Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Klimatsäkring av utsatta städer

Interpellation 2020/21:558 av David Josefsson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-03-11
Överlämnad
2021-03-12
Anmäld
2021-03-16
Sista svarsdatum
2021-03-26
Svarsdatum
2021-04-09
Besvarad
2021-04-09

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Klimatsäkring av utsatta städer(pdf, 87 KB)

Interpellationen

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

Göteborg är med sitt geografiska läge hårt utsatt för kommande klimatförändringar. När extremväder blir allt vanligare riskerar stora delar av staden att tidvis hamna under vatten, samtidigt som allt större värden ackumuleras i stadskärnorna i takt med urbanisering och befolkningstillväxt.

Därför måste Göteborg klimatsäkras det kommande århundradet, enligt grova beräkningar av Göteborgs stad till en kostnad av minst 30 miljarder kronor. Det inkluderar bland annat att bygga så kallade stormportar vid Göta älvs mynning.

Finansieringsansvaret för dessa kostnader är oklart. Regeringen har tidigare hänvisat till privata fastighetsägare och kommunen. Samtidigt riskerar också statlig samhällsviktig infrastruktur och statliga intressen att drabbas, och de samlade samhällskostnaderna blir stora vid eventuella skador.

Ansvarsfördelningen bör därför tydliggöras och fördelas för att underlätta att klimatsäkringen sker inom rimlig tid.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

 

Är ministern beredd att tillsätta en utredning för att klargöra ansvaret för klimatsäkringen av utsatta städer såsom Göteborg?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:558, Klimatsäkring av utsatta städer

Interpellationsdebatt 2020/21:558

Webb-tv: Klimatsäkring av utsatta städer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Per Bolund (MP)
Anf. 1 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! David Josefsson har frågat mig om jag är beredd att tillsätta en utredning för att klargöra ansvaret för klimatsäkringen av utsatta städer såsom Göteborg.

Risken för naturolyckor förväntas öka i ett förändrat klimat. Det är angeläget att Sverige har en god förmåga att förebygga och hantera naturolyckor.

Ansvaret för skydd av egendom ligger i första hand på egendomens ägare. Det ger en drivkraft att undvika byggande på riskfyllda områden och att vidta lämpliga skyddsåtgärder. Det gäller alla fastighetsägare och såväl enskilda personer och företag som lokala och statliga myndigheter.

Frågan om ansvarsfördelningen är komplex. Det har tillsatts flera utredningar om detta, och det är inte självklart att en ny utredning ger de svar som efterfrågas. Därför vill jag först se resultatet av de uppdrag som har getts som ett resultat av regeringens nationella strategi för klimatanpassning, som antogs 2018.

Regeringen har en hög ambition för arbetet med klimatanpassning, och det är mycket arbete som pågår på såväl kommunal och regional som statlig nivå. Den statliga samordningen har ökat betydligt till följd av förslagen i den nationella strategin. Det innebär stora fördelar för bland annat kommunerna, som kan ta del av fler och bättre beslutsunderlag framtagna av statliga myndigheter.

Ett tillägg har gjorts i plan- och bygglagen, så att kommunerna i översiktsplanen ska bedöma risker på grund av klimatförändringarnas påverkan på den bebyggda miljön. Länsstyrelserna ska stödja kommunerna med underlag och kunskap.

Som David Josefsson konstaterar är vissa områden i Sverige mer utsatta. Området längs Göta älv har bedömts vara det område i Sverige där riskerna för ras och skred är störst. Därför gör regeringen särskilda insatser för att klimatsäkra det området. Regeringen har också nyligen tagit beslut om en högre stödnivå som innebär att kommunerna kring Göta älv nu kan få bidrag för hela kostnaden för skredsäkring.

I maj ska Statens geotekniska institut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisa ett regeringsuppdrag som handlar om att identifiera riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade. I detta ska hänsyn bland annat tas till att samhällsviktig verksamhet påverkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

MSB spelar en viktig roll för att klimatsäkra städer genom sin uppgift att verka för att förebyggande åtgärder mot naturolyckor vidtas. MSB ansvarar för genomförandet av EU:s översvämningsdirektiv i nära samarbete med länsstyrelserna. Göteborg ingår i de områden i Sverige med betydande översvämningsrisk som identifierats under direktivet. För dessa områden har länsstyrelserna tagit fram riskhanteringskartor och riskhanteringsplaner.

