Ett ökat bostadsbyggande
Interpellation 2020/21:567 av Carl-Oskar Bohlin (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-12
- Överlämnad
- 2021-03-15
- Anmäld
- 2021-03-16
- Svarsdatum
- 2021-03-26
- Besvarad
- 2021-03-26
- Sista svarsdatum
- 2021-03-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Den 5 februari tillträdde Märta Stenevi som ny jämställdhets- och bostadsminister. I samband med presskonferensen ägnades en övervägande majoritet av tiden åt uppdraget som jämställdhetsminister, endast 25 sekunder ägnades åt uppdraget som bostadsminister. Stenevi inledde med att meddela att uppdraget som bostadsminister inte enbart handlar om bostadsbyggande. Det är korrekt, men en mycket stor del gör det. Bostadsbyggandet ökade under 2020 men når fortfarande inte upp till Boverkets mål.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
Hur avser statsrådet att öka bostadsbyggandet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:567
Webb-tv: Ett ökat bostadsbyggande
Dokument från debatten
- Fredag den 26 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:101
- Protokoll 2020/21:101 Fredagen den 26 marsProtokoll 2020/21:101 Svar på interpellation 2020/21:567 om ett ökat bostadsbyggande
Protokoll från debatten
Anf. 122 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Carl-Oskar Bohlin har frågat mig hur jag avser att öka bostadsbyggandet. Det är en mycket viktig fråga som ställs, och jag är glad över möjligheten att besvara den.
Jag vill inledningsvis förtydliga att Boverket inte sätter upp mål för bostadsbyggandet, men de tittar på prognoser för befolkningsutvecklingen och räknar ut hur många bostäder som behöver byggas för att möta den. Den senaste beräkningen visar att det behövs 41 000-43 000 bostäder per år fram till och med 2029 för att klara detta. Alla bostäder som byggs utöver det minskar det underskott som finns och som vuxit under tidigare regeringar. Preliminär statistik från SCB och Boverket för 2020 visar att både färdigställda och påbörjade bostäder överstiger det antal som Boverket bedömer behövs för att möta befolkningsutvecklingen.
En anledning till att det byggs mycket i Sverige är det statliga investeringsstödet, som Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna försökte avveckla. Till och med den sista februari i år har stöd beviljats för anordnande av 45 000 nya bostäder, varav 21 000 redan finns på plats. Det är bostäder med en lägre hyra än andra nyproducerade hyresbostäder och med villkor som gör att fler hushåll kan efterfråga dem. Investeringsstödet har varit och är ett viktigt verktyg för att upprätthålla en hög byggtakt, särskilt i en lågkonjunktur, och jag avser att fortsätta använda det för att öka bostadsbyggandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen arbetar på flera fronter för att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggande. Regeringen överlämnade så sent som den 23 mars i år propositionen Privat initiativrätt till riksdagen som syftar till att möjliggöra snabbare detaljplaneprocesser. Regeringen har även uppdragit åt flera myndigheter att göra en översyn av sina anspråk på områden av riksintresse som syftar till en kraftig minskning av såväl antalet anspråk som deras samlade areella utbredning.
Avslutningsvis vill jag även nämna Sverigeförhandlingen, som tillsattes av en borgerlig regering, och de överenskommelser som kommuner, regioner och andra aktörer gjort om åtgärder för att bland annat öka bostadsbyggandet. Drygt 190 000 nya bostäder förhandlades fram under Sverigeförhandlingen. Men när regeringen efterlyste en bred politisk diskussion om finansieringen av de statliga delarna av Sverigeförhandlingen tackade Moderaterna och Kristdemokraterna nej till att delta - detta trots en bred uppslutning från kommuner, regioner och en stor del av näringslivet.
Anf. 123 Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Tack, bostadsministern, för svaret!
För den som bara äger en hammare ser alla problem ut som en spik, och för den som bara tror att bidrag löser problemen kommer alltid svaret på en fråga vara ett nytt bidrag. Och det är precis det svar som jag får från bostadsministern i dag. Jag ställde en bred fråga för att ge möjlighet till ett brett svar. Men bostadsministern landar, som i tidigare debatter här i dag, i att svaret på frågan är att vi bara behöver subventionerna bostadsbyggandet lite mer.
Faktum är, fru talman, att det gigantiska stöd som regeringen har sjösatt för bostadsbyggande, 11 miljarder kronor, i huvudsak har gått till bostäder som ändå hade byggts. Och det har ofta gått till människor som har en högre inkomst än den genomsnittliga på orten.
Om man ska, så att säga, benchmarka stödet mot var bristen anses vara som störst är det ju märkligt att Stockholm, där nog alla är överens om att bostadsbristen är störst, bara hamnar på 14:e plats bland de städer som har fått tilldelade stöd i Sverige.
