med psykisk ohälsa, som inte borde drabbas av de hårda tidsgränserna utan borde få en mer individuell anpassning i sjukförsäkringen.

Sedan är det ju så att vi är ett socialkonservativt parti. Vi är inget renodlat högerparti. I välfärdsfrågor ligger vi längre åt vänster. Därför behövs vi i en sådan här sammansättning, som en garant för att välfärdsfrågorna helt enkelt inte tar en alltför stor högersväng. Det är ingen utveckling som jag vill se.

En fråga som jag skulle vilja ställa till statsrådet Shekarabi är varför den rödgröna regeringen har stramat åt sjukförsäkringen så extremt. Det är ju regeringens direktiv till Försäkringskassan om att få ned antalet sjukdagar som har gjort att Försäkringskassan har stramat åt bedömningarna något hiskeligt.

Under Alliansens tid fanns det fanns det flera brister i olika tidsgränser och olika bedömningar som gjordes. Men det var lättare att få sjukersättning, och det var inte lika många som utförsäkrades vid dag 180. Det har ökat lavinartat sedan Socialdemokraterna kom till makten. En del skriver till mig och säger att det aldrig har varit så illa som det är nu. Till och med Alliansen var snällare än Socialdemokraterna - det finns människor som upplever det så nu. Det fanns absolut brister i sjukförsäkringen under Reinfeldts regering; det håller jag med om. Men det har inte blivit bättre för att Socialdemokraterna kom till makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför undrar jag: Kommer nu statsrådet, som har den enorma förmånen att kunna påverka myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, att gå ut med tydliga direktiv om att det överordnade målet är individens välmående, ekonomiska trygghet, möjlighet till rehabilitering och möjlighet att återgå, på sin nivå, till arbete igen - inte att spara pengar och få ned antalet sjukdagar?

Detta är otroligt viktigt. De direktiv och signaler som kommer från regeringen påverkar dessa myndigheter jättemycket. Sedan finns det säkert också brister som behöver ses över inom Försäkringskassan, hur de här ärendena sköts och så vidare. Och det behöver också göras lagändringar - där är vi helt eniga.

Där har jag också en fråga. Statsrådet pratar här om dag 365. Vi har ett yrkande om detta i en motion som snart kommer att behandlas - vi hade första beredningen i dag. Det finns en möjlighet att ett sådant tillkännagivande bifalls och går igenom. Det finns ju ett stöd i riksdagen för detta. Vi är för en sådan förändring vid dag 365. Vi har ett yrkande om detta i vår motion. Vänstern är för det. Miljöpartiet sitter i regeringen tillsammans med er och är för det. Det finns en majoritet. Vänta inte! Lägg fram propositionen i morgon! Eller väntar ni kanske på Liberalernas och Centerns stöd? Är det där ni inte är överens? Vill ni kanske inte få igenom en sådan proposition med vårt stöd? Vad är problemet?

Vi har också ett yrkande om detta med angivet arbete. Det finns också i vår motion, det vill säga att regeringen ska gå fram med de här förslagen från utredningen. Utredningen är bra. Det finns många bra förslag. Det här med normalt förekommande arbete säger vi nej till. Det vill vi inte ha längre, för det har orsakat otroligt mycket problem. Det här med angivet arbete är bra, även om vi skulle kunna tänka oss att gå lite längre. Det har vi också ett yrkande om. Att rehabiliteringspenningen ska göras mer flexibel har vi också ett yrkande om.

Dessa yrkanden kommer snart att behandlas i kammaren. Jag hoppas att vi kan vara överens om dem. Jag ser också fram emot propositionen, för det finns stöd i riksdagen. Ni behöver inte vänta.

(forts. § 9)

Ardalan Shekarabi (S)
Anf. 120 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Vi måste göra det som krävs för att återupprätta tryggheten vid sjukdom och säkerställa att vi gör det vi kan för att socialförsäkringarna ska erbjuda människor den trygghet som de förtjänar i olika stadier av livet.

Det är uppenbart att den utveckling som vi har haft sedan förändringarna i sjukförsäkringen 2008 har inneburit att tryggheten för sjuka blivit svagare och sämre, och det får allvarliga socioekonomiska konsekvenser. Det får också allvarliga konsekvenser för vårt samhälle. Därför är det av största vikt att vi gör det som krävs för att ändra regelverket, att vi gör det som krävs vad gäller granskningar och utvärderingar och att vi gör det som krävs vad gäller utvecklingen och styrningen av myndigheten i fråga. Alla dessa processer är igång från regeringens sida.

Det som oroar mig, fru talman, är att det fortfarande verkar finnas en föreställning hos ett par partier i denna kammare om att socialförsäkringar är något ont, att socialförsäkringar ska vara inkomstkällor för andra utgifter och att tryggheten för sjuka inte är något som är bra för vårt samhälle. Det råkar vara de partier som Julia Kronlids parti vill samarbeta med. Detta väcker frågeställningar om vad som händer i en situation där dessa partier får möjlighet att sätta dagordningen för sjukförsäkringen. Kommer vi att gå ytterligare i mer restriktiv riktning i sjukförsäkringen, och vilken trygghet får de långtidssjuka och personer med funktionsnedsättning?