År 2018 fick Boverket i uppdrag att vara samordnande myndighet för klimatanpassning i förhållande till ny och befintlig bebyggelse. De stöder kommunerna i deras planering för att förebygga extrema väderhändelser och naturolyckor. En gemensamt beslutad prioritering för de samverkande myndigheterna inom ramen för detta uppdrag är just frågan om ansvar och finansiering.

För att få en samlad bild av samhällets sårbarhet för klimatförändringarna och hur arbetet med klimatanpassning i Sverige utvecklas har regeringen även inrättat ett nationellt expertråd för klimatanpassning knutet till SMHI. Rådets underlag ska ligga till grund för den reviderade nationella strategi för klimatanpassning som regeringen ska presentera 2023.

Hur stort behovet av klimatanpassning blir i framtiden påverkas av beslut vi tar i dag om utsläppsminskningar. Som David Josefsson konstaterar kan kostnaderna bli väldigt omfattande. Regeringen har höga ambitioner i linje med vår klimatlag och målet om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

David Josefsson (M)
Anf. 2 David Josefsson (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Den som läst om Göteborgs historia vet att staden från början är byggd i ett träsk. Med hjälp av holländska ingenjörer kunde marken dräneras och kvarteren breda ut sig mellan hamnkanalerna under 1600-talet.

Vad inte riktigt lika många vet är att också älven i mångt och mycket är byggd av mänsklig hand. Egentligen var det Nordre älv som var huvudvägen från havet upp i älven. Den del av älven som löper genom centrala Göteborg var från början närmast träskmark, täckt av breda vassbälten. Det som de holländska ingenjörerna gjorde när staden anlades var alltså lika mycket att skapa farbart vatten som att skapa byggbar mark. Hundratals år av muddring har därefter befäst älvens sträckning.

Detta är också en av anledningarna till att staden i dag är extremt exponerad för klimatförändringar. Det som historiskt varit Göteborgs livsnerv, älven och hamnen, riskerar att i framtiden bli vår största fara. En stad byggd i ett träsk innebär utmaningar. När extremväder blir allt vanligare ökar också risken att Göteborg tidvis kan hamna under vatten.

Fru talman! Att Göteborg blir särskilt utsatt beror på att tre faktorer samverkar. När stormar drar in från havet trycks havets vattenmassor upp mot land, samtidigt som tillflödet från älven ökar. Vattennivån ökar då från två håll. Lägg på det ett ihållande regn som nu inte har någonstans att ta vägen, då magasinen som älven utgör redan är fulla.

Därför behöver Göteborgs stad klimatsäkras till väldigt stora kostnader - uppemot 30 miljarder, bedömer kommunen. Finansieringsansvaret för dessa kostnader är ganska oklart. Regeringen har tidigare hänvisat till enskilda fastighetsägare och kommuner. Det är också det som statsrådet inleder med i sitt interpellationssvar. Det är det lätta svaret, fru talman. Men precis som statsrådet konstaterar är frågan komplex, och även staten har ett ansvar, exempelvis genom statliga myndigheter som ansvarar för viktig infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De åtgärder som statsrådet nämner att regeringen har vidtagit är absolut positiva. Men konsekvenserna av översvämningar vid extremväder i Göteborg kan bli på en betydligt värre nivå än exempelvis ras, skred eller erosion, även om de riskerna på intet sätt ska förringas.

Statsrådet hänvisar vidare till den nationella strategin för klimatanpassning och de uppdrag som kommer ur den. Problemet är, som jag ser det, fru talman, att regeringen i den nationella strategin slår fast att det ska vara enskilda fastighetsägare och kommuner som i huvudsak ansvarar för åtgärderna, vilket i Göteborg inte blir tillämpligt med tanke på såväl omfattningen av åtgärderna som konsekvenserna av översvämningar. Den strategin svarar helt enkelt inte upp till den specifika frågan.