Det som är så tråkigt, fru talman, är att vi alltid hamnar i en diskussion om nya och fler bidrag när det bevisligen inte löser problemet på svensk bostadsmarknad.
Om prisregleringar och bidrag hade varit lösningen på en bostadsmarknads problem hade Sverige haft den mest välfungerande bostadsmarknaden i världen. Men vi vet alla att så inte är fallet. Nej, Sverige är närmast unikt i det att vi har något som heter bostadskö. I de flesta andra länder vet man inte vad en bostadskö är för något.
Låt mig upprepa min fråga: Vad vill bostadsministern konkret göra för att det ska enklare och billigare att bygga i Sverige? Jag pratar inte billigare att bygga med skattebetalarnas pengar, för dessa pengar har givetvis ett alternativt användningsområde. De hade kunnat få stanna i människors fickor. De hade kunnat gå till att upprätthålla några andra centrala välfärdsområden. Men i stället väljer regeringen att lägga 11 miljarder kronor på byggnader som ändå hade byggts.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig bli lite mer konkret i mina frågeställningar för att försöka leda bostadsministern rätt i denna diskussion. Är ni beredda att se över det alltför krångliga detaljplanekravet? Är ni beredda att införa mer översiktliga byggplaner i stället? Är ni beredda att göra en generell regelrevision med syfte att se över de över 3 000 regler som i dag utgör Boverkets byggregler och som på 20 år bara genom sina utformningskrav har gjort det nästan en halv miljon kronor dyrare att uppföra en vanlig villa i Sverige? Enbart nya myndighetskrav har alltså skapat denna fördyring.
Kan det vara intressant att begränsa kretsen av sakägare för att vi inte ska ha en ordning som i dag där saker överklagas in absurdum av människor och parter som i grunden inte ens är berörda av byggprojektet i fråga och som gör att det ofta tar tio år från idé till dess att en byggnad står där?
Fru talman! Detta skapar fördyringar och gör det svårare att bygga i Sverige. Delar bostadsministern denna bild?
Anf. 125 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Jag börjar i änden att det är oerhört intressant att i ena stunden debattera med moderater som är oroliga för demokratifrågan i detaljplaneprocessen för att i nästa stund debattera med moderater som tycker att vi ska luckra upp demokratidimensionen i planarbetet. Att vi har möjlighet att tycka till om vad som byggs i våra kommuner och bostadsområden är en viktig del av den demokratiska processen när vi planerar våra gemensamma städer och orter.
Jag vill också påminna ledamoten om skillnaden mellan Stockholms stad och Stockholmsregionen. Mycket av investeringsstödet har riktats mot Stockholmsregionen, och väldigt många bostäder har byggts med hjälp av investeringsstödet i Stockholmsregionen. Stockholmsregionen är en funktionell arbetsmarknad, och det är därmed väldigt relevant att titta på hela den arbetsmarknaden och inte bara på en av de 27 ingående kommunerna. Investeringsstöd har gått till denna region, och många nya bostäder har byggts.
När man frågar kommuner och regioner vad det är som saknas på bostadsmarknaden är det inte jämnt fördelat på alla typer av bostäder. Det man saknar är i stor utsträckning hyresrätter till rimliga hyror. Samtidigt är nyproduktion dyrare än befintligt bestånd. Så kommer det alltid att vara, och det är ganska naturligt. Lån är avbetalade och kostnader avskrivna. Man har en lägre kostnad för ett hus som har byggts tidigare än för ett nybyggt hus.
Det vi har gjort med investeringsstödet och de förändringar som är gjorda innebär att en åttondel av de lägenheter som byggs går till antingen unga personer eller personer som står långt från bostadsmarknaden genom sociala kontrakt. Det öppnar med andra ord upp för dem som inte själva kan efterfråga en bostad i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Syftet med investeringsstödet har dock aldrig varit att skapa social housing-projekt. Det är inte regeringens politik att bygga särskilt för fattiga människor. Vi bygger enligt den generella bostadspolitiken bostäder som kan efterfrågas av alla, och sedan stöttar vi individer.
Just nu har vi ett historiskt högt byggande i Sverige, inte minst till följd av det statliga investeringsstödet. Det kan man givetvis tycka är onödigt, men om vi jämför med mandatperioderna bakåt då det byggdes otroligt lite byggs det nu väldigt mycket mer. Jag är väldigt stolt över det, och det kommer vi att hålla i.
Nästa steg blir att titta på den socialt hållbara bostadsförsörjningen och se hur fler kan komma att efterfråga en bostad på egna meriter. Vi kommer också att titta på hur fler förstagångsköpare kan ta steget in i det ägda beståndet genom statligt startlån, om utredningen kommer fram till det, eller andra möjliga vägar framåt i den änden av bostadsmarknaden.