Det är inte vackra ord som löser de utmaningar som vi har i sjukförsäkringen, fru talman, utan det är handling. Och handling, i det här fallet, innebär lagändringar. Vad jag vet finns det två partier i denna kammare som under det senaste året, mitt i detta läge när vi har en pandemi, har föreslagit åtstramningar i sjukförsäkringen, alltså en fortsättning och radikalisering av det mycket restriktiva synsättet på försäkringarna i vårt samhälle.

Vi måste våga säga detta: Det finns en annan väg, och den vägen är att tro på försäkringsmodellen och tro på att vi har ett gemensamt ansvar i denna kammare för att göra det som krävs för att återupprätta tryggheten för långtidssjuka. Vi måste tro på att de syften som låg bakom skapandet av sjukförsäkringen, som blev allmän 1953, har tjänat detta samhälle väl, att trygghet för långtidssjuka och funktionsnedsatta är något som hela samhället vinner på och att försämringar av trygghetssystemen inte skapar incitament för arbete utan gör samhället mindre tryggt. Det är vad som har hänt sedan 2008.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag instämmer i ett antal av de frågeställningar som har debatterats här, men den fråga som förblir obesvarad är: Hur ska det göras i en konstellation där två av partierna har målet att steg för steg montera ned sjukförsäkringen och utgår från den märkliga logiken att försämrad trygghet för långtidssjuka och funktionsnedsatta skapar incitament för arbete. Håller Julia Kronlid med om den föreställningen - om motsättningen mellan socioekonomisk trygghet för funktionsnedsatta och långtidssjuka och arbetsincitamentet i vårt samhälle?

Julia Kronlid (SD)
Anf. 121 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Inställningen att man ska se socialförsäkringen som en kassako att ta pengar från verkar regeringen och Socialdemokraterna ha haft. Det var under flyktingkrisen, tror jag, som finansministern sa att det måste bli vissa neddragningar vad gäller bland annat LSS och sjukförsäkringen. Detta har vi sett konsekvenserna av. Vi håller inte med om den inställningen, utan i vår budget har vi snarare ökat resurserna till sjukförsäkringen.

Om människor är långtidssjuka tycker jag inte att hot om utförsäkring är det som hjälper dem att återgå i arbete. Däremot tycker jag att människor inte bara ska lämnas därhän i långa sjukskrivningar. Vi behöver göra mycket mer när det gäller förebyggande insatser, rehabilitering och stöd.

Det finns en utredning från Riksrevisionen om vad som händer efter nekad sjukpenning, och det är alldeles för dåligt stöd till människor i dag. De får inte tillräcklig rehabilitering, och de får inte tillräcklig vård, då vi också har en vård i kris. Det finns mycket mer vi kan göra, men utförsäkring hjälper naturligtvis inte någon att bli friskare. Det är tydligt att vi har den inställningen i all vår sjukförsäkringspolitik, vilket statsrådet kan läsa i vår kommittémotion och vår budget.

Nej, vackra ord löser inte sjukförsäkringen. Handling löser den. Jag sa i mitt tidigare inlägg att vi har lagt fram förslag om att regeringen ska gå vidare med de lagändringar som behöver göras i dag och som gäller 365 och angivet arbete. När kan vi se denna proposition på bordet?

Jag har inte heller fått svar på om statsrådet kan tänka sig att gå vidare med att utreda att man inte ska kunna bli nollad från sin SGI så som sker i dag, utan att den i stället ska beräknas från ett snitt av den inkomst som man tjänat in under sitt liv och att man inte ska bli utkastad från SGI. Kommer statsrådet verkligen att ta detta på allvar, att man inte ska ramla mellan stolarna?

Ardalan Shekarabi (S)
Anf. 122 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Jag tackar Julia Kronlid för denna interpellation.

Svaret är att vi kommer att agera för att driva igenom de förslag som ligger på regeringens bord, som utredningen om en trygg sjukförsäkring har lagt fram. Det är förslag som handlar om att öka tryggheten för långtidssjuka och öka tryggheten för funktionsnedsatta. Det är uppenbart att arbetstagarorganisationer, patientorganisationer och hela funktionsrättsrörelsen kräver detta för att det är fråga om grundläggande trygghet. Då är det också rimligt att vi driver igenom dessa förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är otroligt stolt över att ändringen av regelverket för prövning vid dag 180 träder i kraft den 15 mars. Det är ett väldigt stort steg att vi ökar tryggheten och flexibiliteten i samband med bedömningarna av rätten till sjukpenning dag 181. Det sker så snabbt nu att det träder i kraft om några dagar.

Jag är noga med att understryka att de övriga lagförslag som ligger på regeringens bord, som utredningen om en trygg sjukförsäkring har lagt fram, är nödvändiga justeringar av det regelverk som vi har för sjukförsäkringen.

Om vi vill ha ett minimum av trygghet för de långtidssjuka bör dessa förslag drivas igenom, och det är också regeringens inriktning. Vi jobbar just nu med dessa förslag. Det är av högsta prioritet för regeringen att arbeta med dessa regeländringar parallellt med det arbete som vi har vad gäller utvecklingen av styrningen av Försäkringskassan, där vi har en ny styrelse, och särskilda uppdrag som Försäkringskassan har fått i frågan om hanteringen av sjukförsäkringsärenden - utredningarna i sjukförsäkringsärenden.

Jag är övertygad om att regeländringar i kombination med utvecklingen och styrningen av Försäkringskassans verksamhet sammantaget kommer att leda till en bättre sjukförsäkring med trygghet för de människor som behöver stöd av denna förmån.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.