Därför menar jag att en särskild och dedikerad utredning borde tillsättas, en utredning som går igenom hur finansieringsansvaret skulle kunna se ut för åtgärder i den storleksklass som krävs i Göteborg. Det är i mitt tycke inte rimligt att tro att enskilda fastighetsägare tillsammans med Göteborgs stad ensamma kan finansiera eller genomföra sådana åtgärder. Därför får statsrådet gärna förtydliga vilka uppdrag inom ramen för den nationella strategin för klimatanpassning som han menar. Vilka svar är det vi får på frågan om finansieringsansvaret i exempelvis Göteborg?

Per Bolund (MP)
Anf. 3 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag tackar David Josefsson för interpellationen. Jag välkomnar Moderaternas intresse för klimatanpassningsfrågor. Det är inte någonting som jag har noterat tidigare, så det är välkommet med ett uppvaknande kring de risker som klimatförändringen medför för vårt land men också för hela världen.

Precis som David Josefsson pekar på är konsekvenserna och riskerna väldigt stora. Kostnaderna kommer att bli dramatiska för världen. Det är därför regeringen har engagerat sig så mycket i klimatanpassningsfrågorna. Tyvärr kom den rödgröna regeringen till ett regeringskansli där det egentligen inte alls fanns något arbete framtaget. Vi fick börja väldigt mycket från början. Det har vi också gjort, och vi har tagit stora kliv framåt. Jag skulle säga att vi ligger långt framme när det gäller att ta tag i frågan kring klimatanpassning.

Det handlar om att ta fram kunskap och förbereda oss så att vi vet vad som behöver göras och var de stora riskområdena finns någonstans. Det är svårt att agera om man inte har kunskap i ryggen. Vi har tagit fram en nationell strategi. Vi har en mycket bättre nationell samordning, vilket också behövs eftersom riskerna inte är jämnt fördelade över landet utan olika i olika delar av landet.

Vi har skärpt lagstiftningen, till exempel plan- och bygglagen, för att poängtera och peka ut att det finns en ansvarig myndighet, Boverket, och länsstyrelserna som har ansvaret att hjälpa kommuner och regioner med det arbete som de har att göra. Det gäller också fastighetsägare, som i slutändan har ett ansvar för sina fastigheter. Det går inte att komma ifrån. Det är så den lagstiftning vi har i dag ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också gått till konkret handling. Vi har sett till att vi avsätter pengar, resurser, för att åtgärda de allra mest sårbara områdena. Som David Josefsson väl känner till ligger Götaälvdalen i nära anslutning till Göteborg. Det som händer uppe i älven påverkar också Göteborg.

Där vet vi enligt våra experter att riskerna för ras och skred är störst. Skulle ett stort skred ske i Göta älv kommer det att påverka allting som sedan händer nedströms. Det börjar med vattenkvaliteten i Göteborg, vilket skulle vara en ganska dramatisk effekt. Det skulle kunna leda till stora kostnader. Men det kan också få andra konsekvenser för alla delar som ligger nedströms.

Därför är det viktigt att vi börjar att åtgärda detta. Där har vi avsatt betydligt mycket mer medel. Det ligger 215 miljoner för insatser. Vi har nu också gett mer generösa stöd så att man kan få täckning för hela kostnaden att göra anpassningsåtgärder för att minska risken för skred och ras i Göta älv.

Nu går vi vidare ytterligare. Vi har gett ett uppdrag till Statens geotekniska institut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att identifiera riskområden för klimatrelaterade ras, skred, erosioner och också översvämningar, som är det interpellationen handlar om. Där ska man också titta på hur samhällsviktig verksamhet påverkas.

Det är viktigt att ta fram underlag och kunskap för att sedan kunna agera på den kunskapen. Vi har avsatt pengar som kommunerna kan använda sig av för planering. Vi har också avsatt pengar via MSB för att kunna ge direktstöd till kommunerna. Det är utan tvekan så att den här regeringen har gjort mer än någon tidigare regering för att klimatanpassa Sverige.

Men det är ett stort arbete. Varken kommunerna, regionerna, staten eller fastighetsägarna kommer att kunna göra allt. Vi måste samverka för att kunna komma framåt. Jag kommer självklart att prioritera den här frågan framåt. Den är väldigt avgörande. Det är därför som vi redan har gjort så mycket, och det är därför som vi kommer att fortsätta att arbeta aktivt med klimatanpassning av Sverige.