Bostadsmarknaden är sammanhängande. Det man gör i den ena änden påverkar i den andra änden.
Det här är en viktig fråga, och jag välkomnar i och för sig debatten men vill påpeka att vi bygger fler bostäder i Sverige i dag än vad vi har gjort på mycket lång tid, inte minst till följd av det av riksdagsledamoten så bespottade investeringsstödet.
Anf. 126 Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Jag tycker att statsrådet borde hålla sig för god för att dra in demokratibegreppet i detta sammanhang när det jag sa var att vi vill ha ett mindre detaljerat detaljplanekrav. Vad det över huvud taget har med något demokratibegrepp att göra är för mig en gåta. Men det är väl lite symtomatiskt för den tid vi lever i att när man har slut på argument drar man gärna till med den största släggan och börjar prata om att demokratin är äventyrad och i fara.
Fru talman! Det jag sa var att vi behöver mer översiktliga byggplaner så att man inte, som så många gånger i dagens Sverige, när man vill bygga något som bara avviker lite grann från befintlig detaljplan hamnar i en situation där kommunen måste ta fram en ny detaljplan, och så dröjer det tio år utan att något händer. Inget blir byggt, allt drar ut på tiden och samhällsekonomin skadas. Det var min poäng.
Därutöver konstaterade jag att vi kanske behöver en ordning där vi begränsar sakägarbegreppet till dem som faktiskt är berörda. Det kan naturligtvis variera beroende på vad frågan gäller. Fler är givetvis berörda av en vindkraftsetablering än av ett sökt bygglov för en enplansvilla. Detta utgår jag dock från att bostadsministern också är medveten om.
Fru talman! Jag fick inget svar på min fråga om en generell regelrevision. Är det något Miljöpartiet och bostadsministern är intresserade av? Är det rimligt att en vanlig enplansvilla har blivit nästan en halv miljon kronor dyrare bara på grund av utformningskrav? Är det rimligt att vi fortsätter i denna riktning?
Är ett hus som byggdes för 20 år sedan så dåligt att det har varit nödvändigt att påföra alla dessa nya utformningskrav? Eller skulle det kunna vara aktuellt att ta ett steg tillbaka och ställa sig frågan om vi kanske har lite för många regler som krånglar till och fördyrar och som ytterst vältrar över slutnotan på den enskilda individen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är kanske i den änden man borde börja rota för att hitta svaren på varför det byggs så få småhus i Sverige.
Fru talman! Som jag konstaterade inledningsvis är det utrett att den absoluta merparten av alla de flerfamiljsbostäder som har byggts med hjälp av investeringsstödet hade byggts ändå. Den enda effekten av detta är att byggherren har kunnat få en lite bättre deal, och det är ju märkligt från ett parti som i många andra sammanhang uttrycker sig kritiskt till konceptet vinst i välfärd. Men när det kommer till byggsektorn är det plötsligt okej att ösa 11 miljarder skattekronor över diverse byggherrar utspridda över landet. Många av dem är säkert jätteglada, men vi ska komma ihåg att merparten av dessa hus hade byggts ändå.
Då inställer sig frågan: Hade det inte funnits bättre användning i eller utanför statskassan för dessa pengar?
Anf. 127 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Jag ska börja med att förklara vad jag menar med demokratiaspekten av detta. Det handlar inte minst om överklagandena. När man vill minska sakägarkretsen i till exempel en kommuns planering innebär det en inskränkning i den demokratiska processen i kommunen. När man vill göra undantag från de detaljplaner som är fastslagna innebär det också en förändring av den demokratiska processen.
Vi har en översiktsplanering - en regional planering - som syftar till att man ska kunna ta ett större grepp om bostadsplaneringen i en region, inte minst för att kunna peka på var man ser att det kommer att byggas kollektivtrafik och var man kommer att kunna hitta kollektivtrafiknära lägen.
Interpellationen tog sin grund i hur vi ska bygga fler bostäder. Om vi vill bygga fler bostäder är kollektivtrafik, inte minst fast kollektivtrafik i form av järnväg, oerhört central för att få mer bostadsbyggande. Något som verkligen satte fart på bostadsbyggandet - där vill jag verkligen ge beröm till alliansregeringen som satt 2010-2014 - var det initiativ som togs till Sverigeförhandlingen. När den rödgröna regeringen sedan tog detta vidare skapade det planering för en stor mängd bostäder. Nästan 200 000 bostäder skakade man hand på i processen.
Efter detta har Moderaterna och Kristdemokraterna backat om projektet, men vi har för avsikt att gå vidare. Det har varit en viktig del. Anledningen till detta är att vi får förstorade arbetsmarknadsregioner och att man får möjlighet att bo och arbeta på fler ställen i en region. Detta skapar efterfrågan på bostäder, och det skapar bostadsbyggande.