David Josefsson (M)
Anf. 4 David Josefsson (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Men jag efterfrågade ju svar på frågan: Vad är det i den nationella strategin som ger svar på problematiken kring Göteborg? Jag håller helt med statsrådet om diskussionen om Göta älv och vilka problem det ger nedströms i Göteborg. Men min fråga handlar egentligen om: Vad är det som händer uppströms i Göta älv med problemen i Göteborg?

Låt mig utveckla det lite. I takt med att vi upplever alltmer extrema väderförhållanden står Göteborg inför ett värstascenario där tre faktorer samverkar. Man kan egentligen säga att det blir en perfekt storm. Det som händer i ett sådant värstascenario, förutom det uppenbara i att de centrala delarna av Sveriges näst största stad blir översvämmade, är till exempel vad det ger för effekter på den baklandsinfrastruktur som finns kring Sveriges största hamn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I direkt anslutning till älven löper tre Europavägar i Göteborg. Här finns också flera järnvägsförbindelser, bland annat Hamnbanan och Marieholmsbroarna. Det är den järnvägssträcka som kanske är viktigast i hela landet för varuförsörjningen.

Konsekvensen blir inte bara att tiotusentals eller kanske hundratusentals människor direkt drabbas både i Göteborg och i orterna längre upp i älvdalen av översvämningar. Det innebär också att varuförsörjningen i ett kritiskt läge riskerar att slås ut.

Man kan konstatera att samhällskostnaderna blir enorma vid ett sådant scenario. Att lägga över ansvaret för att förebygga detta på en enskild kommun eller enskild fastighetsägare är, fru talman, inte att ta de här problemen på riktigt stort allvar.

Det handlar om åtgärder som hamnar på en helt annan nivå än att säkra befintliga fastigheter eller nybyggnationer. Jag skulle säga att Göteborgs stad ligger långt framme i en sådan klimatsäkring. Man renoverar bland annat kontinuerligt och höjer upp stadens kajer. I de stadsutvecklingsplaner som finns för den så kallade centrala Älvstaden är klimatsäkringen en naturlig del.

Men det är inte vad den här frågan handlar om. Den handlar om betydligt mer genomgripande åtgärder än så. Det kanske absolut största behovet som Göteborgs stad ser är de så kallade stormportarna vid älvens mynning strax utanför Älvsborgsbron. Det är en åtgärd eller en teknisk installation som är till inte bara för att skydda Göteborg utan också skydda uppströms så att inte älven blir översvämmad.

Stormportar finns inte i dag i Sverige. Men det är en lösning som bland annat finns i nederländska Rotterdam. Det handlar helt enkelt om en teknisk anordning som gör att havets tillflöde upp i älven kan hindras vid extrema väderförhållanden. Precis som när Göteborg anlades får vi i dag snegla på holländsk ingenjörskonst för att hitta lösningar på våra problem. Det kanske är en ödets ironi.

Stormportarna beräknas kosta uppemot 15 miljarder kronor. Det kan per definition inte åläggas en enskild fastighetsägare. Det är inte heller en investering som Göteborgs stad har möjlighet att ta själv. Det är inte heller rättvist att Göteborgs stad ska ta den kostnaden. Det är inte rimligt. I grunden är det inte en lokal fråga. Det är en nationell fråga.

Fru talman! Det är inte heller en fråga som det borde råda någon politisk oenighet om. Statsrådets partikamrat från Göteborg, Anna Sibinska, har förtjänstfullt arbetat i riksdagen för att få till precis det som jag efterfrågar i dag. Det är en utredning om finansieringsansvaret för klimatsäkringen av Göteborg.

I en artikel i Göteborgs-Posten från den 7 oktober förra året intervjuas Sibinska om just detta. I artikeln säger hon också att ansvarsfördelningen måste utredas snarast och att staten måste gå in och ta delar av kostnaden.

Det blir lite en ödets ironi igen om det blir en miljöpartistisk klimatminister som säger stopp för ett miljöpartistiskt förslag.

Per Bolund (MP)
Anf. 5 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag tror att David Josefsson väldigt tydligt hörde i mitt anförande att jag inte säger stopp till klimatanpassningsåtgärder. Tvärtom har regeringen lagt in högsta växeln när det gäller klimatanpassning. Det är på grund av att vi vet kanske mer än någon annan hur stora riskerna är med det förändrade klimat som vi nu är på väg in i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har ökat finansieringen rejält till direkta klimatanpassningsåtgärder som kommer att vara viktiga, men också till kommuner och regioner generellt. Det är såklart också en förutsättning för att man ska kunna göra sitt arbete lokalt.