De bostäder som har byggts med investeringsstödet hade inte kunnat byggas med sådana hyror utan detta stöd. De bostäder som har kommit fram hade inte i samma utsträckning gått till sociala kontrakt eller till unga personer om vi inte hade haft investeringsstödet. Den typen av handskakning och överenskommelser gör skillnad på bostadsmarknaden.
Vi har gjort stora regelöversyner, och vi har gjort stora förenklingar under hela den förra mandatperioden och även senare, för att förenkla för byggandet. Det som behövs nu är investeringar från samhället i stark kollektivtrafik, i större arbetsmarknadsregioner och i bättre möjligheter till arbetspendling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hade hoppats att Moderaterna skulle bejaka ett sådant initiativ och en sådan investering i vår gemensamma arbetsmarknad och vår gemensamma utveckling, snarare än att backa tillbaka och minska den demokratiska insynen i planeringsprocesser och vilja minska möjligheten till inflytande för de boende i en kommun när det gäller gemensamma ytor, och att de skulle lyfta blicken lite och titta på var vi vill vara i framtiden i planeringen av våra regioner, städer och bostäder.
Anf. 128 Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Bostadsministern får gärna redogöra för vad den "regelförenkling" som ägde rum under den förra mandatperioden har resulterat i. Jag tror inte att vi är så många som har märkt något av den. Det som jag redogjorde för precis är hur läget ser ut i dag. Om man efter "regelförenklingen" är nöjd med att Boverket har 3 000 byggregler som på totalen har gjort det en halv miljon kronor dyrare att uppföra en vanlig villa i Sverige har man inte satt ribban jättehögt i sin ambitionsnivå, kan jag tycka.
För att svara på bostadsministerns fråga: Anledningen till att vi inte tycker att Sverigeförhandlingens utfall fungerar är att vi har fått en presumtiv nota för att bygga höghastighetsjärnvägarna. Alla bedömningar gör gällande att det är samhällsekonomiskt olönsamt. Då måste man som politiker ställa sig frågan om man som en envis - jag vet inte vad - vill köra på i samma hjulspår utan att kunna omvärdera den positionen. Naturligtvis måste svaret vara nej.
Om man får beskedet att varje satsad krona i ett sådant projekt ger 40 öre tillbaka i samhällsekonomiska vinster är man envis, för att inte säga naiv, om man ändå vill gå vidare med det. Det är där vi befinner oss nu. Det finns en alternativ kostnad för att göra denna satsning. De 300 miljarder eller kanske 700 miljarder som det kostar att bygga höghastighetsjärnväg kan naturligtvis användas för att rusta upp det befintliga infrastrukturnätet och därmed möjliggöra många fler bostäder på en lång rad ytterligare platser än vad de nya stambanorna skulle kunna medföra. Det är naturligtvis detta som vi ser och föreslår.
Anf. 129 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! När det gäller hur reglerna ser ut i dag och vad effekterna av det har blivit föreslår jag att riksdagsledamoten läser statistiken för bostadsbyggandet lite noggrannare och ser hur många fler bostäder som har byggts de senaste två mandatperioderna.
När det gäller höghastighetsbanor skulle jag vilja påpeka att det en gång i tiden fanns en bild av att Moderaterna var ett företagsvänligt och marknadsliberalt parti. I dag ser jag bara konservatism. Vi vet att handelskamrarna efterfrågar nya stambanor, vi vet att nya stambanor kan innebära en förstoring av våra arbetsmarknadsregioner och vi vet att vi kan få en bättre arbetsmarknad för fler, där fler kan komma i arbete och där fler företag kan hitta rätt kompetensförsörjning om de har effektivare kommunikationer mellan sina företag och medarbetarnas bostäder, och när vi vet att regionala nyttor kommer ut av detta, även om de inte ingår i ändpunktstrafikberäkningarna, och när vi ser de 200 000 bostäder som man har skakat hand på därför att det kommer nya stambanor är det lite ledsamt att höra att Moderaterna inte längre är intresserade av att investera i vårt samhälle 100-150 år framåt, som med våra tidigare stambanor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är fullt på våra stambanor. Det är fullständigt knökfullt. Det hjälper över huvud taget inte att lappa och laga, utan vi måste få in ny kapacitet och nya stambanor in i systemet. När vi gör detta kan vi bygga för snabba hastigheter så att vi får större arbetsmarknadsregioner och fler i arbete.
Detta är ett sätt att öka bostadsbyggandet som jag och regeringen avser att gå fram med, tillsammans med investeringsstödet och bättre regler för förstagångsköpare. Jag kan bara hoppas att Moderaterna åter kommer att ställa sig bakom en utveckling och framtidstro för svensk bostadspolitik och arbetsmarknadspolitik.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.