På grund av de extrema insatser som regeringen har gjort har vi också ett rekordstort överskott i kommuner och regioner i dagsläget. Det är välkommet eftersom det just kan användas till att förbereda sig för framtida risker.

Med det tonläge jag hör från David Josefsson - vilket är välkommet, eftersom det visar på engagemang - skulle man kunna förvänta sig att Moderaterna hade prioriterat den här frågan. Men om man tittar i Moderaternas budgetmotion kan man konstatera att det inte ligger en krona mer till klimatanpassning än vad som ligger i regeringens förslag.

Här behöver vi arbeta tillsammans för att öka kunskapen. Det är precis det som regeringen gör. Vi har kunskap som visar på att Götaälvdalen är ett särskilt riskområde, och där gör vi också direkta insatser.

Fru talman! Jag tycker någonstans att med det engagemang som David Josefsson visar skulle man kunna förvänta sig lite mer engagemang från Moderaterna när det gäller att minska riskerna totalt sett.

Då handlar det i slutänden om att minska utsläppen och klimatpåverkan. Hur mycket tekniska lösningar vi än hittar i form av slussportar eller andra åtgärder kommer problemen bara att bli allt större ju mer vi förvärrar klimatet och ju mer vi rör oss in i klimatkatastrofen.

Fru talman! Där kan man konstatera att Moderaterna i princip varit emot varje förslag som lagts fram av regeringen när det gäller att minska klimatutsläppen. Man har motarbetat, stoppat och hindrat. Det har självklart gjort det svårare att komma framåt.

Låt oss komma ihåg att när vi drev igenom flygskatten hotade Moderaterna bland annat att man skulle avsätta statsråd. Man skulle i princip fälla regeringen för att stoppa att flyget också ska betala för sin klimatpåverkan.

När vi bestämde att kol som eldas i kraftvärmeverk i Sverige ska få betala för den klimatpåverkan den har var Moderaterna emot. Men det beslutet har nu lett till att vi har minskat utsläppen i Sverige kraftigt från värme- och energisektorn. Det minskar såklart problemen som kan komma i framtiden.

Miljöpartiet fick genom regeringens agerande igenom att handelssystemet för utsläppsrätter i EU skulle skärpas. Det har lett till kraftigt höjda kostnader för att släppa ut koldioxid. Det leder nu till att kolkraft läggs ned i hela Europa. Då var Moderaterna och den partigrupp som Moderaterna tillhör i EU-parlamentet emot det och ville stoppa förslaget.

Det finns punkt efter punkt där man kan visa på att Moderaternas handling och ord inte hänger samman. Om man är engagerad och vill motarbeta klimatförändringar som leder till ödesdigra konsekvenser för kommuner som Göteborg, men också för resten av Sverige och för resten av världen, krävs det också att man visar lite engagemang för att faktiskt åtgärda problemen vid källan, det vill säga att minska utsläppen som leder till klimatförändringarna. Där väntar vi fortfarande med stor spänning på Moderaternas engagemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har som sagt gjort ett stort antal insatser redan. Vi har också sett till att vi nu får bättre kunskap genom ett expertråd för klimatanpassning knutet till SMHI som kommer att kunna hjälpa oss med att ta fram åtgärder för att säkra just Göteborg men också många andra städer. Det är viktigt att komma ihåg att det här inte bara handlar om en enskild stad som vi kan göra punktinsatser i. Det finns stora områden med stor befolkning i Sverige som är utsatta för översvämningsrisker.

Vi har dessutom många andra klimathändelser som kommer att kunna påverka oss extremt mycket med globala värmeböljor och liknande som kan påverka och öka dödstalen. Här krävs det alltså ett generellt och brett arbete.

David Josefsson (M)
Anf. 6 David Josefsson (M)

Fru talman! Jag noterar att statsrådet inte svarar alls på min fråga den här gången, så jag får väl ställa den igen: Vad är det för specifikt i strategin som svarar på just frågorna kring Göteborg?

Vi kan ha en allmän debatt kring klimatpolitik. Vi kan konstatera att statsrådet säger att Moderaterna inte lägger en krona mer än regeringen på klimatsatsningar. Men vi lägger inte en krona mindre heller. Vi ligger i nivå.

Vi kan konstatera att vi säger nej till er plakatpolitik. Vi säger nej till plastpåseskatter, till exempel, för vi driver en klimatpolitik som faktiskt gör skillnad. Det är också vad Klimatpolitiska rådet säger. De konstaterar att regeringens klimatpolitik inte fungerar. De lyfter fram ett antal förslag, bland annat omställning av industrin, som är just det som Moderaterna driver. Men det är alltså inte detta frågan handlar om i dag.

Frågan i dag handlar om huruvida statsrådet förstår hur speciell frågan kring ett klimatsäkrare Göteborg är. Jag misstror absolut inte statsrådets vilja att ta tag i frågan, men ibland funderar jag på hur mycket man förstår av hur situationen är. Det handlar inte bara om skredrisker, ras eller erosion. Det är ett stort problem, men det problemet har såväl regeringen som kommunen och enskilda fastighetsägare tagit tag i.

Som sagt: Förstår man vilka konsekvenser en sådan här situation kan ge för Göteborg - för tiotusentals och hundratusentals invånare i Göteborg och i älvdalen, men också för Sverige som land? Vad innebär det om till exempel baklandsinfrastrukturen för Göteborgs hamn slås ut? Vad innebär det för stadsutvecklingen om man förutom runt kajer inte kan säkra upp med stormportar vid Göta älv? Det är dessa frågor jag vill ha svar på.

Statsrådet får jättegärna hålla långa anföranden om klimatpolitiken; den debatten kan vi ta. Men i dag vill jag ha svar på frågorna: Lyssnar statsrådet på Göteborg? Förstår statsrådet Göteborgs problem? Och är statsrådet beredd att tillsätta en utredning för att reda ut de här frågorna? Det här är saker som handlar om decennier framöver. Pengarna behöver vi inte nu, men vi måste fördela ansvaret nu.

Per Bolund (MP)
Anf. 7 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag har väldigt tydligt svarat på David Josefssons frågor. Vi har tillsatt ett stort antal utredningar och med dem som stöd också gjort ett stort antal förändringar för att verkligen skärpa Sveriges klimatanpassningsarbete radikalt, jämfört med det närmast nolltillstånd som rådde innan den rödgröna regeringen trädde in i Regeringskansliet. Då fanns det inget engagemang eller arbete för klimatanpassning att tala om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det är otvetydigt så att arbetet mot klimatkatastrofen också är ett arbete för att klimatanpassa. Dessa båda saker hänger ihop. Om man inte förstår det förstår man inte heller hur man kan motverka risker som till exempel dem som Göteborg nu möter.

David Josefsson visar också sin okunskap genom att koppla ihop arbetet mot nedskräpning genom att minska användningen av plastpåsar med detta. Det är ju inte en klimatåtgärd utan en åtgärd för att just minska de problem med nedskräpning som vi har.

Jag skulle verkligen önska att vi kunde få draghjälp från Moderaterna i båda dessa arbeten - både när det gäller klimatanpassning och när det gäller att minska behovet av klimatanpassning, det vill säga att faktiskt minska klimatkatastrofen. Där ser vi tyvärr inget stöd utan bara ett motarbetande från Moderaternas sida.

Däremot är det glädjande att den politik som regeringen har genomfört faktiskt får positiva effekter i båda dessa delar. Vi gör större insatser än någonsin för klimatanpassning av Sverige, och vi gör också större insatser än någonsin - och större än något annat land i världen - för att minska utsläppen.

Det leder också till effekter. Förra året minskade utsläppen i Sverige från den handlande sektorn, som är industri och energi, med 12 procent. Det var delvis som en följd av pandemin, men mycket till följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit. Det gäller bland annat att ta ut ett pris på koldioxid från värmeverk och kraftvärmeverk, vilket Moderaterna motarbetade för att man ville fortsätta att elda kol i dessa kraftverk i Sverige.

Vi kommer att fortsätta att arbeta från regeringens sida för att ta fram allt det underlag vi behöver för att kunna klimatanpassa hela Sverige, och där inkluderas även Göteborg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.